Page 2 - AA2009

Julfest där tomten kom med gottpåse

Fjärde dag jul, den 28 december, då
I en hotad landsbygd är det viktigt att fundera över vilka medel som krävs för att nå de Kanske är ett sådant tänkande “naturligt” i den intensivaste julruschen är över
är det tradition att det anordnas en
hushålla med resurserna. En av de mål vi sätter upp. Ytterligare en sak som skiljer så måtto att det är ett nedärvt beteende som julfest i Agunnaryds Bygdegård.
viktigaste resurserna vi har är vårt hu- ut oss från andra däggdjur är vår förmåga att i stärker gemenskapen hos “oss”, så att “vi” kan
mankapital, det vill säga de människor dessa planer även inbegripa andra människor, förverkliga våra gemensamma planer och nå Julgröten är kokt och julskinkan är uppsku-
som bor här, och det kapitalet måste vi i gemenskap. Det är genom att samarbeta med “våra” gemensamma mål. ren till smörgåsen så det är bara att slå sig ner
se till att förvalta på bästa sätt. andra som vi kan nå våra mål. Förmågan att välja väg till dukade bord för en stunds gemenskap.
Jag fick det jag önskade i julklapp: zoologen Kanske skulle man här kunna hävda att agun- Vi människor har dock ytterligare en unik för- En paketauktion med åtråvärda paket såldes
till hugnande spekulanter. De traditionella
Staffan Ulfstrands bok Darwins idé. Den bästa narydsborna är ganska duktiga på att utnyttja måga, nämligen att om vi så vill kan vi välja att julsångerna sjungs vid borden innan det
idé någon någonsin haft. 2009 är ett dubbelt ju- denna unikt mänskliga förmåga. Här har man inte handla i enlighet med vår “natur”. Det som är dags att dra fram granen mitt på golvet
bileumsår. Det är 200 år sedan Charles Darwin visat att man kan föreställa sig alternativa är vår “natur” behöver inte vara det rätta, eller och därefter försöka bli av med en del av
föddes och 150 år sedan hans bok Om arternas framtider, ställa upp gemensamma, långsiktiga det goda. Tvärtom har vi möjlighet att förstå vår julmatens verkan runt midjan. Såväl barn
uppkomst kom ut första gången. Det lär firas mål, samt mobilisera den kraft som krävs för naturs mekanismer och aktivt arbeta mot de drag som äldre dansar runt granen kring tonerna
runt om i världen. Sällan har väl en persons att förverkliga dessa mål. Det finns gott om i den som vi finner mindre tilltalande. Vi har från en cd-skiva. Nu är det jul igen, Vi äro
tankar på samma sätt kommit att revolutionera exempel på detta. Alla förväntas delta i det möjligheten att betona gemenskapens positiva musikanter, Farmors lilla kråka, Små gro-
människors sätt att se på sig själva, på sin histo- gemensamma, synbarligen efter den gamla delar, och välja bort de delar som visserligen dorna och många flera sånger fanns med på Barnen Anna, Elin, Thea, Emma, Daniel, Sebastian, Maja, Emil och Simon underhöll de vuxna med fina sånger
ria och på sin ställning och roll i världen. devisen: “av var och en efter förmåga, åt var stärker den lilla gemenskapen, men på bekost- repertoaren.
och en efter behov”.
nad av en misstänksamhet mot och uteslutning Tomten hörde säkert de välkända tonerna
Gemenskapens baksida av främlingar och intolerans mot avvikare. och begav sig, även han, till Bygdegården.
En kooperativ gemenskap som bygger på ge- Att hushålla med resurserna Med sig hade han gottpåsar som tomtemor
mensamma intressen, gemensamma mål som skickat med till alla barnen. Ja, ska san-
gynnar alla och samarbete för att nå dessa mål Detta kräver en hel del av oss, av det sätt vi ser ningen fram var det även en och annan vuxen
är nog så eftersträvansvärd. Samtidigt lurar på varandra och behandlar varandra och av det som höll sig framme.
alltid gemenskapens mindre tilltalande sida runt sätt som vi fostrar våra barn. För att återknyta En tradition som denna hör julen till och
hörnet. Ett “vi” kräver alltför ofta ett “dom” som till Darwin menade han att en viktig faktor för borde locka allt fler, vuxna såväl som barn.
man “vi” kan enas i “vårt” motstånd mot. Så överlevnad i naturen är förmågan att hushålla En stunds gemenskap i en lättsam miljö
länge som “dom” är myndigheter och maktha- med resurser. Nu talade han visserligen om arter med god kvällsmat och lite av lätt motion
vare är det kanske i sin ordning. Det vittnar sna- i växt- och djurvärlden, men kanske kan man dra omkring en julgran mår alla bra av.
rast om en sund kritisk inställning till makten. en liten slutsats från detta konstaterande även för
Men att ett tänkande i termer av “vi” och “dom” landsbygden. På en liten plats som Agunnaryd, Ett stort tack till centerorganisationen.
också kan ha mindre önskvärda konsekvenser där varje individs bidrag till det gemensamma Inger Johansson
finns det otaliga exempel på i historia och nutid, är en tillgång, är varje form av uteslutning ett
där fientlighet riktats mot dem som inte tillhör resursslöseri som vi inte har råd med om vi vill
samma nation, folk eller religion. ha en levande landsbygd även i framtiden.
Vad har Darwin med Agunnaryd
att göra? Jonas Svensson Jannes Penna Gubbarna gjorde ett gott försök att charma damerna. Det var Mikael Andersson, Jan Björk, Daniel Björk,
Homo agunnarydiensis Toni Van der Linden, Willy Uvebrant, Magnus Aronsson, Krister Lindkvist och Börje Axelsson.
Ulfstrands bok handlar bland annat om orkidéer,
nakenråttor, trollsländor och kvastfeningar, men
flera kapitel ägnas även åt arten homo sapiens,
den “förståndiga människan”, alltså den art i
djurriket som även agunnarydsbon tillhör. För
tvärtemot vad vi gärna kanske föreställer oss
är agunnarydsbon inte någon egen art, homo
agunnarydiensis. Vi delar med andra människor,
i historia och i nutid, en gemensam uppsättning
gener som delvis, tillsammans med vår omgiv-
ning, gör oss till dem vi är.
En intressant diskussion i boken är vad som
skiljer ut människan ifrån andra däggdjur. Språ-
ket är naturligtvis ett sådant kännetecken, men
även vår förmåga att tänka och föreställa oss En gemenskap att vårda.
framtiden, att göra upp långsiktiga planer och att

Agunnaryds Allehanda är en månatlig nyhets- och informationstidning som Ansvarig utgivare: Willy Uvebrant tel: 0372-611 27 Rotegruppen: Distribution:
återspeglar bygdens liv och utveckling, och syftar till att öka samhörighets- Redaktionssamordnare: Tommy Andersson tel: 0372-611 76 Gunvor Karlsson Erik Karlsson
känslan i Agunnaryd. Utgivningen görs av en organisation med fördelat Kassör: Inger Johansson tel: 0372-650 51 Inger Johansson Willy Uvebrant
ansvar på ideell basis. Agunnaryds Allehanda delas ut gratis till alla hushåll Controller: Krister Lindkvist Gunnel Nilsson Niclas Jönsson
i Agunnaryd och ekonomin är främst baserad på sponsorbidrag. Sponsorkontakt: Krister Lindkvist tel:0372-650 10 Eva Nilsson
Prenumerera på Agunnaryds Allehanda, Du får 11 nummer för 150 kr/ år. Annonser: Tommy Andersson tel: 0372-611 76
Betala in din prenumerationsavgift på BG: 52 18-87 29 Prenumerationer: Inger Johansson tel: 0372-650 51
IBAN-nr: 058 0000 81695 993 610 4760
SWIFT-code: SWEDSESS Tryck:
Lösnummerpris 15 kronor Kontakt:
Bidrag kan läggas i redaktionens brevlåda vid lanthandeln eller till: Inger Johansson tel: 0372-650 51
Tommy Andersson Bokvägen 13. 34177 Agunnaryd Erik Nilsson tel: 0372-610 30
E-post: agunnarydsallehanda@agunnaryd.se Gunvor Karlsson tel: 0372-133 62 Omslagsbild: Tommy A. ”Vi ses nästa år”
Redaktionen ansvarar inte för att inlämnat material returneras. Det som Jonas Svensson tel: 0372-611 63 Layoutansvarig detta nummer: Tommy A
önskas åter hämtas inom en månad efter utgivning hos Tommy Andersson. Birgitta Lindkvist tel: 0372-650 10
Senast den 30:e varje månad ska material vara inkommet för att komma med
i nästkommande nummer.
2 3