Page 125 - AA2012

Ljungby Lasarett. Nu blev Far ensam på Bråna och låna böcker. köptes av Ingmar Nilsson, som Far betrak-
gården, mycket ensam, endast katten Måns tade lite som den son han och Mor aldrig fick,
att prata med, han lånade massor av böcker Jordbruket var nu avslutat och djuren det blev tre döttrar istället. Men Far var stolt
från bokbussen, löste korsord och började sålda, men lite kossor hade Far att titta på. över oss och gillade verkligen sina svärsöner
sitt författarskap, med tillbakablickar på hur Ingmar Nilsson i Ranglaköp arrenderade som han berömde. Far var klar i huvudet och
livet varit och hur det kunde varit annorlunda. betesmarken och hade sommartid betesdjur intelligent intill sin död år 1997. Han skulle
i Lammakulla. Länge klarade sig Far ensam
Far läste väldigt mycket redan i Lammakulla hemma med hjälp av hemsamariter, med det året ha fyllt 90 år.
i yngre dar, Moberg, Sven Edvin Salje, Jan hans favorit Gunnel Wik, en underbar kvinna, Vi tror att han var nöjd med sitt liv, med både
Fridegård m.m. Då passade jag på att läsa snäll och vänlig mot alla. Far kom till slut till arbete, verklighet och fantasi.
dem också, bl.a. Driver dagg faller regn. ett äldreboende i Ryssby. Där blev det ännu
Veckotidningar hade vi aldrig, om det var mer tid för korsord, bingo och författarskap. Varberg den 31 maj 2012
syndigt eller för dyrt vet jag ej. Kanske bå- Lammakulla såldes, ingen av oss döttrar var Gun-Lis Lind
dadera. Det gällde att cykla till biblioteket i jordbrukare, men Far var nöjd med att gården

En torpares villkor av Erik Pettersson

Torpet Sjötorpet
Torpet var beläget vid nordvästra
stranden av Tvålsjön. Det hade ett
högt och fritt läge cirka 100 m från
sjökanten, omgivet av odlingsmar-
ker samt inramat av lövskog med
bakgrund av vattenblänk. 1931-1940
bodde den siste torparen, Erik Pet-
tersson med hustru Anna och bar-
nen Maj-Britt och Gun-Lis på Sjötor-
pet. Huset revs 1948 och granskog
är planterad där nu.
Artikeln beskriver en torpare och småbru-
kares levnadsvillkor och tankar under åren
1930-1986.
Nu har jag med döttrarnas tillåtelse fått ta
del av Erik Peterssons familjehistoria som
torpare på Sjötorpet under Målensås, flyt-
ten till en arrendegård i Lammakulla till att Erik och Anna Petersson på Sjötorpets trappa 1932 med dotter Maj-Britt
äntligen kunna köpa gården och bli egen
jordägande bonde.
Tack till Maj-Britt, Gun-Lis och Anita, som TORPARMÖDA
delar med sig av Eriks dokumentation och I gryningens morgon då skogen stod tät På torvtäckta taket sågs taklöken gro
bilder från den sista småbrukarepoken i och ugglerop hördes i hagen, den skulle mot olyckor skydda,
Agunnaryd. då ulven strök vida med smygande fjät de hoppades på och det var deras tro
att stilla sin hunger i magen. som bodde i torpstugans hydda.
Möjligen var Eriks tanke att publicera
artikeln i någon tidskrift och kanske var Här levde ett släkte av vilja och mod
det orsaken till att han ändrade namn på Då plötsligt i skogen det hördes ett brak att odla den steniga vreten
familjemedlemmarna, samt torpen och av furan som fälldes till marken som föda skall giva - om skörden blir god
herrgården, för att inte bli igenkänd. i stammen sågs märken - de sade en sak åt hustru och barn - och till geten.
till bröd hade tagits av barken.
Sjötorpet blev Åtorpet, Erik Petersson kallar
sig själv för Per Johan, som är hans två andra Små stugor det byggdes i villande mo Nu de finnas ej mer, deras gärning är gömd
namn, hustrun Anna blev Hanna, barnen, de byggdes av valkiga händer under susande furor i skogen,
Maj-Britt, fick heta Maja och Gun-Lis blev här skulle en torpare leva och bo deras odlaremöda skall ej bliva glömd
Lisa. Svärfar, Herman Jonasson på Stens- mot kvällen sin bråne han tänder. när vi sitter vid dukade borden.
boda, kallades Petter Jonasson på Sörboda. Erik Petersson
Herrgården Målensås, blev Rödingsås. Och stugan var liten, dess dörr var så låg
Hustruns 16-årige broder, syftar troligen på och grått lyste väggarnas timmer
Annas bror, Ragnar Jonasson. i fönstret mot väster en blomma man såg Dikt av Erik Petersson, Lammakulla, torpare
på Sjötorpet under Målensås åren 1931-1940.
Jag hoppas och tror att våra läsare kan känna som återgav kvällssolens skimmer. Arrendator och senare hemmansägare i Lam-
igen sig i Eriks berättelse, vilket också är ett makulla från 1940.
intressant och värdefullt tidsdokument från
Agunnaryd.
Gunvor Karlsson

5