Page 10 - Agunnaryds Allehanda 208

2. Agunnaryd och det nordiska sjuårskriget

Fram till 1658 gränsade Sunnerbo till Danmark i söder. Läget innebar att området ofta
drabbades av härjningar i samband med de många krigen mot Danmark. Alla män mel-
lan femton och 60 år var skyldiga att ställa upp till bygdens försvar. Vägran att ställa
upp eller försumlighet under strid bestraffades med döden. I varje socken fanns en rote-
mästare som såg till att alla män höll sina vapen i gott skick.
Under det nordiska sjuårskriget 1563-1570 Ödeläggelsen 1568 och 1570
utsattes Sunnerbo för upprepade härjning-
ar. Många gårdar blev brända och plundra- Agunnaryd drabbades av omfattande härjningar 1568 och 1570. I början av1568 passerade
de. Den västra delen av häradet samt Södra den danska armén med 10 000 man under befälhavaren Daniel Rantzau under sitt återtåg
Ljunga och Agunnaryd drabbades särskilt från Östergötland genom Sunnerbo. Danska undsättningspatruller kom också från Skåne för
hårt av bränder och plundringar (Bild 1) vilket att möta Rantzaus förföljda trupper. I Agunnaryd var drygt 20 % av gårdarna 1568 befriade
ledde till att flertalet gårdar under några år be- från skatt på grund av bränder och plundringar eller på grund av att de var öde av andra or-
friades från skatt. År 1570 var nära 80 procent saker (Tabell 1).
av gårdarna i Agunnaryd befriade från skatt. Än värre blev det i februari 1570. En dansk ryttarstyrka på tusen man drog genom södra
Småland upp mot Kronobergs slott som anfölls utan framgång den 26 februari. Flera hundra
gårdar brändes längs vägen. På återvägen brändes Växjö den 7 mars. Vid återmarschen med-
förde danskarna cirka 5000 boskapsdjur. Källorna avslöjar också misshandel, våldtäkter, mör-
dande och tillfångatagna och bortförda människor. Det danska anfallet 1570 var en hämnd för
svenska truppers svåra härjningar i Skåne och Blekinge föregående år då bland annat Åhus,
Ystad och Sölvesborg hade bränts. Den svenska truppen på 4000 man och 2500 ryttare led-
des av överbefälhavaren hertig Karl.

Öde, brända och 1565 1566 1567 1568 1569 1570 1572 1573 1575 1578 1584
rövade gårdar
Sunnerbo, antal 422 407 479 513 529 551 497 319 164 44 13
Sunnerbo, procent 37,9 36,7 43,2 46,2 47,7 49,6 44,8 28,8 14,7 3,9 1,1
Agunnaryd, antal 1 4 6 14 15 51 46 6 5 1 1
Agunnaryd, procent 1,5 6,3 9,5 21,8 23,1 79,6 71,8 9,2 7,6 1,4 1,4
Tabell 1. Gårdar i Sunnerbo och Agunnaryd som helt eller delvis var befriade från skatt på
grund av kriget 1563-1570. Från Österberg 1971.

Nära 80 % av gårdarna i Agunnaryd var helt eller delvis befriade från skatt efter ödeläggelsen
Bild 1. Skattebefriade gårdar i Sunnerbo i februari 1570. Den dåtida beteckningen för skattenedsättningen var avkortning. Under se-
1570 till följd av härjningar. nare delen av 1570-talet hade bygden enligt myndigheterna i stort sett hämtat sig från öde-
Från Österberg, 1971. läggelsen och staten kunde åter kräva in de vanliga skatterna. 1578 var endast Tämmesboda
fortfarande öde.
Uppgifter om gårdarna och de skatter som
måste betalas finns bevarade i de jordeböck- Brända och plundrade gårdar i Agunnaryd
er som fogdarna årligen sammanställde. I Jordeböckerna anges vilka gårdar som var brända och vilka som var öde. 1568 var 14 går-
Antalet gårdar i Agunnaryd var enligt jorde- dar i Agunnaryd befriade från skatt. Sju gårdar brändes 1568 och sju var öde av andra skäl.
böckerna 65 under det nordiska sjuårskriget. Det var inte bara danska trupper som brände och plundrade. Vid hertigarna Johans och Karls
Befolkningen uppgick till cirka 300 personer. uppror mot brodern kung Erik XIV 1568 ställde sig Gunnar Jonsson Galle på kungens sida
Kyrkan hade sedan slutet av 1200-talet haft och blev därför ihjälslagen av Peder Arvidsson Kåse av Öjhult. I samband därmed brändes
rätt att uppbära en årlig skatt från samtliga de tre gårdarna i Stavhult.
bönder och hushåll, tiondet. Gustav Vasa Av tabell 2 framgår att 44 gårdar i Agunnaryd brändes 1570. I Vedåsa brändes fem gårdar, i
såg från 1527 till att staten istället tog hand Ryd och Tjurkö fyra, i Ramsås, Fagerhult, Grythult, Århult, Nockarp och Bråna två. De som
om två tredjedelar av tiondet medan sock- ägde sina gårdar, skattbönderna, undgick av någon anledning ödeläggelsen. Gissningsvis be-
nens kyrkoherde fick disponera en tredjedel. talade de brandskatt för att skydda sin egendom. Endast 13 av de 65 gårdarna i Agunnaryd
Tiondelängderna finns bevarade. Ett utdrag undgick ödeläggelse i slutet av det nordiska sjuårskriget.
från tiondelängden för Agunnaryd 1570
visas i bild 2. Tabell 2. Agunnaryd 1570 efter bränder och härjningar 1568 och 1570.
Skattebönder Frälsebönder, forts.
1 Jöns i Elmtåsa 30 Lars i Ryd Bränt 1570
2 Per i Romarhyltan 31 Börje i Århult Bränt 1570
3 Bengt i Stockhult 32 Esbjörn i Århult Bränt 1570
4 Per i Tumhult 33 Jöns i Fåglasång Bränt 1570
5 Måns i Ranglaköp 34 Jonas i Nockarp Bränt 1570
Bild 2. Utdrag ur tiondelängden 1570. 6 Jöns i Lammakulla 35 Jöns i Nockarp Bränt 1570
Texten uttyds: Tionden av Agunnaryds 7 Måns i Granhult 36 Ambjörn i Brunsberg Öde 1568, bränt 1570
socken anno 1570. Skattebönder Råg Korn. 37 Erland i Hyltan Bränt 1570
Jöns i Lammakulla, Bengt i Stockhult, Nils i
Elmtåsa, Måns i Ranglaköp, Per i Tumhult, Kronotorpare 38 Jöns i Åståkra Öde 1568, bränt 1570
Erik i Romarhyltan. Siffrorna anger hur 9 Olof i Algustorp Bränt 1570 39 Olof i Målensås
många tunnor råg och korn som skulle 10 Olof i Tämmesboda Bränt 1570 40 Samsing i Målensås
levereras. 41 Per i Fagerhult Bränt 1570
10