Page 33 - AA2007
P. 33
Separatorn, pigornas plåga!
Hembygdsföreningen får ibland ta Denna beskrivning av hur man tog tillvara
emot gamla bruksföremål som det mjölken under seklets första årtionden har
kan vara intressant att bevara. Inte tillkommit därför att få ur vår unga genera-
alltid får man en historia på köpet tion har egen erfarenhet av detta, eftersom
som i detta fall av Karl Fransson det redan under 1920- till 1930-talet blev
Växjö, med anknytning till Agunna- vanligt att mjölken hämtades till mejerier
ryd och Fagerhult Östergård. där den förädlades under industrimässiga
former.
Någon gång i slutet av förra eller i början
av detta sekel uppfann Gustaf de Laval en Separatorn blev därför mindre vanlig, i
sinnrik maskin, med vilken man genom att varje fall på de större gårdarna, men på
utnyttja centrifugalkraften kunde särskilja små gårdar och något torp kunde man ännu
olika vätskors beståndsdelar. I detta fall i början av 1940-talet fi nna en och annan
var det frågan om mjölkseparatorn, med som fortfarande var i bruk.
vars hjälp man kunde dela den oskummade Den dramatiska rubriken kräver sin förkla-
mjölken i två grupper, grädde och skum- ring. Separatorn, detta tekniska underverk Åke Karlsson och Karin Axelsson vet hur en
mjölk med en fetthalt på 0,05%. krävde både styrka och uthållighet för separator ska dras.
Av grädden kärnade man smör, skum- att fungera. På Alfa-Lavals tillverkning Detta var till följd av att de små jordbru-
mjölken användes som måltidsdryck men nummer 2, var kapaciteten 110 lit/tim och ken inte var tillräckligt bärkraftiga, utan
också vid utfordring av grisar och kalvar. skulle drivas 60 vevvarv/min. (Handkraft). lantbrukaren måste skaffa sig arbete och
Vid vissa tillfällen sparade man mjölken Det verkliga kraftprovet bestod i att veva inkomster vid sidan om. Under vinterhal-
(oskummad) någon dag för att få så mycket igång maskinen upp till rätt hastighet (en våret var det oftast i form av skogsarbete,
att det lönade sig att ysta några ostar. Sedan klocka pinglar då). Kravet på den mänsk- sommartid var det vanligt att man utförde
man silat bort ostmassan fi ck man kvar liga drivkraften ställdes i förhållande till odlingsarbete, t. ex. utdikning av kärr och
en biprodukt som kallades ”vassla”, som mjölkmängden, en bra ko kunde mjölka myrar, skötseln av den egna tuvan föll
användes vid brödbak, ibland även när man 10 liter morgon och kväll. därför på kvinnornas lott.
kokade gröt, inget fi ck förfaras. Sedan jag lyckades bli ägare till en dylik
Naturligtvis var det inte bara pigorna som
Av vasslan framställde man ibland sötost hade uppgiften att slita med separatorn, maskin har jag talat med flera av den
och om mitt minne inte sviker mig totalt men det ansågs vara ett kvinnogöra, det gene-rationens lantbrukarhustrur, hem-
var det ett riktigt långkok, själv ansåg jag räknades som hushållsarbete, som måste madöttrar och de som tjänat pigor på den
det som en delikatess på den tiden, men skötas två gånger om dagen. I arbetet tiden, deras uppfattning av arbetet inom
skulle säkert avstå i dag. jordbruket har varit blandat, den tiden
ingick också att plocka sönder och diska hade sina plågor och glädjeämnen och så
För de små lantbruken eller torpen var maskinens vitala delar. uppfattar vi nog också vår tid.
framställningen av olika produkter, även Till pigornas arbetsuppgifter hörde också
i liten skala, mycket viktig. Genom att att mjölka och att deltaga i de fl esta gör- Men ganska genomgående hade man en
sälja sina produkter som ost, smör och ägg, omålen på gården, såväl på åker och äng bestämd uppfattning om att arbetet vid
kunde man köpa andra förnödenheter av som i ladugården och köket, under vår och separatorn var tungt och enformigt, en
byns lanthandlare. höst var deras arbete extra krävande. av de tillfrågade som i sin ungdom var
hemmahörande på en gård med många
mjölkdjur, minns med fasa hörnet i köket
där separatorn stod. Dock fanns det en
och annan som tyckte arbetet kunde vara
avkopplande och roligt.
Separatorn såldes av kringresande agenter,
vars inkomst baserades på provision, nå-
gon fast lön förekom inte, därför var deras
försäljningsmetoder ibland diskutabla,
även om de inte bröt mot någon lag. Det
gällde för agenterna att övertyga bönder,
småbrukare och torpare om separatorns
förträffl ighet.
En gammal skröna
Det har berättats hur en agent lyckades
sälja en separator till en fattig torpare, som
bara hade en ko, försäljningschefen kallade
till sig agenten och ifrågasatte huruvida
han trodde att torparen skulle kunna betala
maskinen?
Agenten: Ingen fara, jag bytte mot kon.
Karl Fransson
Sittande till vänster, Jenny och Fritjof Sandén med släkten framför vårdträdet, som stormen fällde
13