Page 248 - AA2017

Gåva, till Hembygdsföreningen, med skolböcker från slutet av 1800-talet

Agunnaryds Hembygdsförening fick
2017 en mycket intressant låda med Tjurkö skola 1882 - 1912
böcker som tillhört skollärar Sven-
Johan, SJ Andersson folkskollärare
i Tjurkö 1879-1920. I denna låda
fanns läroböcker i religionshistoria,
geografi, naturlära, räkning mm,
men även läroplan för folkskola och
lärarhandledning.
Intressanta böcker som kan nämnas är:
Teoretisk pedagogik 1896,Psykologi för lä-
rare 1897, Handledning för dem hvilka sys-
selsätter sig med första barnundervisningen i
skolan1878. Att notera är att dessa tre böcker
inte är uppsprätta. Vidare fanns Normalplan
för undervisning 1878, Småskolans läro-
kurs 1889, Räknekurs för folkskolan1896,
Svensk språklära 1903, Läsebok för små-
skolan 1915, Läsebok för folkskolan 1899,
Geografi för lägre klasser 1877, Geografi för
folkskolor1894, Naturens bok 1871, Jordens
länder och folk 1916 men även en sångbok och en fransmans eller engelsk gentlemans I Folkskolans Räknekurs nr 3 finns följande
för folkskolan och Dagövningar i gymnastik fina bildning har sällan en tysk. Detta är från räknetal: Per Svensson köpte en höst ved för
för barnen. 1916. Stämmer det än i dag? 27 kr. 50 öre, stenkol för 72 kr. 90 öre och
torf för 16 kr. Torfen betalade han kontant och
likaledes veden. Då han erhöll stenkolen, be-
talade han 45 kr. för den och fick vänta med
resten af betalningen 1 månad. Huru mycket
skulle han betala efter 1 månad?

Hur är det med dagens kunskaper? Dåtidens
skolgång var varannandagsläsning.
Vem var då denne SJ Andersson.
SJ, Sven-Johan Andersson var folkskol-
lärare i Tjurkö skola 1879 – 1920 och un-
dervisade där barn från byarna Vedåsa,
Marsholm, Grythult, Tjurkö, Ramsås,
Kalvsnås, Åshuvud, Lönshult och Angshult.

Sven-Johan och Emeli
med barnen Ivar, Anton Ebba och Gunnar
I boken Jordens länder och folk kan man bl.a.
läsa: Vi svenskar äro ett folk med sinne för
ordning och rätt; vår äldsta litteratur äro våra
gamla lagar. Vi äro också ett begåvat folk.
Men varje folk har också sina nationalfel.
Som våra äro av gammalt kända avundsjuka
mot den, som har mer anseende än vi själva,
och vår fåfänga, att mer fråga efter vad som
är ”fint” än vad som är bra. Engelsmännen
äro ett folk, som mer än andra vill ha allt på
sitt eget vis. Det utländska ringaktar de, vid
allt gammalt engelskt hålla de envist fast.
Förenta staterna ha icke någon stark krigs-
makt, särskilt lanthären är ej att jämföra med
de europeiska större staternas. Tyskarna äro
ett högt begåvat folk. Man har sagt att det är
i sina skolor Tyskland har att tacka för sin
nuvarande storhet. Under det att fransmän
och engelsmän länge har försummat sin
skolundervisning. Man kan dock ej säga att
tyskarna äro de mest bildade bland folken. I
folkbildning stå de avgjort efter danskarna,
4