Page 17 - AA2007
P. 17

-Det är väl egentligen inte så mycket att                                 Då residerade det storheter här som oftast
       prata om, säger Axie.                  En sorgmodig koltrast från Kvill   inte bodde på stället, men man hade folk
       -Jag hade ju god hjälp av Betty, deras far-  han avger en tysylåten drill,  som skötte om det hela. Och kanske var
                                                                                 det så att det hette att denna personen
       mor.                                   mä avsked i låten,                 skulle ”Passa gården”. Förklaringen är
                                              man hör nästan gråten,
                                              för tiden vill aldrig stå still.   kanske lite för enkel.
                                              Dä bullrar just inte om byn,       Efterhand blev det bofast folk på gården
                                              rätt bleknad ä rosiga hyn.         och man byggde Södergård, Norregård
                                              För bullerbyborna                  osv. Men i brandförsäkringshandlingar
                                              å bullerbykorna                    hittar vi Passagården uppe på Ryd så sent
                                              har tecknen vart mörka i skyn.
                                                                                 som 1863.
                                              Å såld ä väl snart sista kon,      Därefter har det, om vi hoppar över till
                                              försvunna ä hingstar å ston.       Södergård, senare skrivits in Passagård vid
                                              Nu finns bara djuren               sidan om Södergård så idag är Passa-
                                              i litteraturen,
                                              dä snickras ej mera i bon.         gården väl förankrat med stället, hur det
                                                                                 nu än förhåller sig.
                                              För Emil har flyttat till stan,
                                              på ängarna hans växer gran,
                                              Farväl mejeriet                    Fyra generationer
                                              å humlan å biet,
                                              dä liknar ju natt mitt på dan.

                                              Men - författare ser allt så klart,  Passagården är nu inne på sin fjärde ge-
                                              ett slut kan di se som en start.   neration genom att sonen Willy Uvebrant
                    Betty
                                              För allting dä domnar,             nu brukar densamma. Visserligen inte som
                                              då blir ingen sommar               i forna dar men nu är det skogen man tar
       Betty och Axie drog ett tungt lass här på  ifall inte nån sätter fart.    sin näring ifrån.
       Passagården och en sådan insats som
       dessa gjorde skulle nog inte kunna ske  Så därför, du sorgliga trast,     Hur det kommer att gå i framtiden står skri-
                                              vår glädje försvann i en hast,
       idag.                                  men kommer väl åter                vet i stjärnorna. Willy har bara fått flickor
                                                                                 och om mågarna i framtiden kan vara in-
       Axie hon var här från 1945 tills hon gifte  trots allt vad vi gråter,     tresserade - kan vara något tveksamt.
       sig med Torsten Jönsson nyårsafton 1959.  den tog kanske bara en rast.
                                                                                 Men osvuret är bäst.
       Jag frågar hur det känns nu så här efteråt  Skriven av Rune Runeman, Rimforsa och fram-
       att ha lagt hela sin ungdom på att ställa  fördes i radions P1 den 1 febr. 2002 och heter  1942 fanns på gården 2 hästar, 10 nötkrea-
       upp och fostra upp barnen.            ”Astrid Lindgrens värld”            tur, 4 svin och 10 höns.
       - Å, säger Axie, det är inte så märkvärdigt,  En dikt som Axie tycker om  Idag ett par hundar och några katter.
       på den här tiden ställde man upp för fa-                                  Vi skall sluta med ett porträtt som Willys
       miljen.                              Södergård/Passagård                  dotter Annika utfört på sin farfar. Ett por-
       Och man måste nog i ärlighetens namn säga                                 trätt som visar den beslutsamhet som John
       att Axie blev som en mamma för barnen.                                    har i sina ögon och som även visar den
                                            Namnet har från början aldrig tillhört  kärlek som Annika har till sin farfar.
       Betty var kvar på gården. Barnen var  vuxna  Södergård, utan Passagården har från bör-
       och till och med alla gifta när Betty slutar  jan legat vid Storegård.                             Jan Björk
       sina dagar den 14 september 1973.
                                            Det kan också vara så att det är Storegård
                                            som har haft dessa två namn för i
       Trappfabriken                        husförhörslängderna hittar man namnet på
                                            samma rad. Ibland är Storegård överstru-
                                            ket, ibland Passagården.
       1962 började John på Agunnaryds trapp-  Just namnet Passagården hittar vi tillbaka
       fabrik. Vid den tiden då John började så  ända till 1700-talets början.
       hette rörelsen ”Magnussons Trapp-
       snickeri”. Ägare var Gösta Magnusson  Vad kan det då ha uppkommit ifrån. Ja,
       född samma år som John, (med i fotboll-  därom kan man ju bara spekulera. Ryds
       slaget). Han tog över fabriken efter sin far  Storegård var en stor gård vid den här ti-
       Karl Magnusson 1954 och i början gjorde  den och har anor längre tillbaka än 1700-
       man köksinredningar. Men från 1962 går  talet.
       man mer och mer över på trappor.
                                            En ägare till gården, Knut, kan man följa
       Här kom John att arbeta fram till 1980.  tillbaka till 1300-talet, man vet att han dog
                                            1385 och efter honom häradshövdingen
       Det var också här på fabriken som han så-  Karl Knutsson och Gustav Olsson (äldre
       gade av sig tummen.
                                            Stenbockssläkten)
   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22