Page 166 - AA2017

Nyinflyttade i Agunnaryd…
Ja det har vi glädjen att vara! - Kristina
Henriksson och John Westin. Vi kommer
från Mullsjö, ett par mil norr om Jönköping.
Under flera år har vi funderat över var vi vill
bo…Ett boende som ger oss trivsel både i
och utanför hemmet. Vi träffades när vi var
i 40-årsåldern, och har sedan dess provat på
några olika boenden.Vi gjorde bl.a. en lite
längre flytt för några år sedan, med en öns-
kan om att få uppleva en annan bygd tillsam-
mans. Om nu livet levs en gång tyckte vi att
det kunde vara en bra idé… Det var under
den perioden vi lärde oss att vi trivdes väldigt
bra med att leva med naturen nära inpå. Vi
bodde då mitt i liten stad, och upplevde gläd-
jen med det, men när somrarna kom då ville
vi ut på landet, tveklöst… Så vi köpte oss en
stuga och där var vi så mycket vi bara kunde.
Där mådde vi väl och där hittade vi gemen-
samma projekt och avkoppling likaså. Men
också något annat som var väldigt trivsamt.
Människor! Dom tog mycket kontakt och de mest av mitt yrke nu. Jag känner mig trygg i på varandra! Och även på nykomlingarna!
visade intresse och omsorger. Rensade man mina erfarenheter men förstår och inser att Vi kom körande i bilen på Brånavägen, och
i trädgården, ja då fick man också flera små jag inte kan allt. Jag har också varit egenfö- de vi mötte, vilket var ungdomar, reagerade
trevliga pratstunder under dagen. Ja, man såg retagare inom textilbranschen och har haft en båda på samma vis, de vände sig mot bi-
varandra. Inte dumt! ateljé där jag sytt måttbeställda kläder. Tyger len och oss och vinkade. Jättetrevligt! Och
och maskiner dom har jag med mig, de är
Det visade sig dock inte vara så lätt att i den liksom en del av mig. Så är även broderigar- mer av den varan, det har vi upplevt sedan
vi flyttat in. Den information vi fann på nä-
regionen få snurr på den verksamhet vi be- nerna som jag använder på vintrarna till fritt tet om samhället, gav också den en positiv
driver. Och eftersom det framförallt var John broderi. Sommartid är det i stället trädgårds- bild, nämligen en levande landsbygd! Och
som jobbade med den, var det han som fick arbetet som jag roar mig med. Dessa mina jag som varit så avundsjuk på engelsmän-
lägga många mil och timmar på vägarna för intressen gjorde historien om Adam Vitus nen och deras dito…
att få sin inkomst. Så detta ledde oss tillbaka som byggde Ekelund, väldigt fantasieggande.
till gamla trakter och ett hus vid en korsning Adam var ju skomakare och byggde sitt hus Igår fick vi besök av gamla vänner som var
med mycket trafik. Och stugan hamnade långt 1884. Johnny, min sambo, har nu sitt kontor ute på småvägar med sin sommarkärlek, -
bort och trädgårdarna var två och ekvationen i skomakarverksta´n… Och Träpja, han var motorcykeln. På handgjort papper fick vi väl
gick inte riktigt ihop.Så småningom utkristal- lantbruksdirektör och lät plantera en hel del valda ord som grattis till inflyttningen. Dom
liserades en längtan efter ett boende och då träd på gården och i hagen har det berättats beskriver så väl…
kunde den inte vara i en vägkorsning. Nej, oss. Och vi , vi får glädjen att ta hand om det ” Man vill ju ha ett hem/ som känns bra på
lantligt vore bra men inte ensligt, tänkte vi. här och lyssna till fasanerna som spatserar alla sätt/och man kan få leta länge /för att
Och med fem ungdomar boendes i Skåne och omkring . hitta rätt.
Jönköping så hade ju den lilla gården mitt
inne i Agunnaryd ett bra läge… När jag så John, han är ett år yngre än jag bevars. Hans Det ska ju vara fint,/en plats för lugn och ro,/
småningom var på anställningsintervju till en dag är faktiskt idag, men idag är också hans och visst kan man bli förälskad /i ett hem där
förskollärartjänst, presenterades jag som ”hon sista dag före semestern (om jag nu vågar lita man vill bo.
som flyttar in i Träpjas”. Så… där bor vi och på min egenföretagare till man), så han jobbar Ibland så har man tur/och får det man vill
där flyter i oss upp, en massa positiva käns- vilket ju fortfarande oftast innebär resande. ha./Så grattis nu till flytten/och att det blev
lor från erfarenheter och upplevelser i livet. Men numer bor han mer mitt i regionen där så bra.” (av Siv Andersson)
Tänk ändå hur det kan va`! Vi tar förresten han levererar, läs ”installerar”, larm och sä-
och anammar namnet ”Ekelund” på gården. kerhetsutrustning till företag och privatper- Vi hoppas att vi ska få vara till glädje och att
soner. Så vill ni komma i kontakt med en
Ja, så jag heter Kristina Henriksson och är larminstallatör med mer än 30 års erfarenhet vi med respekt ska väcka liv i Ekelund. Och
stafettpinnen lämnar jag nu därmed vidare
nyligen 60 fyllda. Jag har utbildning till för- i branschen och som alltid är nåbar , på gott till Frida Svanberg.
skollärare och har arbetat som det på olika och ont, ja då vet ni vart ni ska vända er…
vis och kommer faktiskt att få jobba som det Kristina Henriksson
här i Agunnaryd också! Närmare bestämt Vid ett av våra besök här i byn i våras, gjorde
med småbarnen. Jag njuter nog som allra vi ett härligt konstaterande. Här hälsar man

Den som fått stafettpinnen berättar intressanta saker från sitt liv, samt lämnar vidare till någon som man tror har mer att berätta. Det
kan vara en här boende, inflyttad, utflyttad eller med annan relation till Agunnaryd. Avlämnaren förankrar först med stafettmottagaren.

22