Page 10 - AA2007
P. 10

Viggsjö                              Välkomstkaffe

                                             Vi blev mycket väl mottagna. Grannarna välkomnade oss med kaffe och kakor. När vi
        Viggsjö har varit boplats sedan lång tid till-  flyttade till Viggsjö bodde här mycket folk på gårdarna. I själva Viggsjö by bodde här då 18
        baka, bland annat finns det en stenålders-  personer mot 9 i dagsläget.
        grav, en s.k. hällkista på Mellangårds ägor,
        som av John Käll bedömts till mer än fem-
        tusen år gammal, den är dock plundrad på  Ingen elektricitet
        sten som kan ha använts till husgrunder.
                                             Det fanns inte någon elström, trots att det gick en elledning norr om byn, men folk var
        På Kronogårds ägor ligger ruinerna eller  rädda för elledningar i tron att de drog till sig åskväder. När så erbjudandet kom för
        grunden till ett s.k. knekttorp, som dock  anslutning hade redan två ladugårdar antänts av åskväder, så erbjudandet avvisades.
        delvis är förstört av stormen Gudrun.
                                             När ett förnyat erbjudande om elström till gårdarna kom 1949, så visade det sig att det var
                                             någon som inte ville släppa till mark för byggande av ledningsnätet. Detta problem löste
                                             sig dock genom att vår granne Gunnar Svensson på Frälsegård beslöt göra upp med
        Kronogård 1:2 (f.o.m.1872)           vederbörande för en mindre penningsumma. När detta var klart, vid årsskiftet 1950, så kom
        Salomon Petersson Roos och hans      elströmmen på och vi hade ström även i Viggsjö. Vi köpte då en elektrisk spis.
        maka Märta Stina Olofsson förvär-
        vade gården 1872. De byggde nytt
        bostadshus 1884. Året därpå förstör-
        des bostadshuset genom en brand,
        men återuppbyggdes år 1886.
        Den 7 april 1913 säljs gården till J.G.
        Isaksson och hans hustru Anna Mar-
        tina Johansdotter från Julita för
        7 600 kronor. Ny ladugård uppfördes
        år 1929.
        År 1948 säljs gården till svensk-ame-
        rikanen Gustav Svensson från Asa.
        Priset var då 36.000 kronor.
        Den 1 maj 1949 säljer Gustav Svens-
        son gården till nuvarande ägare
        Vera och Germund Gustavsson, pris-
        summan var då 30.000 kronor.
        Germund, kom ifrån Holkhult i
        Stenbrohults församling och Vera
        från Virestad.

                                             Tripp, trapp,trull
        Förväntningarna var stora
        Hägg och syren stod i full blom. Vi var unga  Sen kom barnen i rask följd. Vi har fått tre barn, Gerhard som nu bor i Ljungby, Harald som
        och förhoppningsfulla, även om det var  bor i Möckeln och Gunnel som bor i Ljungby. Dessutom har vi idag, som efterrätt, fått fyra
        omodernt både i bostaden och i ladugår-  barnbarn. Gerhard har ett barn, Harald ett och Gunnel två.  Därutöver har vi 3 barnbarns-
        den.                                 barn.
                                             När barnen var små var det mycket att göra. När det blev lite väl mycket med skörd och
                                             potatisplockning eller när vi blev bjudna på kalas, kom Veras föräldrar cyklande för att
                                             hjälpa till med djur och barnpassning.


                                                                                 Vägarna dåliga
                                                                                 En nackdel när vi flyttade hit var dock att
                                                                                 här var så dålig vägförbindelse att det knap-
                                                                                 past gick  att färdas med bil. En vägsamfäl-
                                                                                 lighet var under bildande så snart var även
                                                                                 detta problem ur världen.
                                                                                 En väg byggdes men en episod som kan
                                                                                 nämnas var, att vid fortsatt byggande av
                                                                                 vägen över Furumon – Linderås år 1952,
                                                                                 hade en större s.k. caterpiller anlitats för
                                                                                 att schakta bort backen vid Kronogård. Då
                                                                                 bar det sig inte bättre än att den fastnade i
                                                                                 mossodlingen, så det tog flera dagar att
                                                                                 bärga den. För att få upp maskinen fick man
                                                                                 hugga ner hela träd att kedja fast vid ban-
                                                                                 den.

        10
   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15