Page 9 - AA2007
P. 9

Telefon var inte vanligt vid denna tid, men
       eftersom Blomqvist var fjärdingsman var
       han bland de första som installerade en
       sådan. Vid ett åskväder svarade min morfar
       i telefon och det kom en kulblixt och slog
       honom medvetslös. Den gången räddades
       han troligen av ett par avklippta gummi-
       stövlar, ”stövelskor”, som han hade på föt-
       terna. Åskan verkar ha dragits till Viggsjö
       by. Det är flera gårdar som brunnit av blixt-
       nedslag.
       Morfar verkar ha varit en kunnig och res-
       pekterad karl som folk hade förtroende för.
       Men, jag kan inte låta bli att tänka på mor-
       mor. BAKOM VARJE FRAMGÅNGSRIK
       KARL STÅR ETT FÖRVÅNAT FRUN-
       TIMMER. Hur framlevde Blenda Carolina
       sitt liv?
       Yngsta dottern Iris f.1915 tog över gården      Åke och Iris Svensson
       tillsammans med Åke Svensson, som var  Jag som alltid cyklade till skolan fick ibland åka skolbil med hem till Karin. Mamma Wivi
       född i Lidhult, men arbetade som dräng på  skämde bort oss och vi hade mycket kul ihop.
       Målensås gård. De gifte sig samma år.
                                           Klass sju fick vi gå i Trekantens skola. Då blev det nya bekantskaper och Trekanten blev
       I samband med gårdsköpet skrevs ett ”un-  en mötesplats. Jag fick en ny kompis, Anita på Åkaled. Så kom jag in i denna stora glada
       dantag”.                            familj. Där fanns även småbarn, som jag alltid längtat efter. Anita hade ett ”sommar-rum”
                                           på vinden. Grammofonen gick varm när vi spelade Jerry Williams ”Twisting Patricia” om
        Undantag                           och om igen.
        I jordbruksfastigheten Björkeberg  Viggsjö  Ingen av våra familjer hade bil. Vi fick cykla eller gå. Jag minns att vi en vinter gick från
        Agunnaryd.                         Åkaled till Bråna för att gå på bio.
        Köparen av nämnda fastighet Herr Åke Svens-
        son och hans hustru Iris har till säljaren Krono-  Snart ville vi ju längre bort, till Eneborg och Linkullen, för att dansa. Då fick vi böna och be
        fjärdingsman K.E Blomqvist och hans hustru  de ”stora pojkarna” om skjuts. Gustav Bergqvist, Erik Lundgren, Allan Trygg m.fl. förbar-
        Blenda försäkrat att de, så länge de lever få bo  made sig och vi kom ut i världen.
        och bruka 1 rum s.k. kammaren jämte del i kök,
        samt erhålla (1) liter söt mjölk dagligen, 10  Jag kom så långt bort som till Eneryda. 1967 gifte jag mig och fick 2 barn. 1976 tog jag och
        kub.meter blandved årligen samt rätt till att få  min man Bertil Petersson över gården Viggsjö 2:3, även då skrevs ett ”undantag”, att de
        sätta en fot potatis.              äldre skulle bo kvar hela sin livstid.
        Således överenskommet försäkras……..
        Underskrivet och bevittnat.        Dusch och toalett byggdes till då vi tog över, tidigare hade endast utedass funnits. Även
                                           en altan för morgonsolen byggdes. Åke dog 1988 och Iris 2001.
       Åke tog inte bara över gården, han fick
       också ”ta över” ordningsvaktsysslan på  Gården är fortfarande i vår ägo. Vi arbetar med skogen och veden och njuter av naturen på
       dansbanorna.                        Björkeberg. Vi är tacksamma för de ”mular” som håller ängarna öppna.

       Skötseln av skogen blev viktigt för Åke.                                                       Birgit Petersson
       Skogsbruket hade inte varit så intressant
       för K-E. Han hade däremot lagt mycket tid  Bertil och Birgit
       på stenbrytning på åker och äng.
       Det fanns ett ålderdomshem i Bråna. Efter
       veckans arbete i skog och mark tog Åke
       cykeln till ålderdomshemmet. Där hjälpte
       han personalen att bada och raka ”gub-
       barna”. Efteråt blev det kaffe med dopp.
       Det var en högtidsstund för alla.

       1946 föddes enda barnet Birgit. Iris var då
       31 år. Något för gammal förstföderska
       tyckte barnmorskan och Åke fick en ”upp-
       sträckning”.
       Ensambarnet Birgit önskade sig syskon
       både som barn och vuxen, men det blev
       aldrig så. 1953 började skolan och jag som
       inte hade haft många lekkamrater var blyg
       och försiktig. Första dagen i skolan var jag
       rädd för de andra barnen. Allt kändes nytt
       och farligt. Det fanns en söt mörk flicka
       med stora vita rosetter i håret. Hon var
       också ett ensambarn.


                                                                                                                9
   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14