Page 124 - AA2012

Minnesbilder av min far, Erik Petersson

Jag minns egentligen inte något och i släktens ägo sedan 1702, och sedan
speciellt om våra föräldrar, Erik och bli förvisad sin rätt till gården, som äldste
Anna Petersson, men på 1930-40-ta- sonen, genom en mesallians och kärlek till
let var föräldrarna en auktoritet en torpardotter och istället kom att bli torpare
som man inte funderade över eller och dagsverkare på Målensås herrgård.
ifrågasatte. Men Far var nog lite av
en drömmare och fantasimänniska, Yngste sonen Gustav, Farmor Elises kron-
inte alls praktisk och jordnära. prins, som för övrigt hette Gustav Adolf, (tog
sig efternamnet Ragnelöv) var en bortskämd,
Han borde ha fått studera och blivit något helt glad och charmig spelevink, som arbetade
annat än bonde. 1900-talet var ett dramatiskt med diverse jobb, linjearbetare hos Sydkraft,
århundrade med två världskrig, som satte vid sågverket i Målaskog och stenbrottet i
sina spår även i Sverige med svår arbetslös- Målensås. Han bodde hela sitt liv hemma
het på 1930-talet, trots att Sverige undkom hos Elise och Enock och fick köpa Åståkra
krigets fasor. för en billig summa på 1950-talet. Gustav
Far berättade om nödhjälpsarbete som förblev ungkarl och ogift, kanske p.g.a. vår
sjösänkningar, att gräva kanaler och djupa Farmor Elises granskande blickar av bli-
diken, stubb-brytning, vägbyggen m.m. Det vande svärdotter. Det var Elise som styrde
var arbete i stenbrotten i Målaskogs berg och ställde, Enock var mera timid och höll
och Målensås där det bröts svart granit som sig i bakgrunden.
skeppades till Tyskland och Hitler. Men det Åståkra ärvdes av 18 kusiner och såldes. Då
var inte så fattigt att några syskon varken till hade Far gått bort och slapp veta hur det gick
Mor eller Far emigrerade till Amerika. med hemmet. Erik Petersson trivdes vid köksbordet med
En natt på 1940-talet under krigstiden kom Far gifte sig i alla fall med en mycket duktig penna, papper och sitt författarskap
det bud på natten att det brann i Gäddeboda kvinna. Mor kunde det mesta, odla lin och
skog. Ett bombplan hade slagit ned och förädla det, väva, sy våra kläder, baka, brygga Far var intresserad av träd och naturen, och
gjort en stor brandgata i skogen, så Far och enbärsdricka, klippa fåren, ta hand om jul- medverkade vid torpinventeringen i Agun-
alla frivilliga skulle dit och släcka. Piloten slakten, en kyckling eller höna då och då, en naryd. Han ympade massor av vildaplar
hade hoppat med fallskärm någonstans över gödkalv om ekonomin tillät. Annars skulle som blev fina äppelträd på Lammakullas
Skåne så planet var förarlöst och kunde orsa- den säljas för att få pengar till arrende, utsäde, åkerrenar. Körsbärsträd fanns det gott om och
kat en mycket större katastrof. Beskedet om konstgödsel, plogar, harvar, slåttermaskin Far som var liten och smal klättrade gärna
flygplanskraschen gick som budkavle från o.s.v. Mor bakade världens godaste ostkaka högt upp i träden med en två-liters kruka i en
gård till gård, telefon hade ju bara ett fåtal som skulle vara “förning” bl.a. vid husförhör. rem om magen och fyllde den med körsbär.
gårdar och det gick kanske inte att ringa på Hon ystade julostar som skulle saltas, vändas Min storasyster heter Rose som andranamn
natten. Telefonstationen var manuellt skötta och pysslas om lite extra med lite brännvin, och har födelsedag i juli och då brukade Far
och en ”telefon-nissa” kopplade samtalen då fick hon gå till grannen och “låna” för i plocka en “bukett” med smultron till henne.
vidare, så de kanske de var lediga på natten. vårt hem fanns ingen alkohol. Vi barn fick När vår lillasyster föddes i april 1947 i vit-
När man var barn på 1930-40-talet var också arbeta och hjälpa till, men så var livet och blåsippornas månad ville Far att hon
skulle heta Anemone (det blev Anita).
världen stor men trygg och inget ont kunde på landet under krigstiden.
hända. Agunnaryds kyrka och kyrkbyn låg Sjötorpet som Far och Mor flyttade till som Bil hade aldrig Far, det var häst eller cykel
långt borta när föräldrarna inte hade bil el- nygifta, liksom Stolpaboda, Tjugaboda och som gällde men på 1950-talet köpte han en
ler telefon. Kamrer Stenberg i Lammakulla, Stensboda var ju torpställen som tillhörde moped.
samt Ranglaköps gård hade telefon. Målensås. Vår Mor var född i Stensboda, Tyvärr blev vår Mor sjuk i MS på 1950-talet
Under andra världskriget kom det många där våra morföräldrar bodde till sin död på och livet förändrades för våra föräldrar. De
Finlandsbarn till Sverige. Min skolkamrat 1960-talet. byggde ett nytt bostadshus och fick toalett
och bästa väninna tog emot en flicka som Livet som nygifta torpare måste varit fattigt och badrum, kylskåp, telefon och tvättstuga
hette Irja. Raimo och Ritva, syskon till Irja, och besvärligt. Både Far och Mor gjorde i källaren. Även nymodigheten frysbox fanns
kom också till familjer. Ritva tror jag kom dagsverken på herrgården Målensås. De det plats för i källarvåningen.
till Fröken Ferngren, lärarinna i Agunnaryd. hade så småningom egna kor, höns och Ekonomin blev stadigt bättre och Far skötte
Det var ransonering på bröd, mjöl, socker, julgris. Man fick arbeta med hacka, spade, enkel bokföring för gårdens inkomster och
kaffe, skor och kläder under kriget. Mor räfsa och röjde mark med ett redskap som utgifter, han gjorde alltid sina deklarationer
rostade råg till kaffe och kanske hon någon hette “flåhacka”. själv och hjälpte även sin bror Gustav och
gång kunde blanda i kaffebönor som hon Mor började som piga i Målensås, hos famil- andra med deras deklarationer.
rostade. Kristidskommisionen delade ut jen Lagerstedt, blev sedan piga i Lammakulla Far reste med Skogsvårdsstyrelsen på
kristidskuponger som var hårdvaluta. Män- hos Kamrer Stenberg. “Skogsdagar” och arbetade i sin egen skog
niskor som bodde på landet var bättre lottade på vintrarna och sålde timmer till sågverket
än de som bodde i stan. Motboken fanns för Dit flyttade Mor och Far 1940 som arrenda- i Granhult. Ägaren, Karl Edvardsson, var
spritinköp, men Far hade ingen sådan, han torer i fem år och köpte sedan Lammakulla svår att förhandla med, men det gjorde Far
var helnykterist. och blev hemmansägare. Från torpare till med finess. Efter många år av Mors sjukdom
hemmansägare var det ett steg högre på
Vår Far har berättat mycket om sitt liv i Lam- dåtida samhällsstegen. Jag var 6 år när vi flyt- blev hon sämre och kom till Långvården,
makulla, Sjötorpet i Målensås och om sitt tade till Lammakulla och minns egentligen
föräldrahem Åståkra. Från att ha vuxit upp ingenting från Sjötorpet som är rivet och där
på Åståkra Gård med anor från 1500-talet skogen tagit tillbaka åkerlapparna.

4