Page 149 - AA2007

Resa runt ”Den stora sjön Möckeln”

En sägensresa anordnad vid berättarfestivalen, där färden gick kring Lin-
nés barndomssjö.
Sagesmän på resan var Linnékännaren och folklivsforskaren Ingvar Svan-
berg och berättaren Per Gustavsson.
Ingvar vägledde oss i naturens under medan Per berättade sägner om miljöerna runt sjön.
Resan startade vid Sagomuseet och stannade första gång vid Tjurkö kvarn. På resan dit
berättade Ingvar om etnologi, människans förhållande till djur och växter. Per passade
också på att berätta om Ingeborg i Mjärhult 1665 – 1749. Denna kvinna blev enligt Linné
”sökt öfer hela landet såsom ett orakel”. Hon botade sjuka utan att behöva se dem. Det
räckte ofta med ett strumpeband eller klädesplagg för att kunna ge råd om botemedel. Rövarhövdingarna Taxe och Hödd planerade
Inger Johansson berättade sedan om Tjurkö by och dess industriområde runt Lilla Hel- intaga Agundaborg. Borgarfrun Agunda
geå och då främst kvarnens historia. Väl framme vid kvarnen sattes kvarnhjulet igång överlistade dock dessa rövare.
av Stellan Olsson och Tage Tranquist. Åke Karlsson var inne i kvarnen och förevisade Därnäst gick färden vidare till Möcklehult
denna. Kvarnhjulet snurrade och under det för att titta på resterna efter en tjärdal, en
gemytliga skvalpandet passade Per på att gigantisk, fint bevarad tjärdal med väl
prata om ”Gloson” som kan besöka kvar- synlig ränna. Det gavs även här kunskap
nar och göra vad som står i dess makt för om tjärans betydelse förr i tiden. Det var
att ställa till oreda. Det var en sägen från inte riskfritt att vakta en tjärdal. Förutom
Mickel i Långhult där ”Gloson” satte eld att man kunde ramla ner i tjärdalen eller
på kvarnen varje julnatt. Sägnen slutade att den brann upp fanns det även risk att
dock bra, ”Gloson” försvann under hiske- Skogssnuvan kom. Det är ett grant frun-
liga omständigheter. Det sägs att löven på timmer, men såg man henne bakifrån var
Aspen har darrat sedan dess. hon urholkad i ryggen.
Ingvar berättade här om hur man kan Sista anhalten på resan var den stora eken
smörja kvarnhjulet med sniglar, grodor vid Byvärma. Här fi ck vi höra en sägen om
eller snokar. varför ekarna har löven kvar så länge på
Per berättar om ”Gloson” som kan störa friden i året. Eken är många gånger planterad och
kvarnar. Dock har inte Tjurkö kvarn veterligt haft då ofta som ett vårdträd. Det är antagligen
sådant besök. så ordspråket, ”unga ekar och unga grevar
ska tuktas i tid”, uppkommit. Eken, som är
så pampig, har också ofta ett specifi kt namn
såsom Sparbankseken och Kungseken.
Efter att ha tittat på kvarnen och dess omgiv- Under resan tillbaka till Ljungby fortsatte
ning åkte bussen vidare förbi vägskälet till berättandet av allehanda sägner.
Kalvsnäs där Halta Kajsa är född och vidare
upp på Taxås Klint. Det går nu, tack vare
stormen Gudrun, att köra upp på klinten. Ett stort TACK för den intressanta och
Även här pratade Per och nu fi ck vi höra underhållande resan runt den stora sjön
hur det gick för Taxe som vi i Agunnaryd Möckeln. I denna reseskildring fi nns endast
har bekantat oss med i Agundaspelen. Ingvar Ingvar talade bl.a. om Linnés uppväxt och hans ett axplock av berättelse och lärdom som
berättade om fi skbeståndet under Linnés tid. kunskaper om växternas läkande förmåga. delgavs resenärerna.
Inger
Nu var det dags för lunch och denna intogs i Stenbrohults församlingshem. Mätta och
nöjda gick vi sedan över kyrkogården till den plats där prästgården låg där Linné var
född. Här fi ck vi av Ingvar höra om historien om Linné från barndom till hans död, hur
intresset för växter och nyttan av dessa fanns redan i tidig barndom. Vi fi ck även av Per
höra hur kyrkan blev byggd. Det fi nns fl era olika sägner om detta.
Resan gick nu vidare till Runnarsköp där världens bredaste stenmur fi nns. Denna sten-
mur byggdes under nödåren 1867 - 1869 av
nödarbetare. I gengäld för mat fi ck de röja
upp närliggande mark. Denna stenmur var
imponerande och den visar även hur stenrikt
Småland är. Här berättade Ingvar hur man
kan dryga ut mjöl med bl.a. bark. Linné
som visste mycket om växternas betydelse
och hur man kunde använda dem försökte
lära ut hur man även kunde använda mossor
och lavar. Han försökte även öppna ögonen
för svampar som matvara. Detta visade sig
dock svårt, det skulle dröja länge innan vi
acceperade denna växt som föda.
Många var det som kunde stå i bredd på

stenmuren.
17