Page 210 - AA2017

Vägbygget - en seg historia

Hur många som idag färdas på väg nummer 124 tänker
på hur det såg ut så där för en hundra år sedan. Vägen
från Marins och till Fiskeryd fanns över huvud tagit inte.
Man fick köra rundan om Stavhult (se kartan) och ut mot
Fiskeryd. Ingen asfaltering och vägen knappt tre meter
bred, gropig och lerig, och många regniga dagar, näst
intill ofarbar. Det var så här det såg ut i princip överallt
på landsbygden.

Vägarna var ett ständigt återkommande samtalsämne i Agunnaryd i bör-
jan på 1900-talet. Men den 26 juni 1911 hade man utlyst en extra kommu-
nalstämma för att verkligen ta itu med problemet. Den som drev på frågan
var riksdagsmannen Ernst Otto Magnusson i Tumhult. Men trots att man
på stämman var eniga i frågan kom det att ta många år innan byggstarten
skedde. Faktiskt hela 30 år. Kartan visar den gamla vägen innan sträckningen mot
Fiskeryd kom till stånd
Vad stod då i protokollet från extrastämman 1911?
Enär vägen från Agunnaryd socken till Ljungby köping, som utgör hufvudorten för
Sunnerbo härad, är betydligt längre än nödvändigt och därjämte synnerligen backig, hade
frågan uppställt om anläggning af ny väg från lämplig plats i Agunnaryd socken till bygde-
vägen i närheten af Fiskeryd i S. Ljunga socken, emedan vägen från Agunnaryd till Ljungby
därigenom bifva betydligt kortare och jämnare.
Stämma hade tills i dag utlyst i ärendet och uttalades enhälligt den åsigten att en förbättring
af vägen mot Ljungby vore för kommunen af synnerligen stort behof. Sedan olika förslag
diskuterats beslöt stämman uppdraga åt godsägare Arvid Crona i Byvärma samt hemmans-
ägarna Jonas Petersson i Stockhult och Gustaf Johannesson i Wedåsa att hos Konungens
Befallningshafvande i länet göra ansökan därom, att Konungens Befallningshafvande måtte
förorda om anläggning af bygdeväg från Rönnäs i Agunnaryd socken till Fiskeryd i Södra
Ljunga socken, enär kommunen därigenom kunde på billigaste och lämpligaste sätt nå må-
let; en bättre vägförbindelse med Ljungby köping.
E.O. Magnusson

14