Page 56 - Agunnaryds Allehanda 208

Vi vill påminna er som fått ”väl-
kommen till Agunnarydspåsen”
att utnyttja era presentkort i lant- Hallå!
handeln och på Ljuvligt

Har du som jag ett intresse utav kaniner
Samverkansmöte (obs datum ändrat)
Den 4 maj bjuder sockenrådet in föreningarna till Som sällskap - avel eller till slakt
samverkansmöte, inbjudan kommer att skickas ut så hör gärna av dig till:
med mer information om tid och plats. Men boka
in datumet redan nu.
Vi vill också rikta ett stort tack till alla som enga- Napoleon på tel. 070 363 3112
gerat sig i sportlovet!

4. Ägoförhållandena i Agunnaryd vid mitten av

1500-talet

Av Harry Linnér Gydingstorp. Fjärdedels mantal. Blev frälse Gustaf Olovsson Stenbock (1504-1571),
Med hjälp av jordeböcker kan en översikt- före 1576. Kvar som frälse 1718. friherre, riksråd, riksmarsk och lagman i
lig bild av befolkningen och bebyggelsen i Muggeboda. Fjärdedels mantal. Blev frälse Västergötland. Ägde Gäddeboda, Nockarp
Agunnaryd under 1500-talet skapas. Enligt cirka 1631. Inbyttes till Kronan 1676. och Ryd och hundratals andra gårdar i
jordeböckerna fanns det mitten av 1500-talet Småland och Västergötland. Hans dotter
drygt 60 gårdar i Agunnaryd och befolkning- Stora jordägare i Agunnaryd på Katarina var Gustaf Vasas tredje hustru. Åren
en i socknen uppgick till knappt 300 personer. 1500-talet 1542-1543 förde han befäl över de kungliga
Sjuttio procent av alla enheter var ensam- styrkorna i Dackefejden.
gårdar. Andelen byar med mer än tre gårdar Nils Isaksson Halvhjort (ca. 1525-ca. 1588)
var bara fem stycken. De största byarna var ägde Bråna, Fåglasång, Hyltan, Jättekistan,
Vedåsa och Tjurkö med vardera fem gårdar. Stockhult, Tjurkö, Vedåsa, Älmtaryd och
I Agunnaryd var dominansen för frälsejorden Älmtåsa i Agunnaryd och ett stort antal andra
stor under 1500-talet (Tabell 1). Det världsli- gårdar i Småland och på Öland.
ga frälset ägde 79 % av gårdarna, 10 % hade Jöns Pedersson Halvhjort. Död ca. 1564.
olika kyrkliga ägare, medan 11 % var skat- Ägde Leaboda, Stavhult, Tjurkö och Viggsjö.
tegårdar som ägdes av brukarna.
Görvel Abrahamsdotter Gyllenstierna.
De flesta frälsegårdarna var arrendebetalande Död 1577 och begraven i Kalmar. Hon ef-
landbogårdar ägda av frälsemän boende på terlämnade en förmögenhet av omkring 600
annan ort. Frälsets landbogårdar betalade en gårdar, bland andra Bråna och Byvärma, vil-
blygsam skatt till kronan medan arrendet till ket föranledde en långvarig arvstvist.
jordägaren var långt mer betungande. Graden
av beskattning av frälsejord varierade under Magdalena Eriksdotter Gyllenstierna. Död
de århundraden som frälset fanns. ca.1580. Ägde Fagerhult och Lönshult och
minst 350 andra gårdar i Småland.
Tolv av frälsegårdarna i Agunnaryd var säte-
rier år 1562. Ett säteri eller en sätesgård var en
gård som ägdes av en frälseperson och åtnjöt
skattefrihet i utbyte mot rusttjänst. Ingen an-
nan av Sunnerbos 24 socknar hade lika många
säterier som Agunnaryd.
Byvärma, Deranäs, Rönnäs och Älmtaryd
var säterier redan under medeltiden medan
övriga tillkom senare.
Frälsegårdar i Agunnaryd 1562
Uppgifterna i tabell 1 bygger på de bearbet-
ningar av 1562-års frälselängder som gjordes
av Johan Axel Almquist och efter hans död
1950 av hans son Jan Erik Almquist samt
Hans Gillingstam.
Senare tillkomna frälsegårdar
Bråna. Ett mantal. Frälse genom byte 1568.
Ägare Nils Isaksson Halvhjort. Kvar 1718.

8