Page 143 - AA2007

Arne Johansson i Heurlinska stiftelsens styrelse
strider hårt för att slippa mer reservatsmark. Allvarliga män och några kvinnor vid Bygdegårdsmötet om Marsholms naturreservat . Foto Tommy A
Kamp mot Marsholms naturreservat

Under denna sommar fortsätter Nationella mål för reservat Hur har de kunnat överleva hittills? Behövs
kampen mot utökad reservatsmark Sveriges Riksdag har beslutat att säkra verkligen hela den areal som tagits ut?
på Marsholm - en kamp som inte skyddet av viktiga naturvärden. 400 000 Detta torde kräva specifi k biologisk kom-
bara är lokal utan innefattar regio- har skogsmark skall lösas in av staten som petens och undersökningar som kan mäta
nala aktörer. Styrelsen som förvaltar reservat med varierande skötsel - från kul- sig med Länsstyrelsens för att ifrågasätta
Heurlinska stiftelsens tillgångar vill turinsatser till fri utveckling. 500 000 har de objektiva orsakerna till markuttaget.
inte se att mer skogsmark tas ur avsätts på frivillig väg där full naturhänsyn Inför det överklagande som Heurlinska
produktivt bruk och kritiserar starkt skall gälla. Länsstyrelsernas naturvårds-en- stiftelsen planerade, rådde också mötet
Länsstyrelsen handläggning. heter får uppgift att efter inventeringar ord- att sådan expertis anlitas på Heurlinska
Ett 50-tal deltagare och ett fl ertal tillresande na reservat i sitt område. Det är inte otroligt stiftelsens sida om bordet.
även från angränsande län samlades i bör- att uppgiften varit ovanligt svår i vårt län, Vilka andra värden får vägas in? Hur på-
jan av juli för att dryfta möjligheterna att eftersom nästan all skogsmark är privatägd, verkas kulturlandskapet? Kan värdet i det
få Länsstyrelsen att begränsa sin ambition och det då inte är fråga bara om pengar utan rörliga friluftslivets tillgång till de att-rak-
att utöka reservatet. Mötet arran-gerades av djupa känslor. Med oförenliga ståndpunk- tiva strandzonerna väga upp att säll-synta
Agunnaryds sockenråd och Arbetsgruppen ter kan Länsstyrelsen gå hårt fram för att skalbaggar behöver arbetsro? Behövs
för Agunnaryds utveckling och på mötet fylla sitt beting och handlägg-ningen kan också expertis att värdera samt föra fram
deltog representanter för LRF lokalt och uppfattas kränkande. detta och därmed balansera Länsstyrelsens
SO-regionen, Småbrukarna samt kom- Mötet aktualiserade åter frivilliga sköt- ambitioner?
munen. sel-planer i stället för dagens reservat. Detta Vid mötet höjdes röster för en reducering
I den stundom hätska debatten som fördes är en nationell politisk fråga, där enbart så- av reservatsarealen som en kompro-
utan någon närvarande motståndare fram- dan kamp med påverkan på beslutsfatt-are miss-lösning. Att marken på västra sidan
fördes frågor på olika plan. Agunnaryd kan vara vägen. En egen Agunnaryds-mo- från badplatsen norrut till bron borde
har nu 1071 har reservat med 1000 har dell torde vi inte få uppleva. fråntas som värdefull för kulturmiljö och
ytterligare aktuellt. Det är inte konstigt att Vid mötet aktualiserades om frivillighet friluftsliv. Med en sådan begränsad efter-
många av oss tycker: NU ÄR DET NOG! som en godgrund för reservatsbildning, gift från Länsstyrelsen skulle måhända
för
Första reservatet på Marsholm bildades men ägarens medgivande torde inte krävas samför-stånd kunna uppnås till nytta rela-
för
åtminstone
deras
parterna
eller
1983. Det utökade området på 150 har Dessvärre måste vi också konstatera att vi tioner.
gör bl.a. att 80 % av öns vattenlinje blir är en liten minoritet i Sverige som lever
oåtkomlig. Planerna gör att bara 185 har nära skogarna och helt förstår dess vikt
skogsareal av de ursprungliga ca 300 åter- som en resurs för trävara. Och även vi ser
står att förvalta. Särskilt bittert nu är att skönhets- och rekreationsvärden i skogen, Resursförstörelse och
nerblåsta granbestånd med värdefullt virke men menar att allt detta går att förena. Barkborrehot
förfars och samtidigt blir bas för yngelhär- Opinionsundersökningar visar dock att Starkt demoraliserande är förvisso att först-
dar av barkborrar. Inom reservaten fi nns sådana värden som friluftsmiljö, biologisk klassiga granvirke efter stormen skall ligga
mer än 15 000 kbm kvar sedan Gudrun, och mångfald etc har betydligt fl er anhängare, och förstöras till vad vi uppfattar mer skada
minst 1 000 kbm efter Per och barkborrar- varför det är begripligt att riksdagen be- än nytta. En helt okontrollerad mängd
na. Styrelsen känner heller inte att man slutat om målen för landets reservat. Här barkborrar utvecklas, vars efter-kommande
kan leva upp till testatorn Erik Heurlins fi nns mycket opinionsarbete kvar att göra! inte har annan utväg än att, då den liggande
vilja att driva en professionell produktiv skogen torkat, ge sig på den friska skogen
skogsförvaltning. också på den fria arealen och i ökande
cirklar däromkring hotande även gran-
Dessutom har styrelsen mycket vällovligt Reservat motiverat på marker. Styrelsen befarar att 3-4 000 kbm
nu konkreta idéer om hur ön och dess Marsholm?
strandlinje skulle kunna användas för aktivt Reservat i allmänhet är ju inte till för att vi är baggdödat innan året är slut. De utsatta
fällorna som sköts med mer skatte-pengar
fritidsliv. Ett positivt alternativ för agunna- skall tycka det är vackert. Man vill främst är vällovliga - men ett experiment som
rydsborna än ett helt otillgängligt område skydda hotade arter av insekter . Vi måste
med fri utveckling – dvs att alla träd som dock ha tilltro till att de tilltänkta områ- bevisligen inte löser hela problemet.
faller får ligga orörda. Som bak-grund se dena tas ut på saklig grund och inte för Refl ektioner utifrån Reservats-mötet
också Kolbulletinen nr 2 /2007. Läns-styrelsen vill kivas. Men är sådana av Krister Lindkvist
I stridens hetta på mötet blandades olika arter verkligen hotade i den omfattningen?
reservatsfrågor, principiella såväl som
upplevda. Här ett försök till uppdelning.
11