Page 9 - AA201803

Namnet Tutaryd
Var kommer då namnet Tutaryd ifrån? Det
sägs att när man skulle samlas till gudstjänst
vid den första kyrkan så fanns ju ingen klock-
stapel. Och då blåste man i lurar för att kall-
la samman folket och därav skulle namnet
ha uppkommit. I alla fall är det något som
bildhuggarna anammat i sin bildkonst här i
Tutaryd där vi hittar basunblåsande änglar på
bland annat nummertavlorna. Dessa lär vara
snidade av bildhuggaren Sven Segerwall,
Växjö.

Här ser vi interiören innan man renoverade: Lägg märke till värmekaminen till höger och
fönstret vid altaret. Detta finns inte kvar idag.

och det noteras att ekstockarna var så grova allvar börjar resonera om att bygga ny kyrka.
att man lade 12 stycken på varandra och det Beslutet har säkerligen värkt fram under ett
gav kyrkan dess höjd. Det lär ha varit dåligt antal år och säkert även i samtal med domka-
med skog i trakterna och det sägs att virket pitlet för det är genom biskopen i Växjö som
till kyrkan lär ha tagits i Berghem. Man blir man får förslag på en byggmästare.
dock något konfunderad eftersom ekskogen I december 1692 kommer en byggmästare
tillhörde Kronan och det var belagt med böter Bonde från Upplid i Rydaholm och han sät-
om man högg ner ett endaste träd. Adeln hade ter genast igång med bygget av kyrka num-
dock vissa privilegier och kunde avverka om mer tre. Den gamla kyrkan rivs men mycket
de först anmälde detta. Men en bonde som av det gamla virket återanvänds till syllar för
högg ner några träd kunde bli av med hela det nya golvet. Det tidigare golvet var kul-
Fridolf Jönsson som gett ut Ortnamn i sin djurbesättning i böter. lerstensbelagt.
Kronobergs län anser att ”tut” skulle betyda Byggmästare från Rydaholm
något framskjutande. Vilket då skulle inne-
bära att bebyggelsen skjutit ut som uddar i anländer 1692
mossmarkerna. Men även att det skulle kun- Under hela 1600-talet kan man se i räkenska-
nat vara metangas från mossar och sjöar som perna hur man hela tiden lappar och lagar.
gett ifrån sig sitt suckande. 1670 talet byggde man ny kyrkogårdsmur
och stiglucka (en överbyggd entréport) och 20 år
Ständiga renoveringar senare har kyrkan blivit så dålig att man nu på
I 1600-talets böran var det ständiga renove-
ringar på kyrka och klockstapel. Om man
tittar i räkenskaperna under 1600-talet så ser
man hur man nästan varenda år fram tills man
bygger ny kyrka 1692 inhandlar bräder för Golvet var innan den nya kyrkan byggdes
kyrkans renovering ideligen. Man till och med belagt med kullersten vilket man såg vid
under ett år inhandlar tre ekbord för att såga renoveringen 1957
upp dem till bräder. 1631 bygger man nytt va-
penhus för 7 riksdaler och att kyrkan verkli- 1692 i december blåste ett stycke av taket
gen är rik ser man framöver i räkenskaperna. bort och i anteckningen stod: ”Ett stycke af
Till Växjö hospital skänker man ett par oxar Taket på morn som genom stormväder afta-
till en kostnad av 38 riksdaler. Längre fram git och kullkastat var Anno 1692 reparera-
skänker man pengar till domkyrkans upp- des sedan..”
byggnad i Växjö efter branden 1740. Ryssby Kyrkan invigs den 11 november 1694 av bi-
får pengar för sin kyrkas upprustning osv. skopen Samuel Wirenius i Växjö men då var

Kyrka 1 och 2 kyrkan bara så färdig att den gick att använ-
das. Den fyrkantiga kyrkan stod färdig men
Den första kyrkan var troligen en stavkyrka varken sakristia eller vapenhus var påbörja-
och byggd med stående stockar helt fyrkantig de utan dessa byggdes sedan under 1695/96.
och säkert inte särskillt stor. Det finns note- Därefter tog bildhuggare Johan Menttzgefwer
rat att när man byggde nästa kyrka så bygger vid 1697/98 och målare Johan Brachwagen
man den över den gamla och man river inte 1699 och han blev färdig 1700 och då stod
den gamla förrän nästa är färdig. Den nya Tutaryds kyrka i sin verkliga prakt.
kyrkan byggdes, såväl som den gamla, av ek

9