Page 168 - AA2010

Blenda Nya tiderpå Broslätt

på Broslätt Men så för tio år sedan hände det
något. Det kom människor tillbaka i
stugan. Visserligen bara under några
sommarveckor, men ändå. En stuga som
står obebodd kan inte klara sig i längden,
Tiden stå inte stilla, ej heller livet men här var det plötsligt några som tog
runtomkring. De små stugorna hand om den och gav den ett nytt liv.
på landet har bytt ägare och ofta Inte så att det började renoveras och
blivit fritidshus. Så är det även förändras, så som oftast blir fallet, tills det
på Broslätt i Tjurkö där en gång ursprungliga knappast känns igen.
stor verksamhet föregick inte Nej, med varsam hand iordningställdes allt
minst på Blendas tid. och blev till en efterlängtad sommarbostad
När jag växte upp i Tjurkö i Agunnaryd var för familjen Rosén från Norrköping. Tre
alla hus i byn bebodda. Såväl gårdarna som generationers kvinnlig entusiasm och hängi-
de små torpstugorna hyste människor av venhet mötte mig där i Blendas stuga när jag
olika ålder, som alla bidrog till att göra livet gjorde mitt besök i juli månad. Mona Rosén
där så levande och händelserikt. Man delade har direkt släktband till Blenda som var hen-
upp byn i den nedre och den övre byn. I kalas- nes fars faster. Hennes dotter Fia Rosén och
sammanhang kunde man ha en bjudning för Blenda sittande bredvid sin orgel och det lilla prydnadsbordet med fin duk. Kanske, eller lilla tioåriga Nellie sitter således på samma
enbart de som bodde i sin egen del av byn, troligtvis är det födelsedag på Broslätt. släktträd fast ännu lite längre ut på grenen. Tre generationer Rosén, mormor Mona mamma Fia och barnbarnet Nellie på Broslätts
men ibland bjöds hela byn in, som fallet var Under hela semesterperioden bor de här ”förstubro”.
till det årliga husförhöret. Någon av dessa gånger gick vi säkerligen Sedan var det dags för trädgårdsvandringen. ungefär som på Blendas tid. Hämtar sitt vat-
på upptäcktsfärd en bit bort och kom till
Vid dessa tillfällen blev vi barn använda Blendas stuga. Ibland blev det drygt, för Blenda var angelä- ten i brunnen med hjälp av brunnsvingen,
gen om att berätta om alla sina olika blom-
som skickebud till de ställen som inte hade mor. När vi slutligen gick hem hade vi alltid där hinken dinglar i en kätting och lagar sin
telefon. Det kom ju att ta ganska långt in på Kanske var det de överdådiga snöbärsbus- varsin blomsterbukett i handen. mat med gasolens hjälp. I det ursprungliga
50-talet innan alla bestämt sig för telefon karna som växer mot vägen som fick oss att köket, där Blenda lagade sin mat under en
och några ensamma äldre brydde sig inte börja smälla de vita bären mellan fingrarna Blenda blev gammal. Hon bodde kvar i sin vit spiskupa, står hennes yrkesredskap, stryk-
om en sådan nymodighet, som dessutom och vips var vi inne i trädgården. Jag kan enkla stuga utan några bekvämligheter så järnsstället där sex stycken strykjärn värmdes
kostade pengar. föreställa mig hur Blenda då kom ut och sa länge som möjligt med goda grannars hjälp. upp med hjälp av en liten ugn i mitten som Faktarura
”välkomna in”, för sådan var hon, Blenda. De sista åren tillbringade hon på ålderdoms- eldades med små, små vedträn.
Att gå med inbjudan var förenat med ett visst Där inne blev vi bjudna på hallonsaft och hemmet i Ryssby där hon avled 92år gammal. Blenda föddes 1870 i Lindhult Södergård i Pjätteryd. Modern dog när Blenda endast var
nöje. När vi rabblat upp vår intränade ramsa, kringlor och inte nog med det utan också På kvällarna tänder man fotogenlampan om tolv år gammal och fick redan som tretonåring börja förtjäna sitt levebröd. Först arbetade
blev vi ofta bjudna på något. Varje gård och underhållning till fikat. Hon satte sig vid Åren gick och den lilla stugan låg tyst och det behövs, och ägnar sig åt att spela spel och hon som ladugårdspiga på Gustavsfors gård i Pjätteryd. Sedan blev det innesysslor hos,
ställe hade en egen atmosfär, en aura skulle orgeln och spelade. Började alltid med ”Björ- ruvade på sina minnen från Blendas tid. läsa, eller bara vila i tystnaden och lyssna till som hon själv sá -herrskapsfolket Lövander, Lagerstedt och på Rönnäs Gård. Hon flyttade
man kanske kunna kalla det i vår tid. Det neborgarnas marsch” och sedan följde någon Trädgårdens alla blomster gav upp en efter bruset från Lilla Helgeå. med sin far Johannes Andersson till backstugan Kristinelund i Tjurkö och därefter troligen
doftade olika i alla hus, och inte bara i huset, psalm. Efter detta blev det många besök i en, men de små ”pyttorna” höll ut länge. Här är underbart, vi längtar till dessa som- omkring 1920 som piga åt lanthandlare och skräddare Johan Brolin på Broslätt. Denna
utan också från deras trädgårdar. Blendas stuga och många blomstervandring- marveckor lika mycket alla tre, säger dessa stuga fick sedan Blenda i arv efter Brolins död.
Jag visste precis var det fanns syrener, jasmi- ar i täppan utanför. Där odlades blommor på tre storstadsbor som representerar så olika Inför sin 85-årsdag skrev Smålandsposten om Blenda ”...hon är mycket pigg och vital för
ner och rosor och på våren de tidigare enkla upphöjda bäddar med små vindlande gångar åldrar, men alla har funnit sitt bästa sätt att sin ålder och bor fortfarande kvar hemma i sin stuga”. De sista åren hon bodde i stugan fick
ljuvligt doftande pingstliljorna. emellan. Blenda visste namnen på allt och var både vara tillsammans och få leva ett helt hon hjälp av sin granne Hildur i Krunegården. Blenda dog 1962 på Ryssby ålderdomshem,
lite pedagog när hon försökte lära oss vad
Lite längre bort, i den s.k. övre byn, fanns de olika växterna hette. Jag minns akvileja annorlunda liv i en liten by i Småland. 92 år gammal
en liten stuga omgiven av en ovanlig träd- och lavendel och löjtnantshjärta. Men mest Gunhild Bärtås
gårdstäppa full av både vanliga och ovanliga minns jag alla de små ”pyttorna” som Blenda
blommor. Där bodde Blenda Johansson. I kallade tusenskönan, som i olika färger full-
vissa dokument står Johannisson, men enligt komligt översållade rabatterna.
en skattsedel från 1950 benämnes hon Blenda
Johansson f.d. glansstrykerska. Blenda på Det var bra om man hade något ärende
Broslätt kallades hon i dagligt tal. Hennes att gå med, så vi föreslog min mor att vi
efternamn hörde jag aldrig som barn. kunde gå till Blenda med en kruka råmjölk
då någon kossa hade kalvat. Det tycke
Att hälsa på i Blendas stuga var något av det också mor var ett bra förslag, så på försom-
bästa jag visste. Hon motsvarade verkligen maren blev det täta besök i stugan. Varje
sagans berättelse om den lilla gumman i den gång letades det fram ett par glas i kökets
lilla, lilla stugan. Det var egentligen bara kat- ”sammelsurium”och serverades saft och
ten som saknades. kringlor i det ”stora rummet” på det runda
Kanske var det som ”skickebud” jag först bordet med den virkade duken. Blenda satte
kom till Blendas stuga, men jag tror att det sig vid orgeln och vi lyssnande under andäk- Din informationsdistributör
också kunde ha gått till på annat sätt. tig tystnad till ”Björneborgarnas marsch”.
När det kördes till kvarns, fick vi barn ibland Blenda var lite annorlunda. Hon talade tydligt Vi löser dina produktioner
åka med. Tjurkö Kvarn var ett lockande och väl, inte alls så bonnigt som flertalet i
utflyktsmål med sina brusande åfåror där vi byn. Det märktes att hon hade varit ute i stora från start till mål
balanserade på små broar och tittade på det världen. Hon var prydlig och fin, ofta med ett Blenda strykjärnsspis med plats för sex
stora kvarnhjulet som svängde runt, runt i den litet krås i halslinningen. Men så hade hon strykjärn, på så sätt fanns alltid ett varmt
allra största åfåran. Mjölnaren, eller Möllan ju också arbetat som glansstrykerska och strykjärn att pressa skjortbröst, dukar och JOMA Grafisk Produktion AB Box 71, 341 22 Ljungby Tel: 0372-653 50 Fax: 0372-800 14 www.jomagp.se
som han kallades, var närmaste granne med handskats med vita skjortor, stärkkragar och andra fina textilier med.
Blenda. manschetter till herrskapsfolken.
12 13