Page 132 - AA2015

Brunnsdrickning i Tjurkö 1854 Åderlåtning
Men varför startade då brunnsdrickningen i
Tjurkö? Antagligen för att allmogen skulle
Från tidernas begynnelse har vattnet varit källan till hälsa och vederkvick- få möjlighet att kurera sina sjukdomar bland
else. Och runt om i vårt avlånga land uppstod tidigt att göra affär av detta. likasinnade.
Man startade upp att ”Dricka brunn” och initiativtagare var Urban Hjärne. Samtidigt hade det kommit till Billengrens
Urban Hjärne var född 1641, läkare, för- Hjärne tog sig sedan till Stockholm där han kännedom om att en avskedad soldat vid
fattare och naturforskare. Den 25 juli 1678 inrättade Laboratorium Chemicum. Han namn Ekorn biträtt de Brunnssökande i
kom han till Medevi efter att hört talas om blev kungens livmedikus och skötte Karl Tjurkö där han anlitats av allmogen för sjuk-
dess vatten. Här kom han att under några år XI på hans dödsbädd. Han dog 1724. Men domar och åderlåtning.
stanna som brunnsläkare och hit sökte sig Hjärne var upprinnelsen till att brunnsorter Och som Billengren skrev: ... då hans till-
den fina aristrokatiska befolkningen under uppstod på allehanda orter. göranden i denna del fått en allt för stor ut-
den här tiden. sträckning, torde även vara nödvändigt och
Hjärnes regel var: rättvist, att för honom utsättes ett lämpligt
vite, att sig aldrig befatta med sjukes kure-
”Min gosse vakta dig för tre ting rande och åderlåtning, helst detta senare ofta
för gamla horor sker på ett oförsynt sätt med kvinnspersoner,
för rött vin vars belägenhet torde vara tvetydig...
för nya doktorer”
Denne Petter Ekorn var född 1871 och bodde
Naturligtvis kom även brunnsdrickningen Konkurrens? vid den här tiden i Ekeboda, ett torp under
Getaboda, med hustrun Greta.
till Agunnaryd och då till Tjurkö 1854. Då Nu kan man undra om det var rädsla för kon-
kom 80 personer att besöka denna mineral- kurrens om brunnsgästerna som Billengren Det kom att gå många skrivelser och en som
källa för att dricka brunn. Det var folk från började agera, skulle de som kom från författade några av dessa skrivelser var se-
Stenbrohult, Virestad, Ryssby, Pjätteryd och Agunnaryd försvinna från Ljunga källa? kreteraren Reinhold Palm som vid den här
inte minst folk från orten. Att många hade Det fanns inte några sockenapotek i hära- tiden var hyresgäst på Vedåsa Mellangård.
sökt sig till Agunnaryd förstår man när man det. Men Billengren hade fått vetskap om att Han hade tidigare varit fogdeskrivare på Ryd
jämför med den källa som var etablerad i Organisten A.Blomgren i Pjätteryd hade öp- hos Ahlmark. Denne Reinhold var för övrigt
Södra Ljunga som samma år haft 100 be- pen försäljning av medikamenter. Detta gick son till Borgmästare Palm i Växjö.
sökare. Dr Billengrens ära förnär och han vände sig Man kan fråga sig vad deras samröre,
till kronofogden J.W.Ahlmark. (Denne Ahlmark
Inte av ordningen var ägare av Ryd här i Agunnaryd och även en av aktie- Ahlmark, Billengren, Palm, skulle ha för ut-
gången av ärendet. Att det inte skulle bli lätt
Men att starta upp en sådan här verksamhet tecknarna i Ljunga brunn.) för Tjurköborna att få rätt i den här verksam-
utan en läkares inrådan är något man bara Skrivelse heten stod så gott som redan klart. Och natur-
inte gör. Doktor D.J.Billengren som var hä- ligtvis gick det som alltid, överheten fick rätt.
radets provinsialläkare ansåg detta inte var I sin besvärsskrivel-
av ordningen. Hans motivering var att dylika se hade Billengren Vilka personer i Agunnaryd hade då besökt
brunnar inte skulle få begagnas utan att vara även bifogat en skri- källan:
behörigen undersökta och godkända och då velse från hovrätts-
av legitimerade läkare. kommissarie E,G. Änkefru R.Hultstein, Vedåsa
Blomgren där han
Anna Stina Kurir, Sjöboholm
Han skrev i sin årsberättelse att allmogen bi- påtalade att en rättel- Elin Jonsdotter, Myrarås
behåller sitt förtroende för ”Qvacksalfvare se borde ske mot det- Britta Jonsdotter, Myrboda
och kloka gummor” och så länge dessa får ta ofog. Organisten Katarina Åkesdotter, Fagerhult
hålla på att bedriva sin hantering så kan man ansåg sig dock ha Britta Fager, Fagerhult
inte vänta sig några större förbättringar för laglig rätt att försälja Peter Andersson och Anna Wulf, Lönshult
den allmänna hälsovården. dessa medikamenter. J.W.Ahlmark Daniel Pettersson, Gydingstorp
Nu hör till saken att Billengren 1836 hade Men Billengren ansåg att en åtgärd borde Ingrid Germundsdotter, Gydingstorp
startat upp Ljunga källa och detta genom ak- ske som Kungl. Sundhets Collegium (numera Jonas Eriksson, Angshult
tieteckning. 42 personer hade tecknat sig och Medicinalstyrelsen) ansåg lämpligt annars skulle Eva Jonasdotter, Grythult
genom detta hade det influtit 1.050 riksdaler missbruket och kvacksalveriet fortsätta. Anna Jonasdotter, Viggsjö
banco. Här hade även många av Agunnaryds Angående brunnsdrickningen i Tjurkö var Rebecka Ströberg, Tumhult
stora män tecknat sig. Här fanns kronofog- Billengren lite mer försiktig. Där uttryckte Kajsa Löngren, Brotorpet
den Ahlmark, Lagergren, Hedenstierna m.fl. han att man bör inte begagna dylika brunn- Stina Jacobsdotter, Tjurkö soldattorp
nar utan att vattnet behörigen godkänts av Stina i Ramsås
Lena på Höö
legitemerad läkare. Men i nästa andetag ville Mjölnaren Magnus i Tjurkö
han att Sundhets Collegiet skulle utdöma ett Nils Jonasson, Fagerhult
högre vite för de som upplåta och begagna Johan Johansson, Målensås
denna brunn.
Peter Phil, Getaboda
Badar i samma vatten Peter Svensson, Enebärsledet.
Billengren var mäkta upprörd över att flera Kan det ha varit under den här tiden som
personer efter varandra badat i ett och sam- Alfred Hedenstierna skrev Hjärtats saga?
ma vatten och badkar. Samtidigt hade man ”Var skog har nog sin källa...”
här intagit mineralvatten trots att ingen läkare
Dr D.J.Billengren undersökt detsamma. Text: Jan Björk

16