Page 201 - AA2012

övriga ”tryck på knappen” – maskiner. De Varenda bonde skulle nu ha sten bruten och är det nu, 1989 nya ägare, men alla brukas
har tillhopa 22 kor, samma antal som för 50 det har nu de stora maskinerna glädje av vid mer eller mindre, fast knappast med plog och
år sedan, plus några påläggskalvar, men var sådd och skörd. Men stenepidemin blev inte harv längre, allt ligger i vall för hö och bete.
har de övriga 50-60 talet djur tagit vägen? långvarig, när 4-5 år gått var den över och har I dag, 1989 gör inte landsbygden skäl för
Det utbröt en stenröjnings-epidemi i början ej återkommit. Då tyckte man nog att åkern namnet, det finns inga arbetshästar, inga
av 1950-talet, eller rättare 1947, då min var värd att bruka och när den första traktorn julgrisar, inte en enda höna eller tupp, ingen
granne hade en kompressordriven borrma- och även självbindaren kom till byn år 1954 avelstjur i roten. Ingen bonde sår varken råg
skin, som borrade hål i en massa stenar på var det rena julafton. eller vete till hembakat bröd eller kringlor,
åkern som man sedan själv fick spränga och En annan liten eller stor förbättring var när inte ens potatis till självbehov tror jag de har,
köra bort. Jag måste då också göra likadant, vägen genom byn rätades ut 1950-51. Det allt ska köpas i ”SNABBET” till billigt pris.
men det var jobbigt. Så kom då stenbrytar- blev bara en stor krök i stället för två små, Men det får vi väl skylla på ”TIDEN”, vad
vagnen år 1950, den tog upp stenen hel och den är en vetenskapligt byggd vägstump på det nu är för något.
körde bort den, utom de allra största som 300 meter.
fick sprängas. Lammakulla 1989
På alla de fem ursprungliga jordbruken i byn
Erik Pettersson

Lammakulla källare

Dynamit-källaren

På Lammakulla ägor fanns omkring 1950
inte mindre än fyra stycken jordkällare (sten-
källare), alla ingrävda i en backslänt utmed
vägen. Tre av källarna var 1986, fortfarande
intakta, men den fjärde var delvis nerrasad
när vi kom till Lammakulla 1940.
Alla var av olika storlek och konstruktion
och har använts för olika ändamål. Den Potatiskällaren
minsta och längst bort belägna har varit en
dynamit och krutkällare, på den tiden då reparation år 1947, där var tak av kluvna ek- Under vintertid är källaren ibland vaktad av
Stenberg var handlande i Lammakulla, åren stockar, stenväggar och jordgolv. Nu skulle en tomte och heter numera Wirins Ölkällare,
1882 - 1952, 70 år, månne svenskt rekord? den cementeras, både golv och väggar, tak möjligen beroende av förrådsinnehållet. På
Han fick en stor kristallvas med blommor av 2,40 meter långa kilade stenar, som mor- en stång utanför källaren finns en modern
från Gyttorp vid upphörandet. bror Johan kilat ut, cementbruk i springorna väderstation och platsen inbjuder till avkopp-
Källaren har murade väggar av sten, tak av och ett 60 cm tjockt jordlager ovanpå. Den ling, då det finns sittplatser och en välkom-
kluvna ekstockar och tjockt jordtak över. tjänstgjorde sedan som kylskåp för matvaror, nande miljö. Man kan även se på historiska
Kraftig dörr med järnbalk och ett bastant grönsaker, frukt och saft ända till 1957. Då väghållningssstenar utanför ingången.
hänglås, allt enligt bestämmelser och lagar kom strömmen och då behövdes den inte Backen som alla källarna är ingrävda i kall-
på 1900-1950-talet. användas på samma sätt. lades Myrbacken och var en vacker plats,

Matkällaren Potatiskällaren med lövträd och blommande liljekonvalj på
våren. Det var högt och fritt läge och härifrån
Näst i storlek är matkällaren, alldeles intill Sedan har vi den stora ”potatiskällaren”, med såg man både Ranglaköp och Trinshults ägor.
arrendatorsbostaden. Den var i behov av två årtal på, ett är inhugget i en sten ovanför
dörren, 1848 står det målat i rött och det är
nog födelseåret. År 1955 byggdes ett nytt
tak över potatiskällaren, med grå cement-
pannor till yttertak och så lades röda pannor
till årtalet 1955 på ena taksidan, på så sätt
blev det två årtal på källaren, med 107 års
skillnad i tid.
Beskrivningen av källarna kommer från Erik
Johansson, arrendator och sedan gårdsägare Den sista källaren, Likkällaren, fick sitt namn
i Lammakulla från 1947 - 1990-talet.
av att avlidna från byn förvarades här i den
svala källaren i väntan på begravning.
Matkällaren närmast Fridhem
17