Page 12 - AA201803
P. 12

Sadelmakare Fredric Lorentz Johansson – min mormors farfar


        Fredric Lorentz Johansson bodde
        med sin hustru Maria Catrina Juhlin
        och deras barn i Ryd, Björkelund,
        mittemot Adamsberg.
        Författare är Ann Andersson. Hon
        besökte Agunnaryd 2017 för att leta
        upp sin anfaders gravsten på kyrko-
        gården.
        Ann berättar här sin historia:
        Som släktforskaramatör jobbar man hårt för
        att verifiera en människas liv utifrån kyrk-
        böcker och andra källor. Men, att kunna få
        tillgång till unikt material i form av brev är en
        guldgruva. Bakom alla siffror och bokstäver
        finns en människa av kött och blod.
        Fredric har, för sina barn, berättat om sitt
        dramatiska liv före giftermålet med Maria                                Maria Catrina Juhlin kom från Tutaryd
        Catrina Juhlin. Berättelserna har tecknats ner
        såväl av Fredrics äldste son Noach som hans                              nu). Ett år varade sjukhusvistelsen i London.
        yngsta dotter Wendela. (Kommer att kalla                                 Nu ville Fredric hem och startade vandring-
        dessa källor för breven).            Sadelmakaren Fredric Lorentz Johansson   en. Under vägen arbetade han och bodde på
                                             skickade ett brev till hustrun från Flensburg   enkla härbärgen.
        Breven berättar att Fredrics pappa, Jean   Schlesvig Holstein år 1876 vid besök hos
        Thourang (stavning osäker) kom från   barnen där. Samtidigt togs fotot ovan.  Då inträffade nästa katastrof – hans plånbok
        Frankrike under Napoleonkrigen. Jean flyd-                               blev stulen. Pengar fanns inte men i plånbo-
        de till Sverige, troligen sjövägen, och gjorde i   Till min älskade maka o Barn!  ken låg prästbetyget, och stölden av denna id-
        Göteborg karriär som grosshandlare, men då-  Här ser ni gubben med hull och hår  handling kom att få ödesdigra konsekvenser
        lig syn och en oärlig bokhållare ledde till ett   Till form och anletsdrag  för Fredrics del.
        annat namn och ett annat liv. Jean Thourang   Om jag mig på porträtt rätt förstår  Fredric befann sig i en tröstlös situation, men
        blev Torkel Johansson och grosshandlartiteln   Skall detta vara just jag.  det fanns även då goda människor. En sådan
        byttes mot utfattig arbetskarl.     gen att bli gesäll. Han tillbringade första   var marinläkare Crona.
        Fredric föddes 27 maj 1812 och växte upp   tiden som gesäll hos Dahlberg, men flyt-  Crona hade sina föräldrar och släktingar i
        i Kungälv. Fredric, och hans äldre bror   tade 1833 till Vänersborg hos sadelmakare   Småland, närmare bestämt någon av sock-
        Johannes, fick gå i skolan! Hur kan en utfat-  Gustaf Wetterling. Året efter gick flytten till   narna Ryssby, Ljungby eller Pjetteryd? I deras
        tig arbetskarl ha råd att ha två söner i skolan?   Eskilstuna.           hem fick han åtnjuta kärleksfull omvårdnad.
        Detta är ett av många olösta mysterier i den   Under tiden i Vänersborg inträffade följan-  Hans hälsa och nerver stärktes och livet bör-
        här familjen.                       de. Pigan Anna Catharina Andersdotter sade   jade te sig mindre bittert.
        Skolan hette Pedagogin och låg inne i   sig blivit ”häfdad” under äktenskapslöfte av   1848 var Fredric kyrkobokförd på Gustafsfors
        Kungälv. Fredric började skolan hösten 1821   F.L. Johansson. 1834 tog Fredric ut flyttbetyg   pappersbruk i Pjätteryd, och 1850 gick
        och avslutade sin skolgång där vid jul 1825.   till okänd ort. Om den snabba avfärden och   flyttlasset till Tutaryd. Där bodde Maria
        Jag har fått tillgång till hans betyg. Det var   okända destinationen påverkades av pigans   Catrina Juhlin, dotter till organisten Mauritz
        oväntat och intressant, som att min mormors   graviditet får vi aldrig veta.  (Magnus) Juhlin.
        farfar hade medelmåttig fattningsförmåga,   Den okända orten visade sig bli Eskilstuna
        ändå något. Eleverna hade olika ämnen som,   Kloster o Fors där han flyttade in hos sadel-  De två fattade tycke för varandra, och ville
        då liksom nu, betygsattes. Fredrics pappa   makarmästare Johan Adolf Lindberg på gård   ingå äktenskap. Men se det gick inte alls.
        tyckte (enligt breven) att ”en praktisk lär-  Nr 46. Fredric tog ut flyttbetyg i Eskilstuna i   Doktor Crona och hans föräldrar sökte för-
        dom i ett godt yrke var bästa vägen till fram-  februari 1836. I maj 1847 tog han ut ett nytt   gäves övertala prästen att viga paret.
        gång”. Målet som hägrade för Fredric var att   flyttbetyg i samma församling, men nu ska   Prästen tyckte inte att Fredric kunde styrka
        ”bli fabrikör i egen värkstad”. Sagt och gjort   jag inte föregripa historien.   sin identitet. Detta var viktigt för att bevisa
        och han påbörjade utbildningen till sadelma-                             att han var för äktenskap ledig. Vad göra? Jo
        kare. 1828 flyttade han till sadelmakarmäs-  Breven berättar att Fredric ville ha ett   svaret blev en annons i Post o Inrikes tidning-
        tare Dahlbäck, i Domkyrkoförsamlingen i   Mästarbrev och detta ”kunde vinnas genom   ar Thorsdagen 11/2 1849.
        Göteborg, och blev lärgosse.        gesällbrev och utlandsvistelse”. Så gick   Nu började det bli bråttom. Maria Catrina
                                            vandringen genom Tyskland, Frankrike och
        1833 (efter cirka fem år) var Fredric mo-  England. Han var en ung och glad gesäll och   var gravid och i juli 1849 föddes sonen
                                            hela livet stod öppet för honom. Så – kom   Noach Leopold. Prästen var fortfarande inte
        Lärlingar-gesäller-mästare          katastrofen!                         övertygad om Fredrics identitet och skrev i
        Källa: Histora Hans Hagman
        Första steget i utbildningen var att vara lärling hos en mästare.   Fredric hade svingat sig upp på en istadig häst,   födelseboken ”Fadern säger sig vara sadel-
        Det var endast pojkar som antogs till detta och man fick inte vara       makargesällen F.L Johansson”.
        född som oäkta.                     blev insnodd i remtyget och sparkad halvt till
        Lärlingen skulle ha fyllt 14 år (enligt 1720 års skråordning) och
        lärotiden var 3-5 år. Lärlingen bodde hemma hos mästaren. En obe-  döds. Med lårbenshals och armar brutna kom   Till jul fick historien ett lyckligt slut och den
        tydlig ersättning utgick. Efter detta blev man gesäll. Det var vanligt   han till sjukhus. Där genomgick han svåra   2 december 1849 vigdes paret.
        att gesällerna gav sig ut på gesällvandringar, oftast i Tyskland. Sista
        steget var att bli mästare.         operationer (den tidens läkekonst var ej som   Historien fortsätter med barnens öden...
        12
   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17