Page 29 - AA2009
P. 29
Minnesbilder från På gården hade vi också oftast en tjur. Stensgård med nya ägare
En av dem vi hade var lite arg. Troligen
Stensgård berodde det på att Arthur och Börje tyckte Albert och Margit Karlsson köpte Stensgård
1956. De gifte sig samma år och makarna
det var roligt att retas med honom (liksom
de tyckte det var skoj att bråka med baggen skulle sedan under mer än ett halvt sekel
bruka sina tre gårdar, Stensgård, Romarehylt-
jag nämnde förut). En gång kom han lös och
Stensgård, eller Stockhult Östergård jagade Arthur genom trädgården. Det blev an och Rosenlund. Det införskaffades efter
som gården också benämns, kom stoj och skrik. Jag minns hur Arthur stod på hand flertalet maskiner för att driva jordbruk-
i vår släkts ägo 1917. Det är ingen ena sidan om flaggstången med en skyffel et rationellt, men mycket av arbetet utfördes
stor gård, men den kunde säkert på i högsta hugg och tjuren stod på den andra för hand och med gamla beprövade metoder.
den tiden försörja en familj. De första sidan och fnyste. Min far lyckades locka På deras ägor kunde man in på 2000-talet se
ägarna i släkten var min farfar och till sig tjuren, kanske var det med morötter vackra småländska höhässjor på rad, en syn
farmor, Peter Magni och Mina. De eller liknande. som kändes trivsamt, hemvant och äkta.
hade tidigare arrenderat Agunnaryds Albert var synnerligen intresserad av hästar
Prästgård. Lars-Gunnar med vår tame bock och han tränade upp flera föl till arbetshästar
Jag hade lyckan att vinna ett får på Röda för många körslor. Margit hade stort ansvar
Korsets lotteri. Detta får fick två lamm, för ladugården och mjölkkorna och då båda
varav det ena växte upp till en bock, som makarna var vana att arbeta hårt från barns-
blev väldigt tam. Den följde oss vart vi än ben var deras största glädje att få ha hälsan
gick. Den var med Mina när hon var ute. Den och kunna sköta sina sysslor.
var med i skogen när vi plockade lingon.
Gunnar och Ernst utanför Stensgård . Erik har kört fram bilen till verandan på framsidan av det vackra Emellertid sålde vi den till farbror Per i Helgerna vigdes åt missionsarbete där båda
huset som byggdes 1869 då Johannes och Elsie Gustafsson flyttade till gården. Stockhult. Efter någon dag så hade den smitit makarna var djupt engagerade. De tillhörde
Troligen byggdes även ladugården då, denna ligger nu i spillror efter stormen Gudruns härjningar. och på morgonen hittade vi den sovande i Agunnaryds Missionsförsamling, där de
också hade förtroendeuppdrag. Stensgård
vårt skafferi. Jag tror den fick stanna hos var under flera årtionden centrum för mis-
Personer i vår släkt som bodde och verk- Mina föräldrar försökte göra lite affärer på oss efter det. sionsmöten under somrarna, dessa var
ade på gården. marknaden i Ljungby. Vid ett tillfälle skulle
Minas 80-årsdag då hon, som brukligt var, placerat min far försöka sälja en ko. Han misslycka- Något år efter kriget blev det någon form mycket välbesökta och omtalade, de s.k.
sina blommseruppsatser på fönsterbord för Peter Magni Johansson 1864 - 1922 och hans des dock och fick gå hem med kon igen. av energikris. En kampanj gick ut på att vi Stensgårdsmötena.
fotografering. hustru Mina (Andersdotter) 1868 - 1952. Det bar sig inte bättre än att kon slet sig och barn kunde plocka kottar i skogen. Dessa På senare tid delade de med sig av sin tid
Peter Magni och Mina köpte gården av Jo- Barnen Annie f. 1896 gifte sig med Sven- försvann i skogen. Det blev ett kämpande samlades in centralt och användes antagligen till hembygds- och personforskning, vilket
som bränsle i en del anläggningar. Jag fick
hannes och Elsie Gustafsson. Magni Ingemarsson som ägde granngården för att hitta henne. Det var mörk natt innan ett fint märke att bära på jackan. var till stor hjälp och gagn för studiecirkel-
Efter PeterMagnis bortgång 1922 skötte Stockhult. Ernst f. 1900, gifte sig med Anna de kom hem. verksamheten i ”Cirkeln runt Elmtasjön”.
och bosatte sig i Ivla. Erik f. 1898, drev taxi-
Med stor entusiasm vandrade de med på
Mina gården ensam enligt uppgift. Det var rörelse, gifte sig med Anna och bosatte sig i Trots vedermödorna så var vi nog självför- naturstigar för att visa minnesmärken och
tveklöst ett hårt arbete, men hon hade då Stavhult med barnen Egon f. 1930, Karl-Erik sörjande på mycket. Min mor gjorde storbak Det något bättre 50-talet. fornlämningar. Se Kolbulletinen nr 11/ 2005.
ganska vuxna barn som säkert hjälpte till f. 1932 och Asta f. 1941. Per f.1904, gifte sig i en stor stenugn i källaren. Brödet förvarade Börje var mycket jaktintresserad. Jag fick Farmor Mina, en liten sliten gumma, alltid klädd Under studieträffar var det högtidsstunder att
med sysslorna. Mina dog 1952. med Göta och tog över Stockhult Storegård. hon delvis i säd på magasinet. Det höll sig ibland följa med sena kvällar på morkullejakt i långa kjolar, förkläde och huckle. Det var en få lyssna på Albert och Margit. Genom att do-
Min far Gunnar och farbror Ernst tog först Gunnar Johansson (min far) f. 1902, gifte sig länge på det sättet. i skymningen. Älgjakten var ju också en stor vanlig klädsel på den tiden. Oftast hade hon en kumentera deras berättelser har de i hög grad
över gården, men så småningom när Ernst med Estrid (från Söndrum). Arthur Johans- Vid slakten före jul togs det vara på allting. händelse. En gång skulle jag leta upp jakt- håsebendling i händerna när hon gick vägen bidragit till vår hembygds historia. Albert
flyttade blev det farbror Arthur som drev son f. 1911, gifte sig med Sara och flyttade Blodet fick inte gå till spillo, utan det blev laget när jag kommit hem från skolan. Jag fram till sonen Per i Stockhult. Hon hjälpte ofta till berättar att hörsägner talade om ett magnefikt
gården tillsammans med far. (Farbror Arthur till Elmtåsa. blodpalt. Jag kom ihåg att den var i det när- kände till skogarna väl, men jakten var nog med vad hon kunde i hushållet och satt nästan mottagande när Johannes blivande hustru
gifte sig 1955 med Sara och flyttade då till Börje Johansson (min bror) f. 1929, bodde maste stenhård att äta efter några dagar. lite för långt bort, så jag gick vilse. När det alltid i köket på kvällarna. Köket var ju den vanliga och hennes familj första gången anlände till
Elmtåsa Norregård). i Hestra under många år. Jag själv Lars- Julklapparna jag fick var ofta något i kläd- började skymma blev jag förmodligen lite samlingsplatsen för alla. Stensgård i findroska med fyrspann.
Min far Gunnar drev gården ensam ett tag Gunnar Johansson f. 1939, bor sedan 1964 esväg. Det var dock högtidligt att ha detta ängslig. Så småningom hörde jag mammas Makarna Albert och Margit dog båda under
rop i skogen när hon var ute och letade. Allt
innan han sålde den till Karl Olsson, en hal- i Karlsborg. plagg på sig vid Julottan nästa morgon. Det väl till slut. En gång fick jag ett stort förtroende som jag år 2006. Efter 2007 ingår Stensgård i Elm-
länning, som hade gården en kort tid. Far Levnadsförhållanden under 40-talet. kunde vara en halsduk eller liknande och var stolt över. En penninglott hade fallit ut taryds ägor.
köpte den tillbaka, men ångrade sig och sålde det passade ju bra, eftersom vi åkte släde till med vinst på 10 000 kr till Stensgård, som Text och bild: Gunvor Karlsson
1956 till Albert och Margit Karlsson. Det var knappa förhållanden på denna tid kyrkan. En gång fick jag ett par skidor. Det mina föräldrar och kanske också Arthur var
Gården fanns alltså i vår släkts ägo under i många hem, så även på Stensgård. Under var en höjdare. med om. Jag fick förtroendet att ta häst och
kriget var det ransonering och kupongsystem
cirka 40 år. på några livsmedel. Min första skoltid var i Elmtåsa skola. Det vagn och åka till banken i Agunnaryd för att Margit och Albert 1996 på torpinventering
var inte så långt dit om man gick genom lösa ut lotten och sätta in pengarna på något
skogen. konto. Det var nog en av de första gångerna
Syskonen Per, Arthur, Oskar, Gunnar, Ernst, Annie och Erik. Tröskningen var ett årligt återkommande som jag ensam körde häst.
arbete. Man hjälpte varandra på gårdarna. Det blev så småningom klart att ingen av
Någon hade en tröska. Den drogs i början Gunnars söner var tillräckligt intresserad av
med hästar och s.k. vandring. Under trösk- jordbruk för att ta över gården. Jag tror att
ningen fick kvinnfolket ställa upp med mat min far var lite ledsen över detta. Börje hade
till hela sällskapet, som bestod av ett antal flyttat hemifrån men jag bodde fortfarande
personer. Farmor Mina var också med och hemma men hade ju gått skolkök i stället
gjorde vad hon kunde. Börje på fågeljakt för lantbruksskola.
Det var fler saker som så att säga ”vandrade Förutom jakt var Börje mycket intresserad Gården såldes och mina föräldrar och jag
runt” och användes där de behövdes. Mina av musik. Det första dragspelet köptes i flyttade till Ljungby.
föräldrar fick en matservis i bröllopsgåva av Ljungby. Han och mor Estrid cyklade dit Lars-Gunnar Johansson
grannarna i byn. Nu visste alla att det fanns för att handla. Börje kunde inte vänta med
en servis i byn att låna vid kalas, och så gjorde att prova spelet tills de kom hem, utan han
man. Det var den tidens grannsamverkan. satte sig i skogen och provade en truddelutt
8 eller två. Noter hade han inte utan han lärde Layout dessa sidor Inger Johansson 9
sig på gehör.