Page 136 - AA2017

Hej Agunnarydsbor!
Jag bor i Osby sedan över femtio år
tillbaka efter att ha växt upp i Eneryda.
Sedan många år tillbaka är jag en
trogen prenumerant på ert förträffliga
organ Agunnaryds Allehanda. Varje
nummer är lika välkommet och intressant
och jag är verkligen imponerad av
såväl utförande som innehåll i denna
publikation. Häromdagen tog vi en tur över
Bjälleberg, Trekanten och Agunnaryd och
stannade i den därvarande lanthandeln
för en fika. Där träffade jag ett par
skolkamrater, Birger och Eva-Britt, vilka
i det strålande solskenet gjorde en
behjärtansvärd insats genom att samla
bidrag åt Röda Korset. Naturligtvis var
hustrun och jag beredda att bättra på
statistiken och insamlingsresultatet för
Agunnarydskretsen. Det blev en trevlig
pratstund om allehanda ting och därvid
fick jag den glädjande informationen
att antalet invånare i orten ökat genom
att nativiteten synes vara hög. Bra att
unga människor är aktiva på flera sätt!
Vi gamlingar kan ju inte bidraga på alla
områden!!!!!!!!!
Nåväl, då vi färdades förbi Målensås
kom jag att tänka på en händelse som
jag råkade ut för för många år sedan
och det gav mig inspiration att nedteckna
densamma. Det är så att understundom
drabbas jag av lite skrivklåda, vilken kan Artikelförfattaren stående i det forsande vattnet vid utflödet i sjön Målen efter att ha halkat
resultera i skilda nedteckningar och fallit i vattnet vid en fisketur
Fortsatt trevlig vår och sommar och med Jag läste ABU:s Napp och Nytt och med åtrå Ja, det var det där med rökningen som är
nyfikna förhoppningar inför kommande och längtan kunde jag allt om deras flagg- upphovet till den dramatiska fisketuren och
utgåvor av er trevliga tidskrift. skepp Ambassadör i läderfordral, vilket var vi kommer nu till det intressanta och lite tra-
ett ouppnåeligt mål för mig. Nej det var en- giska inslaget under mopedfärden till Målen.
K-G Jonsson kelt stålspö och den enklaste rullen och de
billigaste dragen som gällde. Det var en vårdag i april, solen sken och det
syntes vara tid för en premiärtur till Målen
Mina inkomster sträckte sig till den återkom- för att fånga gammelgäddan. Med den ovan
nämnda lönen från korvförsäljningen på fick-
En fisketur mande söndagsförsäljningen av tidningen an anträdde jag mopedfärden från Eneryda till
Arbetet vars 34 försålda exemplar inbringa-
de 6 öre styck och således totalt 2 kronor och Målen efter att först ha införskaffat ett tjugo-
med dramatik fyra ören. Biobiljetten för barnförbjudet var paket John Silver jämte an ask tändstickor.
Nu skulle jag ju vara hemifrån några timmar
två och tjugo, så söndagarna gick dåligt ihop
För en tid sedan stötte jag på namnet ”Johan sig. Men någon gav en femöring i dricks så och kunde då utan risk för avslöjande röka så
mycket jag hade lust till och kände för.
i Målen” vilket kom mig att tänka på en hän- det brukade räcka till biobiljetten. Visserligen
delse från troligen 1956. Alltså för över 60 hade jag sedan en tid tillbaka blivit engagerad Efter några kilometers färd stannade jag och
år sedan. Det är nu länge sedan, men det är som korvförsäljare i Eneborg, vilket inbringa- tände en cigarett och njöt av densamma under
så att minnet från svunna tider är kristall- de mig den ofattbara summan av tjugo kronor mopedfärden. Lyckan och friheten var full-
klart medan gårdagens händelser understun- per söndagskväll jämte fria korvar. En enastå- ständig! Jag nalkades emellertid Bjälleberg
dom kan framstå som något diffusa. Vad det ende ersättning på den tiden. Men med denna där min moster Hertha jämte maken kvar-
nu kan bero på? svindlande inkomst hade jag förskaffat mig nägaren Ivar Johansson bodde. Det förelåg
en dyrbar vana. Jag hade börjat röka och hade
Jag bodde då i föräldrahemmet Sjöåsen ett plötsligt råd att införskaffa ett ”tjugopaket” då en risk att jag skulle träffa dem varför jag
par kilometer utanför Eneryda och återkom- någon gång, vilket var höjden av lyx jämfört fimpade cigaretten under pågående färd och
mande gjorde jag turer med min moped med två lösa Boy i en liten vit papperspåse stoppade fimpen i min svarta galonjacka, för
till sjön Målen för att fiska. Dessa färder jämte en ask tändstickor. Genom att stoppa att vid tillfälle ånyo tända och avnjuta resten.
till Målen beredde mig stor glädje och det bomull i tändsticksasken avslöjades inte den Vare sig moster Hertha eller kvarnägaren Ivar
var fler som var intresserade av att fiska. efterhand skramlande asken. Cigaretterna för- Johansson var att möta varför jag fortsatte
Man diskuterade de olika fiskedragen som varades i en Bronzolförpackning, vilken var färden. Ganska snabbt tyckte jag mig känna
Svängstas Atomdrag, ABU-Spinnaren med en rund hylsa av metall och således skyddade en konstigt stickande rökdoft men samtidigt
flera och spinnrullarna som gällde för oss cigaretterna från att brytas av. Kreativiteten nalkades jag Gäddeboda, där man på dikes-
var ABU med lägsta storlek ty något annat var hög redan då! vallarna eldade fjolårsgräset. Detta förklarade
inrymdes ej i den knappa budgeten. doften och jag fortsatte min tur mot Målensås.

20