Page 55 - AA2012

Nanny Sarin hade skadats av luftattacken met. Lyckligtvis var det en blindgångare. Född i Ostfriesien, växte Moehle upp i den
mot Carolina Thordén, och det kan ha varit De övriga bomber som fälldes detonerade ekonomiskt och politiskt omtumlande miljö
därför som hon valde att stanna kvar och ta ett i havet livsfarligt nära fartyget, så att Vene- som präglade Tyskland under åren efter första
senare skepp västerut. Hon beskrevs som en zuelas motorer skadades. Det attackerande världskriget. År 1930, vid 19 års ålder, gick
mycket ”vacker, ljus, blåögd” sjuksköterska planet vände om då och försvann, utan att han in i flottan. Sex år senare påbörjade
som hade tjänstgjort under vinterkriget. Nu denna gång ha lyckats sänka fartyget. En han ubåtsutbildning och tog kommandot
var hon på väg till USA där hon var förlovad dag senare, den 11 april, med reducerad på sin första ubåt, U-20 år 1937. Det var
med en amerikansk medborgare boende i hastighet och brittisk assistans, vägledde som befälhavare för den som han inledde
Colorado. Vid 28 års ålder, tedde sig hennes kapten Salomonsson sitt skepp till Thors- sin ökända karriär inom sjöfartskrigföring.
framtid mycket ljus. hamn på Färöarna. Med brittiskt bistånd, Utav de 21 fartygssänkningarna han utförde
Praktiskt taget ingenting är känt om den togs de skadade besättningsmännen omhand mellan 1939 och 1941, inträffade de flesta
nioårige pojken, förutom att han hade blivit och fartyget reparerades. Det var också i efter den 17 januari 1940, när han tog befälet
föräldralös och att han verkade vara finsk Thorshavn som Salomonsson tog ombord över Ubåt 123. Av fartygen han förstörde,
medborgare. Det är rimligt att han var med åtta finska medborgare, Salminens familj, var tre svenska, Sylvia (13 januari 1940),
eller tillsammans med någon av de andra pas- Nanny Sarin, den föräldralöse pojken och Anten (23 november 1940), och Venezuela
sagerarna. Han kanske även reste i sällskap mannen som beskrevs som sjöman. Eftersom (17 april 1941). (En intressant fotnot till detta
med Salminens familj. fartygets destination förblev oförändrad - Rio är att det sista fartyget han torpederade som
de Janeiro - fick Salminens och de andra befälhavare för U-20 var Sylvia medan Vene-
Samma situation gäller information om den finna sig i att nu vara på väg till Sydamerika zuela var hans sista med U-123. I ingetdera
åttonde passageraren från Carolina Thordén. i stället för USA. fallet fanns det några överlevande.) Som en
Som förslag angavs att han tros ha varit en högt dekorerad tysk ”ace-of-the-seas”, blev
finsk sjöman. Attack från djupet Moehle kommendant av 5:e ubåtsflottiljen i
Attack från luften Långt ute i Atlanten, var kapten Karl Heinz Kiel i maj 1941, en befattning han bibehöll
till kriget var slut.
Moehle i U-båt 123 ute på sin sista tjänstgö-
Efter två dagar var Venezuela en god bit ut i ring till sjöss. Han hade tillbringat tre år inte I egenskap av kommendant, var han förplik-
Nordsjön. Vädret var fortsatt bra och sikten bara som en ovanligt skicklig och intuitiv tigad att informera alla ubåtsbefälhavare som
var utmärkt. Som Carolina Thordén, var det ubåtsbefälhavare men också som en krigare inledde tjänst att de var skyldiga att genom-
svenska fartyget också klart utmärkt med som strikt följt de etablerade riktlinjerna för föra Grossadmiral Karl Dönitz’ 1941 ”Laco-
flaggor målade på sidorna, visande dess bedrivande av sjöfartskrigföring. nia Order”, ett direktiv som huvudsakligen
icke-krigförande status. förbjöd all hjälp till sjömän från torpederade
Han var känd för att neka stöd till drab-
Plötsligt, i fullt dagsljus, blev Venezu- bade sjömän vars skepp han hade torpederat. fartyg. Detta var naturligtvis en politik som
ela beskjutet med maskingevär av ett tyskt Moehles ”damm” var Nordatlanten, där Moehle redan tidigare hade idkat. I slutet av
bombplan och två besättningsmän skadades han strök omkring med list och orsakade kriget fördes både Dönitz och Moehle till
lätt. För att förnya sitt anfall släpptes sju de flesta av de tjugoen fartygssänkningarna rättegång för krigsförbrytelser, dvs för deras
bomber varav en träffade fartyget och åkte som kännetecknade hans karriär mellan åren roller att skapa och genomföra denna Laconia
genom akterdäcket och in i styrmaskinrum- 1939 och 1941. Order. Båda fälldes: Moehle dömdes till 5 år
i fängelse, men frisläpptes efter 3. Han dog
1996 vid en ålder av 86.
Sista färden

Venezuela lämnade Färöarna den 14 april
1941, och var nu långt ute i Nordatlanten.
Väderförhållande på havet den 17 april var
utmärkt; under havsytan var periskopsikten
tydlig och ohämmad. De ljust målade blå och
gula markeringarna visade klart att fartyget
var svenskregistrerat. Ubåtskommendör Mo-
ehle kände nog igen namnet Venezuela som
ett av de fartyg med frilejd dokumentation.
Ändå valde han att förfölja fartyget och så
småningom skicka det till botten - en uppgift
som han utförde med germansk grundlighet.
Det är svårt att säga var kapten Salomonsson
befann sig klockan 15.50 på eftermiddagen
när den första torpeden träffade Venezuelas
midskepp. Han kanske var på bryggan eller i
sin hytt för att vila, han satt kanske i matsalen
med en kopp kaffe. Varhelst han var, måste
händelserna ha skett blixtsnabbt. Venezuela
blev omedelbart lamslaget. Med vetskapen
att en ubåt lurade i närheten och snart skulle
avfyra nästa torped, rusade besättningen
omkring med förberedelser att överge far-
tyget. Passagerarna var sannolikt skrämda
Broschyr: Johnson Line rutter till Syd-Central- och Nordamerika 1939. Foto: Björn Larsson. och mycket upprörda, och det kan hända att
(http://www.timetableimages.com/maritime/images/john.hta) barnen grät. Om man ska tro ubåtskaptenens

7