Page 137 - AA2007
P. 137

Torpvandringen som blev en bergsklättring

























        Karin Persson
                                                                                                Åke Karlsson
                                                                                               Här på den
                                                                                               högsta punk-
                                                                                               ten fi nns de
                                                                                               här tecknen
                                                                                               inhuggna.
                    Här lyssnar en trogen skara till Karin Persson när hon berättar om den näst högsta
                    punkten i Kronobergs län som är här på Granhults berg med sina 199 meter över havet.
       Söndagen     den  24  juni  drog     bolaget men redan året därpå sålde de den   var på 3,5 kubikmeter och vägde 15 ton.
       den sedvanliga torpvand-ring-        i  sin  tur  till  Frans  Bengtsson,  Ljungby,   Vagnarna som drog transporterna kallades
       en iväg till Granhults berg för      då med förbehållet att få fortsätta driften   för björnar och var ca 4 meter långa. De
       att titta på granitbrotten           ytterligare under 49 år.            hade kraftiga hjul som var järnskodda med
                                            1910 gick inmutningsrätten över till Svens-  skenor  som var 18 cm. breda. För att dra
       De som guidade oss på berget         ka granitindustri AB i Stockholm.   lassen  behövdes  8  par  hästar.  Det  första
       var  Karin  Persson,   Granhult                                          paret kördes  av stångkusken  och  det var
       och Åke Karlsson, Bråna.             Att vara stenhuggare var ett hårt och slit-  han som styrde hela färden.
                                            samt  arbete.  I  början  på  sekelskiftet  var   1914 tystnade släggorna i berget på grund
                                            dagsförtjänsten  runt  1,25  kr.  och  då fi ck   av exportstopp och det sägs att kvinnorna
       De  församlade fi ck  en  god  inblick  i  hur   man arbeta 12 timmarsdagar.  satt i sina stugor och grät eftersom de nu
       det  gick  till  förr  när  den  svarta  graniten   Det var hammare och stenborr som använ-  miste sina hyresinkom-ster.
       utvanns ur berget.                   des man slog kilhål intill kilhål som sedan   De som var med på Granhults berg fi ck en
       Det hela började 1897 när nämndemannen   fylldes med krut. När man borrade stenen   trevlig dag med en vidunderlig utsikt och
       Magnus Bengtsson och dennes barn skrev   satt en man och håll borret och två man   en stunds avkoppling vid berghålorna. Sen
       ett kontrakt med AB Syenit. Ett kontrakt   slog i takt med släggor.      tog oss Villy Uvebrant och Håkan Jonsson
       som under 30 år gav rätten till bolaget att   Sen var det nollhuggning och fi nputsning   hem med sina traktorekipage.
       bryta sten på Granhults ägor. Bergavgiften   och 90 procent av stenen blev skrot.
       då utgick med 12 öre per 100 kilo sten och   Därefter skulle stenblocken transporteras             Jan Björk
       senare med 5,50 kronor per kubikmeter.  till  Målaskogs  station  och  det  var  inga
       1907 sålde Magnus Bengtsson gården till
                                            småbitar precis. Ett av de större blocken























                                                                                                                5
       Här tar man en paus. Bilden från Johanssons håla        Här är en transport med åtta dragare på väg till Målaskogs station
   132   133   134   135   136   137   138   139   140   141   142