Page 70 - AA2011

Anna Petersdotter på Stugan

Anna med dottern Emma snabbt till Värabo-
da och stannade där fram till 1887. Därefter
flyttade de tillbaka till Agunnaryd och i de
kommande åren fram till oktober 1900 hann
Anna arbeta på Myrarås Vestergård, Mellan-
torpet/Rönnäs, Marsholm, Bråna Vestergård
och Mellantorpet/Rönnäs.
November 1900, samma år och månad som
Emma reste till Danmark, flyttade Anna till
Bräkentorp i Tutaryd. Där stannade hon i två
år intill hon 1902 återvände till Mellantorpet. Seth Gustavsson och Ebba Degerman

Seth Gustavssons och Ebba Deger-
Det kom ett brevkort mans minnen av Stugan och Anna:
Anna hade sänt kortet från Agunnaryd till sin Från ingången räknat låg köket rakt fram
syster i Danmark med hälsning från Anna i mot norr. På höger sida fanns en dörr in till
Liatorp”. en liten kammare som förut omkring sekel-
Foto tagit i Ryssby 1878-1887 När Anna bodde i stugan Liatorp är okänt. skiftet tjänat som handelsbod eller kryddbod. Stugan omkring 1945, med dåvarande ägaren, John Pettersson
Den ägdes då av Peter Månsson och han
Kanske var det en kort tid innan hon 1910 sålde snus, karameller och lite krams. Till
Vi välkomnar ännu en gästskribent köpte Sissastugan/Annelund under Myrarås vänster fanns en dörr till stora rummet. Där hänga på snören i taket. Det luktade friskt hon började bli gammal och ängslig att vara
för tidningen. Historiken är planerad Östergård. stod en stor skänk från 1860-talet. Hela skän- och gott i stugan av äppellukten. Jag minns ensam. Ebba berättar att Anna bäddade upp
för tre avsnitt om äldre tider i Agun- I Sissastugan bodde hon intill hon flyttade ken var av ådringsmålad fur, lite rödaktig särskilt att Anna hade ett blått och ett brunt kuddarna högt under huvudet så hon satt
naryd. Här följer första delen om till ålderdomshemmet Bråna Västergård, mahognyimitation. Skåpet hade rundade öga. Annas dotter Emma var kallskänka i rakt upp i sängen och sov. Svea sov, men
Anna på Stugan av Eva Vajstedt, den gård hon tidigare hade arbetat på. Anna hörn med äpple i sidokanterna. Ovanpå Hälsingborg. Ebba var mörkrädd och kunde inte sova för
Strängnäs, med danskt ursprung förblev ogift och dog 5 november 1937 av skänken stod fem till sex stycken kakburkar, Anna på ”Stugan” på äldre dar väckarklockan tickade så högt och det kändes
men även rötter i Agunnaryd. åderförkalkning och hjärnblödning. som var lockande. Anna köpte kakorna från Söder om ladugården fanns en bra jordkäl- kusligt. Vi fick vid några tillfällen följa Anna
lare som senare blev hönshus med mera.
Anna föddes 1856 på Mellantorpet under I församlingsboken står att Anna var vä- Erikssons bageri i Hamneda. Dessa kakbur- inte kunde göra sällskap till kyrkan, men fick Jordkällaren låg på Rönnäs mark. Murarna till kyrkan, då hon hade svårt att gå och dit
ofta till svar ”Nej, jag skall inte med, men gå
Rönnäs gård i Agunnaryd. Hon var syster verska och i kommunionsboken att hon tog kar hade fina motiv i olika färger. Det fanns du Anna.” Anna var en mycket snäll kvinna syns tydligt än i dag. var det säkert fyra kilometer.
till min farmors mor, Eva Maria, som 1878 nattvarden en gång om året mellan 1890 och också en fällbänk under fönstret, ett slagbord, som gärna bjöd barnen på kakor från burken Vid en av gångerna var det julotta och då
flyttade till Danmark. Eva Maria var äldsta 1897. Säkert gjorde hon det så länge hon or- en byrå där väckarklockan stod. Den hade ett eller äpplen, vilka hon brukade torka och Ebba och hennes syster Svea fick flera startade vi klockan fyra på morgonen för att
barnet och Anna det femte utav sju till Peter kade ta sig till kyrkan och jämfört med resten otroligt starkt tickande. Det fanns en eldstad, gånger som barn sova över hos Anna när hinna till gudstjänsten klockan sex.
Gustaf Jacobsson och Catharina Petersdotter. av familjen var hon en flitig kyrkobesökare. en såkallad smålandsspis med luckor och där
Samma månad och år som min ”oldemor” Det fick jag också bekräftat av Gunvor hade Anna en trefoting. Hon brukade baka
gorån över elden, det är en slags våfflor.
emigrerade blev Anna piga på Väreboda i Karlsson, Agunnaryds hembygdsförening, Dessutom hade Anna en batteriradio med Anna i mörk högtidsdräkt
Ryssby socken. Hennes syster Thilda Au- som skickade mig nedanstående berättelse. syra- och anodbatteri. Då jag fick veta att Anna ofta var klädd i
gusta, näst äldst, arbetade redan där och det Syskonen Seth Gustafsson och Ebba Deger- svart hajade jag till. Bland mina fotografier
var på Väreboda Anna blev gravid. man besökte flera gångar Anna i Sissastugan. Anna själv var starkt kyrklig. När hon vand- finns två foton av en dam klädd i svart.
Någon gång före förlossningen åkte Anna rade till gudstjänsten bar hon lång kjol och En dam, som jag alltid har trott vara min
svart schalett och paraply. Hon brukade gå in
tillbaka till Mellantorpet och där föddes till Bengt Jonsson på Marins och fråga om de ”oldemor” Eva Maria även om hon på
dottern Emma 1882. Märkligt nog återvände andra foton aldrig har haft svarta kläder
på sig. Nu förstod jag att det var Anna,
Följande text är hämtat ur ”De små stu- som tillsammans med dottern Emma var
gorna och deras folk i Agunnaryd” på besök hos sin syster och min farmor i
Roskilde, Danmark.
Stugan Liatorp låg cirka 300 meter från
Viggsjö vägskäl och till vänster på vägen Anna flyttade från Stugan till ålderdomshem-
mot Ekeboda. Först var det ett torp, senare met i Bråna i början av 1930-talet, där hon
backstuga, som nu tillhör Bankeboda. bodde kvar till sin död, den 5 november 1937.
Från 1906 bodde ryktaren Nils Gustaf
Johannesson här med hustru Martha Lisa Emma
Nilsdotter i två omgångar, dels 1906-1910,
dels från 1918, när de blev understödstagare. Emma har jag träffat några gångar hos min
Efter att hustrun avlidit 1922, flyttade ma- farmor. De var födda samma år och med
ken till ålderdomshemmet i Stavhult. Deras tanke på besöken och att Emma vid två
ende son, Johan Alfrid född 1872, hade som tillfällen flyttade till Danmark, en gång till
19-åring emigrerat till Amerika. Nils Gustaf Roskilde och en gång till Köpenhamn kan
Johannesson dog i Stavhult 1925. jag förstå, att de och deras mödrar har varit
nära varandra. På den tiden var det inte lika
Huset och bohaget såldes för 25 kronor och enkelt att resa mellan länderna som idag och
revs efter 1923. För värmens skull var taket dessutom behövdes pass.
isolerat med lera och jord som vid rivningen
Anna framför stugan Liatorp ca 1910, med blomrabatt vardera sidan av trappstenen rasade ner så fort man rörde vid det. Min farfar, faster och Emma. Sittande Anna med sjalett och min farmor.

6 7