Page 258 - AA2016

Jag kommer ihåg..

Inspirerad av Jag kommer ihåg av PETER ENGLUND och utdrag ur några recensioner av hans bok: (se nedan)
ett slags meditativ katalysator för glömda minnen. Det är sällsamt. Jag rekommenderar er att pröva.”
”Jag kommer ihåg är inte bara ett ovanligt minnesexperiment, men också en bok som i sin planlösa öppenhet inbju-
der läsaren till egna hågkomster och reflektioner.
”Jag minns - som nästan tvingar läsaren att börja lista sina egna minnen och upplevelser i liknande korta fragment.
Det är en form som är så tillåtande, så till intet förpliktigande, att den väcker minneslust genom sin blotta existens ..”.
”Läsarens lust att själv formulera och sortera barndomsminnen infinner sig redan under den första punkten ..”.
”Upplägget är genialt i sin enkelhet. En till tre meningar, kanske någon till, per minne.”
”Jag läser girigt, dörrar öppnas till min barndom; smaker, känslor och detaljer kommer tillbaka ur minnesdimmorna.”
har jag själv skrivit ner några av många fler minnesfragment från min uppväxt i Agunnaryd på 50-talet. Jag hoppas
de skall väcka läsarnas egna minnen till liv och att många skall få lust att skriva ner och skicka in sina egna minnes-
Nils Förander fragment och därmed öppna upp minnesboxen hos AA:s läsare. Det ser jag fram emot.
Hälsningar från Nils Förander. nils.forander@comhem.se
Minnesfragment från 50-talet i Agunnaryd

Jag kommer ihåg..
- den röda automaten utanför Rickards affär, där man kunde köpa godis för 10- och 25-öringar. För en 50-öring kunde man plocka ut en Taragona
i brunt genomskinligt papper.
- hur gott vattnet i brunnen intill vägen vid Åståkra smakade, när vi hade cyklat till Trekanten för att titta på fotboll. Där hängde en nävermugg
att dricka ur.
- när Olle på Norrum och jag satt intill varandra i skolan och skrattade så mycket att läraren, Bertil Johansson, var tvungen att flytta oss till var-
sitt hörn.
- jätteabborren Kjell tog, när vi metade i Helgeån.
- när vi hade skottat upp en stor hockeyplan ute på Oset nedanför Ryd och nästan alla grabbarna i byn var där och spelade på hel-, halv- och
sillarör en hel söndag.
- när vi första gångerna stegade runt och föreställde oss hur Ekvallen skulle bli.
- den ilskne baggen på Bredaholm, som gärna ville stångas.
- hur jag cyklade förbi gång på gång, när hon var där, men hon kom aldrig ut. Och om hon gjort det, hade jag nog ändå inte vågat mig fram.
- när fisketillsynsmannen kom roende i mörkret och jag vände upp och ner på korgen med alla kräftorna, som vi plockat i timmar under ste-
narna vid Åmynningen.
- den häftiga rekylen när jag fick skjuta första gevärsskottet på skjutbanan instruerad av Malte Jonsson. Det var belöningen för att vi markerade
och klistrade.
- hur badmästaren Karl Olsson kände av på bröst och rygg och vänligt men bestämt motade tillbaka oss i den iskalla duschen, om vi inte kylt
ner oss nog efter skolbastun.
- när jag och Arne Karlsson fick bannor av Heldt när han hittat potatisar bakom oss, som vi borde ha plockat: ”Det här kallar jag för slarv!” sa
han och viftade med knölarna vi missat.
- Konditoriet i Ryd med konditor Ek som gjorde läckra Napoleonbakelser och spelade back i fotbollslaget.
- när mjärden vare så full av rudor att vattnet över den ”kokade” och det var nästan omöjligt att få upp den.
- när jag och brogårdsgrabbarna Ingvar och Rolf en iskall vinterkväll cyklade till Diö och tittade på hockey. Ivar Johansson och Hildenborg var
Diö:s stora stjärnor. Ur högtalarna ljöd ”Bullfest, bullfest hela dán” och folk sparkade takten i planket för att inte förfrysa fötterna. Mina pengar
räckte inte till en varm korv, men korvmadammen förbarmade sig.
- när det var så mycket lingon i prästgårdsskogen, att jag plockade en tvättkorg full på ett par timmar. Problemet var, hur skulle jag få hem den?
- hur himmelskt gott en Loranga smakade, när vi återhämtade oss hos Trankvists efter träningarna på Näset.
- när jag gick ner till Rönnäsviken och lyssnade på det kurrande ljudet när grodorna lekte bland vassarna i Rönnäsviken
- Rådjuret som gått igenom isen och kämpade som besatt för livet. Vi slog oss fram med roddbåten genom isen för att undsätta, men räddning-
en kom för sent. Men det smakade bra.

- när jag på lördagskvällarna cyklade till Bygdegården och såg på bio. ”Havets hjältar” och ”Myteriet på Caine”. Det kostade 75 öre och i halv-
tid blev det paus medan Lennart i Bankaboda, bytte jätterullen till andra halvan av filmen. Ibland brast filmremsan. Då blev det klistringspaus.
- när pappa och Heldt på likvagnens kuskbock i svarta rockar och höga hattar körde iväg till Jättakistan bakom de frustande hästarna i minus
arton grader en blåsig vinterdag för att hämta en död till begravning. Det tog tre timmar tur och retur. De dubbla långkalsongerna kom väl till
pass. När de körde genom skogen bytte de hatten mot loakillan som de satt på.
- att jag och mina bröder nästan jämt spelade fotboll på gräsplätten nedanför prästgården. Läxböckerna blev ofta liggande på hyllan till nästa dag.
- när Willy och jag tävlade om vem som kunde äta mest snus. Det slutade oavgjort och hälso-vådligt.
18