Page 38 - AA2017

3. Nordiska sjuårskrigets följder i Agunnaryd -

Älvsborgs lösen 1571

Av Harry Linnér
När freden efter det Nordiska sju-
årskriget slöts i Stettin 1570 för-
blev alla landgränser oförändrade.
Det vill säga att Skåne, Blekinge,
Halland, Bohuslän och Gotland för-
blev danska liksom Jämtland och
Härjedalen. Men danskarna hade
erövrat Älvsborgs fästning och för
att svenskarna skulle återfå kontrol-
len över det viktiga hamninloppet till
Göta älv måste Sverige betala en lö-
sen på 150.000 daler silvermynt för
att återfå fästningen.
Särskild skatteindrivning
Lösensumman var oerhört stor och för att kla-
ra betalningen beordrade kung Johan III en
särskild skatteutskrivning för hela Sveriges
befolkning. Staten fi ck in pengarna genom
en extra skatt som drabbade alla medborga-
re som hade tillgångar i form av guld, silver,
koppar eller boskap. Skatteuppbörden fi nns
utförligt dokumenterad.
Skatteutskrivningen för lösensumman gick
så till att i varje socken tillsattes en särskild
kommitté som leddes av prästen som skulle
värdera varje gårds förmögenhet i pengar Utdrag från skattelängden för Älvsborgs lösen 1571 för Ramsås.
och metallföremål och gårdens djurbesätt- Jöns i Ramsås skatte Totalt fanns det på de 71 gårdarna i
ning. Metallföremål skulle beskattas med Silver 4 lod Agunnaryd (med reservation för att en del
1/10 av värdet och för husdjuren fi nns fasta Koppar 16 mark uppgifter är svårtydda) 97 oxar, 424 kor, 271
skattebelopp för varje djurart (oxe 10 öre, ko Käfl ings oxar 1 styck ungnöt, och 130 hästar, ston och föl.
1 mark osv). Undantag utgjorde hästar som Kor 4 stycken
värderas var för sig till ”marknadspris” och 4 års nöt 1 styck Skatten uppgick till 621 marker och 5 öre i
därav skulle sedan skatten vara 1/10. 3 års nöt 1 styck pengar och 132 lod och 1,5 quintin i silver
2 års nöt 1styck (cirka 1,76 kg).
Agunnaryds skattelängd Häst 10 marker
Totalt upptar skattelängden för Agunnaryd Sto 8 marker
71 gårdar. De gårdar som tillkommit jäm- Löp (totalt) värderat uti penningar
fört med Jordeboken för 1570 var Jättakistan, Löp var tiondedel uti
Skansåsa, Kråkeveka, Gydingstorp, Penningar 1 mark 3 öre Kopparstick
Bankaboda och Karhult. Av de 71 gårdarna Silver 3 lod som visar erövringen av Älvsborgs fästning
var 7 skattegårdar som brukades av självä-
gande bönder. Resten av gårdarna var fräl-
segårdar som ägdes av andra än brukaren.
Kyrkan, kloster och kronan ägde 9 frälse-
gårdar. Kung Johan III ägde Byvärma och
en av gårdarna i Bråna. Det världsliga fräl-
set, dvs adel och andra högreståndspersoner,
ägde 53 gårdar. Brukarna av frälsegårdarna
kallades landbor och de betalade inte vanlig
skatt utan i stället en avgift till gårdsägaren
för rätten att bruka jorden.

Pengar och djur inventerades
I Agunnaryd gjordes 1571 en detaljerad ge-
nomgång av varje gårds innehav av pengar,
silver, koppar, oxar, kor, ungdjur, hästar, ston
och föl (Tabell 3). Ett utdrag från skatteläng-
den för Ramsås visas på bild 3.

14