Page 170 - AA2010

Karta över Gässaboda gård år 1723 Översättning från kartan med dåtidens stavning
Geometrisk Carta öfer Giesseboda Cronohemman uti Sunnerbo Härad och Agunnaryds
Socken beläget, som medelst Landshöfdingens Högvälborna Baron H Jacob Cronstedts
remiss till Sal. H Landt Mätaren Hamrell den 4 oktober 1720 är beordrat till afmättning:
Men sedermera werkstäldt anno 1723 In Maijo af And. Ulfström
Geometrisk Carta 1723
Ett historiskt dokument är den karta från 1723
som avser avmätning av Gässaboda beställd
av Jacob Jönsson 1720.
Kartan är tecknad, det finns två byggnader
på Gässaboda, samt en som betecknar Södra
Elmtåsa.
Scalan mättes i Ulnarum. Kartan visar tydligt
alla gärdesgårdar som stänger ute kreaturen
från åkrar och inägor. Djuren gick i stället i
skogen, vilken användes som allmänning. De
olika byarna enades om skiften för fällehygge
och hageställe.
Behjälplig med översättning: Inga-Lill
Fredhage och Ingegerd Johansson
14
Carta beskrifningen med Kännemärckens Årligt Utsäde Summa 2 tunnor, 4 capper stenigt sampt med odenmåssar blandat.
Warandes detta hemmans skog inskränkt
uttydelse. (Se text till vänster):
Ängen och Slåttern uti Bordet. Så och förmedelst närgränsande hemmans intäkter
Giesseboda Cronohemman ¼ del har omkring åkerstyckerna i ängagiärdet wid af hageställen och särskilta Tiärahyggen,
tillförne varit Skatte, men sedermera uti
medelmåttlig åtgång
Skattevrak kommit och således Cronan förutan att den del af skogen som Giesseboda
igen hemfallit. Stenig och ljungblandad hårdwall, ringa bä- tillkommer ifrån förriga tider är igenom
rande 6 1/4 tunnland á 1/8dels palm/tunnland swediande tämmerligt uthuggen.
Bebos nu för tiden af åboen Jacob Jönsson, Elliest culturen angående så emedan åke-
som det för 8 a 9 åhr sedan af öde uptagit 12 Sammaledes sijdländat små kärr sampt ren befinnes af swagaste jordmån det kan
mot 2:ⁿⁿ, (tvenne) frihetsåhr, åtminstonde tufvig wall 2½ tunnland á 1 palm/tunnland äringen i medelmåttig åhr eij högre af sig
varandes af efterskrevna hvilkor befunnet. 13 Noch dito Kiärr och Maaswall med grof kasta än 2:ⁿⁿ, (tvenne) kornet. Här hoos fö-
1 Betecknar mangården starr och fräkenbotten 3½ tunnland á ½ palm/ des icke öfwer 4 st nööt med ett ungkreatur.
tunnland.
2 Dito ladugården. Hvarstädes nu husen Widare finnes härtill inga andra willkor utan
allenast några biörk och löfträd i ängagiärdet
(byggnaderna) någorlunda upplagda och 14 En bethage dels skogvuxen med tall, dels till löfbrytande nyttigt.
till förbättring komna. och mestaparten stenskärfigt sampt Ljung-
vuxet, af eniga grääsväxt. Kan föda 3 a 4 16 Betecknas en skogparck som Elmtaryds
Åkern besås med Wåhr råg, och dy nyttias nööt en liten tid fram på Våhren. torp Kråkeweka och Kiölsö bruka till sitt Fäl-
med ensädesjord bestående af sandblandat 15 Skogen och Utmarken finnes ej vara lehygge. Men ängen neder wid siön belägen
gruus och övrig jordmån med mycken Sten särskilt till detta hemman, utan tillika med berätta åboarna i Rommahylte, Elmtåhsa
och Röör sampt stenhällar under jorden närgränsande Södra Elmtåhsa och Rom- och Giesseboda, de det för någon tid tillbaka
beblandat. mahylte, så till Fällehygge som gärdsel och efterlåtit Torparen i Kråkeweka af allmän
3 Stugåker stör sampt annan nödtorft, såsom allmän- marck att inhägna.
ningmark därutinnan intresserat.
4 Laduåker
Doch hafva Södra Elmtåhsa och Romma- (Scala ulnarum): Skalangivelse på äldre
5 Byxan hylte hemman till hageställen allenast, sig kartor, kartans skala angiven i aln. År 1652.
6 Rymmen med giärdsgård å båda sidor ifrån Giesseboda 1 aln = 0594 meter.
afstengt. Men wijd afmättningen kunde fö- 1 tunnland = 4936,568 m²
7 Öwferåker renämnde hemmansåboer inga skilliemärken 1 kappeland = 154,26775 m²
8 Storåker uppwisa mellan närgränsande och tillstö- Palm (parm) är ett hömått
1 parm = 5,65 m³
9 Apelåker tande ägor. Uthan nyttja hwar och en för sig
samma allmänna marck efter wahnlig häfd.
10 Badstuåker Bestående denna utmark dels af tämmerligt Reservation för feltolkning
Salpetersjudare Per Larsson i Gäs-
ELMTÅSA 1:1 GÄSSABODA saboda hittade ett makabert fynd i
Historiskt ägande: sitt arbete, vilket resulterade i rätts-
1712-1723 Jacob Jönsson enligt karta 1723 lig utredning.
1723-1782 Kirstin Jacobsdotter och Per Larsson. Se text bredvid.
1782-1811 Jöns Andersson och Margaretha Jönsdotter Upphittad dödskalle
1811-1822 Anna Jönsdotter och Jonas Olofsson
1823-1841 Jonas Olofsson och Britta Haraldsdotter Ett makabert fynd finns omnämnt i Allbo
1841-1853 Anna Lisa Jonadotter och Jonas Nilsson
1853-1856 Enkan Anna Lisa Jonasdotter med 3 barn 1/4 mtl. dombok 1708 vid det extra hållna tinget den
1:a delen 1/8 mtl
1856-1868 Enkan Anna Lisa Jonasdotter med 3 barn 1/8 från ¼ förmedlat mtl. 23 juli vid Älmhults Gästgivaregård i Sten-
Säljer till dotter Anna och mågen Anders Svensson brohults socken. Salpetersjudarna Per Lars-
1868-1886 Anna Jonasdotter (dottern till ovanstående) och Anders Svensson 1/8
(Byggde nytt hus ”Törnkvistas”) son från Gässaboda – Elmtåsa i Agunnaryd
2:a delen 1/8 mtl (Enkan Anna Lisa Jonasdotter säljer 1/8 mtl till Anders Andersson och Esbjörn Persson från Bölsö, Stenbrohults
1856-1857 Anders Andersson 1/8, med rättighet att kvarbo å gamla tomten.
1857-1862 Andreas Blom, son till Anders Andersson i Norra Finnhult socken, hade vid utgrävande av fähusjord,
1862-1888 Olof Samuelsson och Maria Petersdotter 1/8, köp av Anders Andersson. ungefär en aln ner under ett kobås, funnit
Olof byggde nytt hus, ”Bygget”, Elmtåsa 2:2
en huvudskalle. Fähuset tillhörde gästgiva-
Historik enligt Lantmäteridokument: ren Jöns Jönsson i Älmhult. Länsmannen
1806 Gässaboda ¼ mtl förmedlat till 1/8 mtl kronoskatt; Jöns Andersson Ingevald Knutsson från Peppanäs, Virestad
Fördelning av utägorna till hemmanen Elmtåsa Södregård och Gässaboda
1828
1856 Ägare; Enkan Anna Lisa Jonasdotter 1/8 från ¼ förmedlat mtl. socken, tillsammans med nämndeman tillkal-
1857 Egobeskrivning, Häfdeförteckning och taxeringslängd för en del av in- och utägorna till
1857 Gässaboda i samband med Laga skifte. lades, varvid en noga rannsakning följde. Fol-
Anders Andersson 1/8 förmedlat mtl av Elmtråsa Södregård, som därtill med rättighet
att kvarbo å gamla tomten. ket på Älmhults gästgiveregård tillfrågades
1862 Olof Samuelsson inflyttade den 27 okt med hustru och två döttrar från Blädinge. var och en för att utröna ifall någon visste hur
Fastebrev från den 29 nov för Anna Jonasdotter och hennes man Anders Svensson,
1875
denna skalle kommit dit. Ingen kunde berätta
1889 jämte Olof Samuelsson och hustru Maria Petersdotter. eller ge besked härom och nämndemannen
Efter Olof Samuelssons död 1888 fördelades gården enligt följande;
Enkan Maria Petersdotter 1/16 mtl, samt en var av tre barn; Johan Sunesson i Bengtstorp, som bodde en
Peter Magnus Olofsson 1/32 mtl fjärdings väg bort vitsordade att han inget
Eva Kristina Olofsdotter 1/32 mtl (gift med Gustaf Petersson Elmtåsa 2:3)
Emma Justina Olofsdotter 1/32 mtl (gift med Sven Johan Ring Elmtåsa 2:2) hört om detta eller visste hur skallen kom-
Soldat Sven Johan Ring och Emma 5/96 mtl (Ägare av Knekttorpet)
Anders Svensson 1/32 mtl Giftorätt med Anna Jonasdotter, med fördelning till sönerna se nedan mit dit. Av skallens utseende kunde man
Sven Johan Andersson 1/64 mtl (Reste till Amerika omkr 1905) se att den legat mycket länge i jorden och
Peter Magnus Andersson 1/64 mtl
1898 Sven Johan Andersson 1/32 mtl från Anders Svensson (fader) rannsakan stannade vid detta konstaterande.
1899 Sven Johan Andersson 1/32 mtl från Peter Magnus Andersson (broder, vilken flyttade till Hagatorpet)
1911 Magni och Tilda Svensson 1/16 mtl Vid köp av Rosenlund Avskrivet från tidskriften KGF-nytt nr 95-2006. (Kronobergs Genea-
logiska Förening
15