Page 163 - AA2017

innebar förstås att allt räknades och skrevs Vid inventeringen för år 1876 finns ett varu- har också gått ur tiden och finns inte längre
för hand. Säkert också ansträngande för fris- lager i grossistvärde på 26 644 Kronor. att anskaffa alternativt svåra att få tag på.
ka ögon i dålig belysning från skenet av en En av gårdarna närmast Fridhem på1/4 mantal Man kan enkelt säga att det var flera olika
rykande och osande tranlampa. köps i slutet av 1860-talet. Byggnadsbeståndet affärer i en. Livsmedel, järnvaror, färg, ke-
År 1855 återkommer han hem till Agunnaryd på denna består av mangårdsbyggnad och mikalier, tygvaror och tillbehör i periferin
och här köper han lägenheten Fridhem i ekonomibyggnad med jordkällare. Detta relaterat till något av dessa. Det såldes helt en-
Lammakulla i syfte att här starta en lanthandel. tidigare hus låg ca 25 meter norr om det kelt det som folk ville ha och hade behov av.
Efterfrågan på varor finns och kunder likaså nuvarande där det idag finns en syrengrotta. Detta var särskilt betydelsefullt för den del av
men det är omständigt att få hem varor. Dessa På denna gård mitt emot Fridhem på andra kunderna som själva saknade häst och vagn.
köps till en början bl.a. hos tidigare nämnde sidan häradsvägen planeras nu för ett stör- Denna kundkategori var tyvärr också ofta
Hintze i Kristianstad och hämtas där med re hus med en bättre anpassad affärslokal. mycket fattig. I en journalförteckning från
häst och vagn. Den som tar på sig detta Något år in på 1880-talet så påbörjas arbetet det sena 1880-talet kan man se att en del av
hämtuppdrag är närmaste grannen. ( Gottfrid med grunden. Det skall vara rymlig källare dessa bara köpte det allra nödvändigaste och
Johanssons farfar). Då ett fungerande bank- under hela huset och säkert 100 m3 fast berg den totala summan av deras inköp kunde då
system saknas i Sunnerbo vid denna tid så sprängs bort. När man senare har kommit en vara så låg som på 8-10 öre.
har han sannolikt större summor pengar med bit upp på översta våningen så rivs gårdens Affärerna går fortsatt bra och en filial öpp-
sig vid avresan för att sedan kunna betala för bostadshus och timmer från detta används nu nas i Målaskog år 1909 och senare ytter-
varorna. Från Lammakulla till Kristianstad är för den sista biten upp mot nocken. Detta nya ligare en i Trekantens gamla skolbyggnad
det idag ca 9 mil. På 1850-talet var det antag- hus står färdigt år 1884 och är det hus som år 1927. Dessa filialer skulle senare kom-
ligen ännu något längre då vägarna vid denna senare skulle komma att kallas för Stenbergs ma att överlåtas till deras föreståndare.
tid var ganska så krokiga. Dessa transporter i Lammakulla. Vad Salomon själv tyckte om År 1935 beslutar man sig för att påbörja en
pågick året om ända fram till år 1863 då södra detta nya hus är svårt att säga då han enligt avveckling av hela rörelsen. Då det finns en
stambanan hade nått fram till Liatorp. I detta en husförhörslängd från 1882 p.g.a sin ögon- hel del varor i lager samtidigt som kunder
nyblivna stationssamhälle köps också en fast- sjukdom grönstarr redan då var helt blind. Det fortsätter att beställa vissa varor så kommer
ighet i vilken det öppnas en filial. blir nu istället sonen Ernst som fortsättnings- denna att dra ut ordentligt på tiden och den
vis kommer att ha huvudansvaret för driften sista avskriften av ett kvitto är därför från år
Affären i Lammakulla går bra och ef- av rörelsen. 1949. Då har det kommit att gå hela 94 år
terhand så kommer den också att fung- mellan den första och den sista transaktio-
era som grossist och det till som mest 12 Vi ska här inte närmare gå in på alla de olika nen i Lammakullas historia som handelsort.
andra lanthandlare som har verksamhe- varor som fanns till försäljning. Det skulle nu
ter i Agunnaryd och Ryssby med omnejd. bli alldeles för omfattande. En del av dessa

Stenbrott i Lammakulla ?
För den torpvandrare som nu inte tyckte sig
ha fått en tillräckligt hög dos 1800-tal inne i
Stenbergs affär så finns det numera möjlig-
het att öka denna i den intilliggande skogen.
Här finns nu en del utrustning samlad från
den tidiga epoken i diabasbrytningens histo-
ria. Denna består idag av det som finns synligt
utomhus, en derrikkran, tippvagn för trans-
port av skrotsten med löst tillhörande träflak
samt ett antal rälsskenor och slipers av ekträ.
Efter att ha legat oanvänd utomhus i många
år så befann sig så gott som samtlig materi-
el i varierande grad av förfall. Ingenting var
heller komplett. En hel del tid har därför pri-
märt lagts ned på efterforskning angående
saknade delar. Efterhand som det kommit
fram hur dessa ska se ut så har de därefter
tilldelats mått för att senare kunna nytillver-
kas. Även befintliga men svårt skadade de-
lar liksom samtliga skruvförband har också
dessa nytillverkats. Allt är kopierat i minsta
detalj efter där originaldelar ingick och med
de tillverkningsmetoder som var tillgängliga
på 1800-talet. Då många konstruktionsdetal-
jer också är tillverkade av trä så fick samtliga
av dessa bytas mot nytt. Största utmaningen
här var att hitta en 7 meter lång rak ekstock
utan alltför stora knaggar till kranens mitt Besök av Hillevi Stenberg framför kranen i Lammakulla.
parti. En fungerande kran av denna typ med
bärande delar av trä är idag mycket ovanlig der bl.a. kan se kyrktornet i Rydaholm kän- många. Någon förvånas över hur liten vag-
och få av dessa har tagit sig in i 2000-talet. ner många till. Att all den skrotsten som denna nen är. Flaket är 160 cm i kvadrat. Det finns
Den s.k. ”Johansson-tippen” på tipp består av är utkörd och dumpad från den en liknande vagn på museet Svarta Bergen i
här typen av tippvagn vet antagligen inte lika
Hägghult, ett av södra Sveriges största dia-
Granhultsberget varifrån man vid klart vä- basbrott.
19