Page 29 - AA2009
P. 29

Minnesbilder från                          På gården hade vi också oftast en tjur.   Stensgård med nya ägare
                                            En av dem vi hade var lite arg. Troligen
 Stensgård                                  berodde det på att Arthur och Börje tyckte   Albert och Margit Karlsson köpte Stensgård
                                                                                1956. De gifte sig samma år och makarna
                                            det var roligt att retas med honom (liksom
                                            de tyckte det var skoj att bråka med baggen   skulle sedan under mer än ett halvt sekel
                                                                                bruka sina tre gårdar, Stensgård, Romarehylt-
                                            jag nämnde förut). En gång kom han lös och
 Stensgård, eller Stockhult Östergård       jagade Arthur genom trädgården. Det blev   an och Rosenlund. Det införskaffades efter
 som gården också benämns, kom              stoj och skrik. Jag minns hur Arthur stod på   hand flertalet maskiner för att driva jordbruk-
 i vår släkts ägo 1917. Det är ingen        ena sidan om flaggstången med en skyffel   et rationellt, men mycket av arbetet utfördes
 stor gård, men den kunde säkert på         i högsta hugg och tjuren stod på den andra   för hand och med gamla beprövade metoder.
 den tiden försörja en familj. De första    sidan och fnyste. Min far lyckades locka   På deras ägor kunde man in på 2000-talet se
 ägarna i släkten var min farfar och        till sig tjuren, kanske var det med morötter   vackra småländska höhässjor på rad, en syn
 farmor, Peter Magni och Mina. De           eller liknande.                     som kändes trivsamt, hemvant och äkta.
 hade tidigare arrenderat Agunnaryds                                            Albert var synnerligen intresserad av hästar
 Prästgård.  Lars-Gunnar med vår tame bock                                      och han tränade upp flera föl till arbetshästar
       Jag hade lyckan att vinna ett får på Röda                                för många körslor. Margit hade stort ansvar
       Korsets lotteri. Detta får fick två  lamm,                               för ladugården och mjölkkorna och då båda
       varav det ena växte upp till en bock, som                                makarna var vana att arbeta hårt från barns-
       blev väldigt tam. Den följde oss vart vi än                              ben var deras största glädje att få ha hälsan
       gick. Den var med Mina när hon var ute. Den                              och kunna sköta sina sysslor.
       var med i skogen när vi plockade lingon.
 Gunnar och Ernst utanför Stensgård . Erik har kört fram bilen till verandan på framsidan av det vackra   Emellertid sålde vi den till farbror Per i   Helgerna vigdes åt missionsarbete där båda
 huset som byggdes 1869 då Johannes och Elsie Gustafsson flyttade till gården.    Stockhult. Efter någon dag så hade den smitit   makarna var djupt engagerade. De tillhörde
 Troligen byggdes även ladugården då, denna ligger nu i spillror efter stormen Gudruns härjningar.  och på morgonen hittade vi den sovande i   Agunnaryds Missionsförsamling, där de
                                                                                också hade förtroendeuppdrag. Stensgård
       vårt skafferi. Jag tror den fick stanna hos                              var under flera årtionden centrum för mis-
 Personer i vår släkt som bodde och verk-  Mina föräldrar försökte göra lite affärer på   oss efter det.  sionsmöten  under  somrarna,  dessa  var
 ade på gården.  marknaden i Ljungby. Vid ett tillfälle skulle
 Minas 80-årsdag då hon, som brukligt var, placerat   min far försöka sälja en ko. Han misslycka-  Något år efter kriget blev det någon form   mycket välbesökta och omtalade, de s.k.
 sina  blommseruppsatser  på  fönsterbord  för   Peter Magni Johansson 1864 - 1922 och hans   des dock och fick gå hem med kon igen.    av energikris. En kampanj gick ut på att vi   Stensgårdsmötena.
 fotografering.  hustru Mina (Andersdotter) 1868 - 1952.  Det bar sig inte bättre än att kon slet sig och   barn kunde plocka kottar i skogen. Dessa   På senare tid delade de med sig av sin tid
 Peter Magni och Mina köpte gården av Jo-  Barnen Annie f. 1896 gifte sig med Sven-  försvann i skogen. Det blev ett kämpande   samlades in centralt och användes antagligen   till hembygds- och personforskning, vilket
       som bränsle i en del anläggningar. Jag fick
 hannes och Elsie Gustafsson.  Magni Ingemarsson som ägde granngården   för att hitta henne. Det var mörk natt innan   ett fint märke att bära på jackan.  var till stor hjälp och gagn för studiecirkel-
 Efter PeterMagnis bortgång 1922 skötte   Stockhult. Ernst f. 1900,  gifte sig med Anna   de kom hem.  verksamheten i ”Cirkeln runt Elmtasjön”.
 och bosatte sig i Ivla. Erik f. 1898, drev taxi-
                                                                                Med stor entusiasm vandrade de med på
 Mina gården ensam enligt uppgift. Det var   rörelse, gifte sig med Anna och bosatte sig i   Trots vedermödorna så var vi nog självför-  naturstigar för att visa minnesmärken och
 tveklöst ett hårt arbete, men hon hade då   Stavhult med barnen Egon f. 1930, Karl-Erik   sörjande på mycket. Min mor gjorde storbak   Det något bättre 50-talet.  fornlämningar.  Se Kolbulletinen nr 11/ 2005.
 ganska vuxna barn som säkert hjälpte till   f. 1932 och Asta f. 1941. Per f.1904, gifte sig   i en stor stenugn i källaren. Brödet förvarade   Börje var mycket jaktintresserad. Jag fick   Farmor Mina, en liten sliten gumma, alltid klädd   Under studieträffar var det högtidsstunder att
 med sysslorna. Mina dog 1952.  med Göta och tog över Stockhult Storegård.   hon delvis i säd på magasinet. Det höll sig   ibland följa med sena kvällar på morkullejakt   i långa kjolar, förkläde och huckle. Det var en   få lyssna på Albert och Margit. Genom att do-
 Min far Gunnar och farbror Ernst tog först   Gunnar Johansson (min far) f. 1902, gifte sig   länge på det sättet.   i skymningen. Älgjakten var ju också en stor   vanlig klädsel på den tiden. Oftast hade hon en   kumentera deras berättelser har de i hög grad
 över gården, men så småningom när Ernst   med Estrid (från Söndrum). Arthur Johans-  Vid slakten före jul togs det vara på allting.   händelse. En gång skulle jag leta upp jakt-  håsebendling i händerna när hon gick vägen    bidragit till vår hembygds historia. Albert
 flyttade blev det farbror Arthur som drev   son f. 1911, gifte sig med Sara och flyttade   Blodet fick inte gå till spillo, utan det blev   laget när jag kommit hem från skolan. Jag   fram till sonen Per i Stockhult. Hon hjälpte ofta till   berättar att hörsägner talade om ett magnefikt
 gården tillsammans med far. (Farbror Arthur   till Elmtåsa.  blodpalt. Jag kom ihåg att den var i det när-  kände till skogarna väl, men jakten var nog   med vad hon kunde i hushållet och satt nästan   mottagande när Johannes blivande hustru
 gifte sig 1955 med Sara och flyttade då till   Börje Johansson (min bror) f. 1929, bodde   maste stenhård att äta efter några dagar.  lite för långt bort, så jag gick vilse. När det   alltid i köket på kvällarna. Köket var ju den vanliga   och hennes familj första gången anlände till
 Elmtåsa Norregård).  i Hestra under många år. Jag själv Lars-  Julklapparna jag fick var ofta något i kläd-  började skymma blev jag förmodligen lite   samlingsplatsen för alla.   Stensgård i findroska med fyrspann.
 Min far Gunnar drev gården ensam ett tag   Gunnar Johansson f. 1939, bor sedan 1964   esväg. Det var dock högtidligt att ha detta   ängslig. Så småningom hörde jag mammas   Makarna Albert och Margit dog båda under
       rop i skogen när hon var ute och letade. Allt
 innan han sålde den till Karl Olsson, en hal-  i Karlsborg.  plagg på sig vid Julottan nästa morgon. Det   väl till slut.  En gång fick jag ett stort förtroende som jag   år 2006. Efter 2007 ingår Stensgård i Elm-
 länning, som hade gården en kort tid. Far   Levnadsförhållanden under 40-talet.  kunde vara en halsduk eller liknande och   var stolt över. En penninglott hade fallit ut   taryds ägor.
 köpte den tillbaka, men ångrade sig och sålde   det passade ju bra, eftersom vi åkte släde till   med vinst på 10 000 kr till Stensgård, som   Text och bild: Gunvor Karlsson
 1956 till Albert och Margit Karlsson.  Det var knappa förhållanden på denna tid   kyrkan. En gång fick jag ett par skidor. Det   mina föräldrar och kanske också Arthur var
 Gården fanns alltså i vår släkts ägo under   i många hem, så även på Stensgård. Under   var en höjdare.  med om. Jag fick förtroendet att ta häst och
 kriget var det ransonering och kupongsystem
 cirka 40 år.  på några livsmedel.   Min första skoltid var i Elmtåsa skola. Det   vagn och åka till banken i Agunnaryd för att   Margit och Albert 1996 på torpinventering
 var inte så långt dit om man gick genom    lösa ut lotten och sätta in pengarna på något
 skogen.                                    konto. Det var nog en av de första gångerna
 Syskonen Per, Arthur, Oskar, Gunnar, Ernst, Annie och Erik.  Tröskningen var ett årligt återkommande   som jag ensam körde häst.
 arbete. Man hjälpte varandra på gårdarna.   Det blev så småningom klart att ingen av
 Någon hade en tröska. Den drogs i början   Gunnars söner var tillräckligt intresserad av
 med hästar och s.k. vandring. Under trösk-  jordbruk för att ta över gården. Jag tror att
 ningen fick kvinnfolket ställa upp med mat   min far var lite ledsen över detta. Börje hade
 till hela sällskapet, som bestod av ett antal   flyttat hemifrån men jag bodde fortfarande
 personer. Farmor Mina var också med och    hemma men hade ju gått skolkök i stället
 gjorde vad hon kunde.  Börje på fågeljakt  för lantbruksskola.
 Det var fler saker som så att säga ”vandrade   Förutom jakt var Börje mycket intresserad   Gården såldes och mina föräldrar och jag
 runt” och användes där de behövdes. Mina   av musik. Det första dragspelet köptes i   flyttade till Ljungby.
 föräldrar fick en matservis i bröllopsgåva av   Ljungby. Han och mor Estrid cyklade dit   Lars-Gunnar Johansson
 grannarna i byn. Nu visste alla att det fanns   för att handla. Börje kunde inte vänta med
 en servis i byn att låna vid kalas, och så gjorde   att prova spelet tills de kom hem, utan han
 man. Det var den tidens grannsamverkan.   satte sig i skogen och provade en truddelutt
 8     eller två. Noter hade han inte utan han lärde   Layout dessa sidor Inger Johansson                       9
       sig på gehör.
   24   25   26   27   28   29   30   31   32   33   34