Page 112 - AA2012

En Amerikaresa var ett stort äventyr för hundra år sedan

Artikeln var införd i Smålänningen land. Samma dag fick wi lots ombord, och men allt finner jag mig wäl belåten med utom
måndagen den 7 juli 1941. Det be- samma qvell höll fartyget på att kantra af en språket. Det är swårt i början. Det är inte
skriver en emigrants upplevelse orkan. Natten mellan den 15 och 16 hop- nog med att man har Engelskan att lära utan
1854 från Göteborg till Amerika. pade en norsk dräng i sjön. Den 17 kastades jag har många Tyska kamrater, di kan icke
Ur ett gammalt brev från en krono- ankar i St. Lawrencfloden för motwär och heller mycket Engelska, så det är inte gott
att taga reda på.
storm. Den 22 och 23 låg wi för ankar nära
bergare ute i staterna. karantän. Den 24 gick wi till bryggan. Där
År 1854 emigrerade en familj från Östra fick alla emigrantskepp visiteras. Då där war Men hustrun lärer fortare än jag. Hon har
möke med arbete på en gjestgifvaregård
Torsås till Amerika. Mannen, till yrket sko- smittosam sjukdom ombord fick wi vara där med både sömnad och tvet. Hon tjenar 2,
makare, var tydligen en för dåtida förhållande på karantän till den 18. Där war gjort hus och 3 dollar i veckan allt som hon är frisk. Här
mycket skrivkunnig och för övrigt ovanligt plats för emigranter så där kunde wara på en härjar många sjukdomar, jag wet inte namn
begåvad person. I ett brev till sina släktingar gång 5000. Således war wi på sjön från den på alla, det är icke att undra på så möke folk
och vänner hemma i Sverige skildrar han 29 juli till den 24 september. som flötter hit från alla wärdens länder, så
livfullt resan från Göteborg till Amerika Resan war allt dryg men tiden gick fortare nära nog den största delen af årets emigranter
samt för övrigt förhållandena därinne. Att än man kan föreställa sig. Wi hade enöfver äro döda. Det war beklagligt nog att se och
en dåtida ”Amerikaresa” var allt annat än måttan bra och Beskederlig kapten och äfven Höra Enkor och fader och moderlösa barn.
en lusttur framgår tydligt av skildringen. Av besättning. Kaptenen ställde om tolk för hela
122 passagerare dog inte mindre än 11 under resan och själv följde han med oss till en stad Födoämnen är icke så dyra här, man kan
överfärden. Då brevet innehåller mycket av som heter Detrojt, där han tog afsked och föda sig på en dollar i veckan. Jag har hyrt
intresse från emigrantlivet för 100 år sedan, förmante oss och räkte oss alla handen och ett rum det betalar jag 3 dollar i månaden och
återgiva vi det in extenso. grät som en fader för oss och dotteren följde till föda och wedbrand 4 dollar och spisa så
Nordamerika och Jofva stad med oss till Chikago. kraftigt som lifvet nånsin kan önska. En tunna
wetemjöl kostar 6 dollar, mais 4 dollar. Ett
den 11 mars 1855 Det war svårt för en del som provianterade pon fläsk 1 dollar och dito kiöt. Ost och smör
Älskade släktingar och wänner i wårt gamla nätt för den långa resan, men jag och många och kaffe och sirap som i Sweden. Brännvin
fädernes Land. Gud ware Eder och oss allas andra provianterade så födan hade kunnat 1 gallon kostar 40 cent, det är ungefärligen
Beskydd. Nu sitter pennan på papiret för räcka i en hel månad till. Men både kaptenen 1½ kanna, vin och andra våtvaror är som i
första gången från detta fremmande land och och wi som haden öfvers meddelade både Sweden. Den som älskar rus får mera för
äfven beder om ursäkt för det jag har dröjt penningar och föda. Från staden Quebeck en dagspenning här. Kläder och möbler är
så länge. Många skrifver både godt och ont reste wi med ångfartyg till Detrojt, dit war dyrast. En fin rock 7 dollar, en fruntimmers-
för än de har erfarit det mesta. Jag kan icke bara sjöar och kanaler och slussar. Wi resten klänning 1,2 dollar, ett par stöflar från 4 till
skrifva möcke om allehanda erfarenheter, ej sedan på banan till Chikago och wi kom dit 6 dollar, tjänger 3 dollar, en säng eller soffa
heller omtala, nej icke hundradedelen som till den 8 oktober. Där war mycket sjukeligt 5 dollar, en kakelugn från 6 till 50 dollar.
har hänt både på land och watten. Nu vill jag och otrefligt så wi gick på banan den 11 och Di är bra ställda, man kan hafva 5 och 6
låta Eder weta någorlunda huru resan gick kom till Dewenport den 12. Här är det icke kokekärl på en gång och äfven är där bakugn
från Göteborg och hit. Nu hoppas jag ni wet mycke att åka 1, 2, 3, hundra svenska mil. och allt kan uträttas på en gång.
huru hon gick till Göteborg med det brev jag När wi satt oss på wagnarne så undrade wi
skref därifrån. Och vad jag skrifver så är det huru det skulle gå. Men det gick bra. Wi want Allt wad man ser här så är det en qveck
sant om I tror eller ej. icke beskåda warken hus eller ljus när det ställning. Di begagnar hästar till att draga
kvarnar och såg och hundar till att draga
gick som fortast.
Den 29 juli reste wi från Göteborg. Den 30 vattenpumpar vid jernbanan. Nu är här 18
kom wi till Christiania och gick ombord Det är nöjsamt att åka men icke farligt. Wag- folkslag, vita, bruna och svarta negrer. Här
samma dag på fartyget Norden med kapten nen är stäld ini med säte på båda sidor och en är frihet för alla. Lagen är vel sträng men jag
Rosen, och där blefvo vi församlade 12 gång miti och wid båda ändar. Och kakelugn tror icke att den är strängare än i Sweden. Här
svenskar och 110 norrmän. och fönster 8, 9 på wardera sidan, bord och är ovanligt beskedeligt folk. Jag har icke hört
staket wid båda ändar. Sen hakades ihop 60,
Den 8 augusti seglade wi från land sent på 70 allt efter som de har frakt. Man får war eller sett någon gräla eller säga det minsta
qvellen och där följde två båtar med en ½ mil sin plats, men om dagen låg wi mest på taken ont. Här slipper man höra både swaller och
med sörjande och rörande musik och allt war och solade oss. Sedan jag kom hit blef jag lögn på den ene eller den andre utan war och
nöjsamt till den 16, då dog wår son, troligen besent på att stanna qvar och det war nästan en får wara god för sig. Den som har att fordra
av tandslag. Han var sjuk blott 3 dygn annars tvonget för min plånbok war blifven tröstlös. av en annan får icke med lag uppbära något
war han pigg och rask, han war den första Det förorsakade den dryga resan och många för än hans egendom går öfver 1000 dollar.
som kastades i hafsens djup, det war den fattiga känningar som jag för ynks skyll lånte Wore det så bra ställt och hade man en sådan
första sorgen att beklaga. Men under sjöresan bort penningar till fyra personer. De blef efter lag i Sweden så tror jag att där icke wore så
dog 11 personer, 7 barn och 2 drängar och 2 i Chikago, jag wet icke om de lefver eller ej, mycke fattigt folk och lesam jemmer.
svenska hustrur. jag får kanske aldrig se dem igen. Det rogar mig att låta Eder weta hur de firar
Natten den 14 Augusti åskade det alldeles Jag sökte plats andra dagen hos en ameri- julen här. Om julaftons qvell så begynte de
Ryseligt och war ett alldeles besynnerligt lyse kansk skomakare i en stad som heter Molimo, att skjuta med kanoner och gevär och spelade
på mastrarna och den sednare delen af augusti jag ämnar hålla på där första året om jag har med flera sorters musik, med hurrarop och
war det Ryseligt med storm. September den helsan. De twå första veckorna kunde jag sjungande och öfver ett hundra män som
4 syntes Nyfonland och då klöf både unga inte tjena mig mer än fyra dollar i veckan, hade bloss liksom i Sweden julafton, de gick
och gamla upp i mastakorgen för att beskåda men allt sedan har jag tjent mig 7½ och åtta gata upp och gata ned och höllo på i två nätter.
detta Land, och war det stor glädje hos oss dollar i veckan. Men det är olika att göra skor Men sedan om nyårsdagen gick maskine-
alla att wi fick se aderton Land på en gång. här eller hemma i Sweden. Det mesta arbetet rierna och arbeten som de andra dagarna.
Den 7 såg wi Öen Anticost, den 8 Kanada göres med maskineri som är bra obegripeligt, Här firas icke mer än söndagen men de har

16