Page 10 - AA201801

Seder och bruk vid begravningar i Agunnaryd

Berättat av Damaris Danielsson,
född 1912 om i hur det kunde gå till i
början och mitten av 1900-talet.
Begravningsdagen började med frukost kl. 7 i
sorgehuset. Gästerna hade kvällen före kom-
mit med två-tre förningar. Frukosten bestod
av smörgåsbord med sup och en efterrätt,
oftast ostkaka. En gång tog en gubbe sylt på
fiskpuddingen i tron att det var ostkaka. All
mat stod framdukad på en gång.
Prästen åkte ofta till sorgehuset med min far,
Algot Heldt, som körde likvagnen. Det fanns
både hjul och medar till vagnen allt efter års-
tiden. De två hästarna hade speciella svarta
selar och svarta skygglappar. När hästarna fått
på sig seldonen visste de, hur de skulle gå.
Dagen efter begravningen bjöds grannar och Agunnaryds likvagn med parhästarna förspända vid Boaryd Storegård, möjligen när Anna
bybor, som inte varit med på begravningen. Gustafva Svensdotter, änka efter Jonas Petersson Sköldsboda begrovs 1933. Hon dog i
Dag tre gick kvinnorna och hämtade sina för- Boaryd hos sin dotter men är begravd vid makens sida på Agunnaryds kyrkogård. Lägg
ningsbunkar. Då fick barnen följa med. märke till den ståtliga begravningsportalen, klädd med granris vid utfarten från hemmet.
Vid ett oväntat dödsfall blev det väldigt hästar, som forslade dit gästerna. På vintern När kistan efter utfärdsbönen placerades i lik-
mycket att göra. Var dödsfallet väntat bru- måste de vara inomhus. En dräng fick ofta ta vagnen tog far på sig den svarta höghatten.
kade man planera lite i förväg med slakt emot hästarna. Vid gårdarna utefter vägen till kyrkan var vä-
och bak o.s.v. Ofta slaktades både gris och gen risad. Vid vägkanten stod 2-3 granar vid
kalv. Begravningskort skulle tryckas och Gardinerna i sorgehuset fick svarta omtag och varje sida och hackat granris låg som en båge
begravningskonfekt beställas. Det fanns i alla blomkrukor kläddes med svart kräppap- på vägen med ett kors överst. Granarna hade
Agunnaryd en speciell karamellkokerska, per. På borden lades vitt och svart kräppapper topparna avbrutna. På sommaren stack man
som hette Emma Blomgren. Karamellerna som krusades i kanterna. blommor i granriset.
var gjorda som julgranskarameller men i svart Den döde förvarades hemma på gården så
och vitt silkespapper och ett bibelspråk i stäl- kallt som möjligt. På sommaren i varmt vä- Den kallaste begravningsdagen far varit med
let för bokmärke. Det fanns också polkagrisar der hände det att det stank, när kistan bars in om var i början av 1940-talet. Då var det mi-
i svart och vitt, vridna som korkskruvar med i kyrkan. nus 37 grader. Då fick inte far ha höghatten för
den dödes initialer i svart kristyr. mor, utan fick ta på sig en pälsmössa.
Utanför sorgehuset byggdes en grangrotta,
Kokerska och serveringspersonal måste kan- där kistan placerades på träbockar. Det fanns En gång var det översvämning på vägen till
ske också beställas. speciella kistbockar i varje rote och dessa Marsholm. Hästarna vägrade gå över med
En viktig sak var att bereda plats för alla vandrade runt. I Deranäs fanns dessa kvar likvagnen. Två drängar fick gå vid hästarnas
huvud och leda dem över.
väldigt länge.
När klockaren såg begravningsföljet från
kyrktornet, började han ringa i klockorna.
När hästarna hörde klockorna, visste de att de
skulle gå sakta fram till kyrkan. De fick inte
trava. Far behövde aldrig styra dem.

Förklaring till texten på brevets baksida:

Herr Magnus Johannesson med Familj
Lammakulla.
Bjudes att med sin närvaro hedra den
aflidnes begrafningsakt ock därför infinna
sig i Sorgehuset Söndagen den 16 Febr. -
1902 kl 8 förm.(förmiddag).
Exempel på begravningsbrev från början av 1900-tqlet.

10