Page 55 - AA2015
P. 55

jag ju hur långt efter jag egentligen låg och
       då slutade jag lyssna igen. Det konstiga är att
       mina över 200 frånvarotimmar på en termin,
       utan vidare skrevs ner till 34 timmar. Sista
       terminen skärpte jag mig och troligen var det
       anledningen till att jag i alla fall fick slutbetyg.
       Under dessa år var vi ett gäng i Agunnaryd,
       som umgicks en del både vardag som helg.
       Vi kollade på film, spelade kort och hade en
       hel del fester på helgerna. Killarna var några
       år äldre med körkort och bilar och de körde
       kors och tvärs och jag och Ida hängde ofta på.
       Under gymnasietiden upplevde jag mitt hem
       på Bokvägen som rena kriget. Vi var familjen
       som aldrig någonsin hade pratat med varan-
       dra och det var mycket bråk. Några månader
       innan jag tog studenten stack jag, bodde någon
       månad hos vänner innan jag äntligen kunde
       flytta in i min lilla etta. Mina tonår skulle jag
       själv vilja beskriva som ganska kaotiska och
       periodvis skulle jag förmodligen ha kunnat få   Jobb för läkare utan gränser  jektet under många år. Min tjänst var alltså
       diagnosen depression.               År 2008 att arbetade jag som sjuksköterska   nyskapad och jag hade inget direkt arbete att

       Från diskare till sjuksköterska     för Läkare utan Gränser. Uppdraget var på sex   ta över. Det tog tid innan jag lärt känna våra
                                                                                inhemska, sudanesiska anställda och det tog
                                           månader i Sudan i staden Kebkabyia i norra
       Efter studenten stod jag plötsligt med livet i   Darfur. Landet hade sedan länge varit drab-  ett tag innan jag fick en uppfattning om prio-
       mina egna händer. Efter sommaren fick jag ett   bat av krig och oroligheter och under den ti-  riteringsbehov, var och hur jag skulle kunna
       jobb som diskare, med en timlön på 53 kro-  den hade antalet invånare i staden Kebkabiya   bidra på bästa sätt. Mycket av arbetet gick åt
       nor brutto, men jag hade i alla fall ett jobb.   ökat från 15000 till över 72000. Utarmade, ut-  till direkt personalansvar och generell översyn
       Jag bytte till jobb på pizzeria, men insåg att   blottade interna flyktingar hade sökt en viss   av de olika arbetsplatserna, att uppmuntra och
       det inte var en bransch för mig. Av en slump   form av skydd genom att bosätta sig i områ-  stärka det som redan fungerade och utfördes
       så hamnade jag på KomVux undersköterske-  den i stadens utkanter. I staden drev Läkare   bra, identifiera och visa på möjliga förbättra-
       utbildning och tänkte väl mest att det kunde   utan Gränser tre dispensärer (vårdcentraler)   förbättringsområden. Mycket tid ägnade jag
       vara bra med en utbildning. Klar med den   utplacerade på olika ställen. Dit kunde alla   åt att undervisning direkt i vissa situationer
       utbildningen jag jobbade något år innan jag   söka sig för gratis konsultation och behand-  men också som planerade lektioner i en sal
       fortsatte läsa till sjuksköterska. Efter några års   ling. Sammantaget erbjöd vi bland annat all-  på sjukhuset. Emellanåt fick jag också arbeta
       yrkeserfarenhet och några kraschade förhål-  män medicinsk konsultation och behandling   direkt med patienter, prioritera, diagnosticera
       landet insåg jag plötsligt att jag hade möjlig-  av enklare sjukdomar, behandling av under-  och behandla.  Många barn blev dock livrädda
       heten att förverkliga en gammal dröm om att   näring och preventiva interventioner såsom   och skrek i högan sky när de fick syn på mig
       arbeta som volontär. Ideologiskt sett så kom   mödrahälsovård och vaccinationsprogram.   och mitt vita skinn, vilket gjorde det omöjligt
       jag fram till att Läkare utan Gränser passade   Läkare utan Gränser samarbetade och spons-  för mig att undersöka dem. Svårt sjuka och de
       mig bra. Jag ringde deras kontor i Stockholm,   rade även stadens enda och statligt ägda sjuk-  som kom långväga ifrån, anlände oftast till dis-
       fick komma på intervju, gick igenom diverse   hus. Syftet med samarbetet var bland annat   pensärerna körda i åsnekärror. Likaså valde de
       tester och godkändes som blivande volontär.   att alla patienter som remitterades från våra   flesta gravida kvinnor att föda i hemmen. På
       Vidare gick jag vissa interna och SIDA ledda   dispensärer och samtliga kvinnor med gra-  mödravården delade vi ut en påse med en bit
       utbildningar och en mer medicinskt förbere-  viditets- och förlossningsrelaterade besvär   tvål, handskar och ett rent rakblad och snöre
       dande högskolekurs.                 skulle få gratis vård och behandling. Det   att knyta om navelsträngen. Många gånger
                                           hade inte funnits någon sjuksköterska i pro-  sökte de förlösande kvinnorna vård först när
                                                                                någonting gått riktigt fel.
                                                                                I detta konflikthärjade område hördes dagliga
                                                                                skottlossningar och emellanåt inträffade det
                                                                                mer allvarliga och större sammandrabbningar
                                                                                såsom skottlossningar inne på det stora mark-
                                                                                nadsområde som låg strax utanför sjukhuset.
                                                                                Här rörde sig ganska mycket folk framför allt
                                                                                under de större marknadsdagarna och det var
                                                                                under just en sådan dag som vi höll på att ham-
                                                                                na mitt i korselden. På väg från sjukhuset in
                                                                                på marknadsområdet hördes plötsligt ljudet av
                                                                                vapen som avfyrades och framför vår bil bör-
                                                                                jade kulor vina förbi. Tack och lov reagerade
                                                                                vår chaufför blixtsnabbt med att ställa sig på
                                                                                bromsen, slänga i backen och i maxfart back-
                                                                                ade han tillbaka in på sjukhusområdet. Det tog
                                                                                några timmar innan vi av säkerhetsskäl fick
                                                                                lämna sjukhuset och återförenas med teamet
                                                                                bakom murarna som omgav vårt bostadshus.
                                                                                Under de månader jag var i projektet skedde

                                                                                                                7
   50   51   52   53   54   55   56   57   58   59   60