Page 118 - AA2007

Vykorten berättar om Stensjöholm

Den storartade utvecklingen av från Vollershof i Bayern. Gården gick se-
Stensjöholms gård beskrivs år 1911 nare i arv till sönerna. En av dem var när-
i häftet - Stensjöholm 1886-1911 Ett maste man till kejsar Wilhelm och amiral i
25 års-jubileum, av C. G. L:son Pyk. tyska flottan. Sonen Sven Müller var in-
genjör med specialinriktning på mosskul-
Han skriver så här: År efter år hafva tur. Han blev den som brukade Stensjöholm.
vi följt utvecklingen och sett öde-
marker förvandlas till åkrar, Professor Karl Alexander Müller hade på
byggningar af olika slag uppväxa, 1850 och 60-talet arbetat vid Kungl. Lant-
förbättringar på alla områden utfö- bruksakademin och kände väl till dåtida
ras, egendomens afkastning öka lantbruks - Sverige. Ändå var många för-
och i proportion härtill även vånade över att han köpte en egendom i så
kreatursstocken. eländigt skick och långt från alla kommuni-
kationer. Det var 13 km till Ryssby och 19
Den Müllerska epoken skulle vara i trettio-
tre år. Gården bestod 1886 av ett halvt km till Liatorp, vägarna var eländiga,
hemman Bockaboda, samt ett halvt hem- backiga och stängda på många ställen av
man Stavhult Södregård som samtidigt grindar.
köptes. Fastigheterna sammanslogs till En orsak till köpet av Bockaboda var troli-
Bockaboda 1:2, Stensjöholm. gen att Svens hustru Ida Emerentia
Carlheim Gyllensköld f. 1862 hade släkt-
Det fanns bara några få byggnader på anknytning till flera av herrgårdarna i när-
gården, varav ett var det gamla Gäst- heten, bl. a. Deranäs, Stensnäs och
giveriet, vilket revs före 1920. År 1876 äg- Ugglandsryd, varför ägarbytet föreföll na- Gamla Gästgiveriet vid Bockaboda. omkring 1890.
des gården av Elias Lindström, denne turligt. Foto: Aron Nelsson, i Nordiska museet.
sålde den till Knut Carlheim-Gyllensköld, den, då även bl. a. med vägförbättringar,
som redan efter två år sålde den vidare till Under Müllers ledning genomgick gården transporter av gödning från järnvägssta-
Kemiprofessor D:r Karl Alexander Müller, en enorm utveckling. Vid övertagandet var tionen i Ryssby, samt körslor för jordbru-
kreatursbeståndet ket.
endast åtta kor och
ett par oxar. Vinter- Markundersökningar utförde professor
Tre släktgenerationer Müller Müller i sitt laboratorium i Tyskland, vilket
fodret fick drygas
ut med mossa som bidrog till att utnyttja och förbättra mark-
samlades av går- förhållande genom lämpligt gödselmedel
dens torparhustrur och dräneringsarbeten, allt för att öka grö-
och barn. Mossan dan. Kreatursstocken ökade år från år. Mjöl-
blandades med ken sändes först till ett mindre mejeri i
köttmjöl från Ar- Mjäryd, Södra Ljunga, senare byggdes
gentina och genom eget mejeri på gården. Många nya ekono-
åtgärden kunde be- mibyggnader tillkom som stallar, vagnsli-
sättningen över- der, logar och ladugårdar, det ordnades vat-
leva. Sven Müller tenledning till djuren, liksom moderna
hade ju särskilda utgödslingsanordningar.
kunskaper om Sven Müller bodde första tiden med famil-
mosskultur. jen i Jönköping, men då gården krävde hans
Det anlades betes- närhet skaffade de sig en sommarstuga,
vallar, en nymodig- möjligen var det han som lät bygga ryggås-
stugan som ännu finns kvar på vägen mot
Professor Karl Alexander Müller 1828-1907 het i slutet av 1800- Tranebro. Härifrån hade familjen utsikt mot
talet. Man köpte
hela skeppslaster en vacker backe på andra sidan vägen och
av Thomasfosfat, just där bestämde de att deras nya bostad
vilket ströddes ut i skulle uppföras.
lövängarna och
förbättrade växtlig-
heten. Diknings-
företag startade
och 1911 var det
anlagt cirka 700
sträckmeter diken
av varierande stor-
lek genom vatten-
sjuka marker. Man
förstår att arbets-
styrkan på 60-70 ar-
Sven Müller 1857- 1940 George Carlheim-Müller 1891-1981 betare var i full sys- Familjen Müllers sommarstuga i Stensjöholm,
selsättning på går- byggnaden finns ännu kvar på platsen.

10