Page 200 - AA2012

Byhistoria om Lammakulla 1989

Lammakulla, Stenbergshuset omkring sekelskiftet 1900. Lägg märke till ”sticketaket” och snickarglädjen, samt varorna i skyltfönstret till höger
om verandan, där affären var inrymd
Lammakulla i början av 1800-talet, för jag vet att år 1860 Personerna på bilden
Den by där jag nu bott i nära 50 år (1940- föddes ett gossebarn i ett litet rum (2x3 m),
på vinden och denna pilt blev den sedermera
1989), heter Lammakulla, men för att den store handlanden m.m. i det förut omtalade Till vänster: Handlanden Salomon Sten-
ska göra skäl för namnet By, får jag inräkna stora huset. berg 1831-1902, med hustru Maria 1819-
även Ranglaköp. Då blir det en liten by av nio 1904, född i Jönköpings län.
hus av olika storlek och med olika funktioner. Fadern till pilten var också handelsman i Till höger: Handlanden Ernst Stenberg
Den har också ändrat utseende på 49 år, be- det lilla gamla huset på 1860-talet. Han var 1860-1956, (son till Salomon och Maria
stående av att det byggts två nya bostadshus, blind men hörde som en snok, för när biträdet Stenberg), med hustru Emelie, f. Johansson
1957 och 1980. I dessa nya hus bor det nu tre var uppe på vinden för att hämta kaffebönor 1858-1943 från Tjurkö Möllaregård.
personer, så det hjälper tydligen inte med nya till en kund och då råkade tappa en böna på
hus för att kvarhålla folket i småbyarna på golvet, så sa han; ”Du tog väl upp bönan du På trappan: Berta Stenberg 1882-1968, dot-
landsbygden. Tre av byns hus står obebodda spillde”? Den bönan var nog värd ett eller ter till Ernst och Emelie Stenberg, ingick
nästan hela året, endast en eller annan vecka två öre då, troligen dyrare än den är nu. Den äktenskap 1906 med Magni Svensson,
vid jul, finns det några personer i ett av husen. stugan kunde jag berätta mycket om, då jag Vislanda.
De två andra är så gott som helt nedlagda, själv bott där i 17 år, 1940-1957, men det är Anton Stenberg 1887-1931, son till Ernst
däribland det största, grosshandlarhuset, en annan historia. och Emelie Stenberg, handlanden i Måla-
bankkamrer och kommunalordförandens Den levande resursen i byn, alltså människor- skog 1917-1931.
hus.(se ovan). na, varierade i antal under årens lopp. T.ex. På verandan: Pigan Anna Olofsson 1879-
Detta hus byggdes 1884-85, arbetskostnad fanns det 23 personer 1940-45, för att nå sin 1964, ingick äktenskap 1908 med Ernst
till snickare, 900 kronor, förutom murare och topp omkring 1955, då byn hade 26 själar. Johansson, Prästnäs, vilken på 1890-talet
målare. Nästan ett gårdsvärde. Halva Åståkra, Av dessa urinvånare, finns nu, 1989 endast var dräng i Lammakulla.
med ett hus, ladugård och 80 tunnland mark, tre kvar, de övriga är döda, sammanlagt 13
kostade 32 år senare (1913), 3 500 kronor. och 10 är utflyttade. I dag 1989 härbärgerar Byggnaden är uppförd 1884-1885
Nu hundra år senare från 1884, får vi sätta de 6 husen 16 personer.
tre nollor till 900 kr (900 000), alltså 1000 Djurantalet växlade också en del under årens
gånger mer, som jag tror att ett så stort hus gång, endast korna höll sig vid samma antal, brukade sina steniga, krokiga åkerlappar,
skulle kosta att bygga i dag (1989). Ett annat 22 st. hästarna också 6-7, plus ett ungföl årli- med sina 7 hästar, nu utbytta mot 5 traktorer
hus fast betydligt mindre, byggdes omkring gen. Grisar, små och stora, göd- och julgrisar, plus 7 bilar, med tillsammans åtskilliga häst-
1895 – 1905, det var skräddarns, som det fick liksom hönsen, som var oräkningsbara, men krafter. Det skulle gå fort på åkern nu och på
heta för där bodde en skräddare. De övriga som tillsammans med de STORA djuren, gav vägen ännu fortare.
husen vet jag inte så mycket om, utom ett, liv och läte åt byn. Nu 1989 är här två ”agraringenjörer”, eller
Fridhem, som nog är det allra äldsta i byn Det var fem jordnära äkta bönder, med stöv- jordbrukare, som sköter om all jord i byn
och troligen uppfört vid 1700-talets slut eller lar, valk i näven och jord under naglarna, som och lite till, med hjälp av sina ”datorer” och

16