Page 162 - AA2017

Byvandring i Lammakulla 2017

Ett särskilt tack till Peter Rolfsson,
Sven Wik, Bengt Göran Bengtsson
och Stefan Nilsson som lagt ner
mycket arbete med förberedelse och
planerat inför byvandringen den 3
juli i Lammakulla 2017.
Ett 25-tal personer slöt upp vid
Lammakullarasten. Regnmolnen kändes
aningen oroande, varför vi avstod från per-
sontransport, trots att balvagnen stod förbe-
redd med bänkar och sittplatser. Tack för det
Bengt-Göran!
Peter Rolfsson hade forskat om den historis-
ka delen av Lammakulla och redogjorde med
kartor och protokoll hur byn fördelats genom
historien ända från 1600-talet, varpå vi påbör-
jade en ”byvandring” för att se på gårdar och
byggnader i bykärnan. Samtalen rörde både
gårdar, torp och vägar.
Man dryftade bruket och användningen av
de gamla jordkällarna, bl a krutkällaren som Byvandrarna lyssnar på Peter Rolfssons historiska sammanställning av Lammakulla by
än i dag hålls låst även om krutet är borttaget.
Den källaren tillkom som nödvändig förva-
ringsplats längre från övrig bebyggelse efter-
som det innebar en risk att handha krutet fritt.
Som avslutning välkomnades vi in i Salomon
Stenbergs lanthandel och grossistfirma som
ännu står orörd med affärsdisk och inredning,
där mycket intressant fanns att se. Stefan
Nilsson, ägare av fastigheten, berättade om
det historiska huset samt även omgivningen
som han själv satt sin prägel på, med fantas-
tiska byggnader och konstruktioner som min-
ner om industriepoken inom granitindustrin.
Vi insåg direkt att det planerade besöket i
Angshult inte skulle hinnas med denna gång,
varför vi hänskjuter det till annat tillfälle

Text:Gunvor Karlsson. Bilder:Inger Johansson

Besök i Stenbergs lanthandel och stenbrott i Lammakulla.
Agunnaryds första lanthandel startade i spondens föra journaler och att föra bok.
Lammakulla år 1855 och grundaren av denna Förutom själva gården så verkar den dåva-
hette Salomon Stenberg. rande gårdsägaren haft många olika verk-
samheter .Kanske hade han också mejeri eller
Han föddes år 1831 på torpet Långö tillhö- sågverk, kanske bådadera.
rande Bråna Södergård. När han var 12-13
år gammal kom det storbönder från Skåne till I slutet av 1840-talet lämnar Salomon
Agunnaryd för att köpa upp oxar. Salomon Lillö Kungsgård för att arbeta för Johan P
blir lovad arbete som vallare och följer med Hintze som var stor grossist i Kristianstad
dem då de ska tillbaka hem till Skåne. Han vid denna tid. Hintze ägde också flera
kommer då till en gård utanför Kristianstad stora gårdar ända här uppe i Småland
som heter Lillö Kungsgård. Snart upptäck- som Elmtaryd och Öjhults säteri, det se-
er man här att han kan både läsa och skri- nare med tillhörande brännvinsbränneri.
va. Detta var inte självklart att alla kunde i Salomon har nu fått titeln bokhållare
1840-talets Sverige. (Kunglig Maj:ts stad- och i början av 1850-talet så lämnar han
ga angående Rikets folkundervisning kom Kristianstad för ett arbete i Malmö. Efter
1842). Salomon får nu börja hjälpa till på några år här så börjar han märka problem med
Stefan Nilsson öppnar lanthandeln för gårdens kontor. Där får han lära sig korre- sina ögon. Att vara bokhållare vid denna tid
besökarna
18