Page 84 - AA2008
P. 84

PÅSK 2008



         De fl esta  av  oss  vet  väl  att  påskdagen   datum blir 2160 = 247 år mellan gångerna.    Det senaste datumet påskdagen kan in-
         infaller  -  första  söndagen  efter  första   Hade  det  inte  varit  skottår  i  år,  så  hade   falla på är den 25 april. Senaste gången
         fullmånen efter vårdagjämningen -   påskdagen infallit den 22 mars i år. Det är   den inföll då var 1943 alltså för 65 år se-
                                             det  allra  tidigaste  påskdagen  kan  infalla   dan. Nästa gång den infaller den 25 april
          Finns det någon som minns en påsk som   och det gjorde den senast år 1818, alltså   blir 2038 = 95 år mellan gångerna
         infallit så tidigt som i år? Jag tror knap-  för 190 år sedan. Nästa gång den infaller
         past det, för det är nämligen 95 år sedan   den 22 mars blir år 2285 = 467 år emellan        Karin Axelsson
         påskdagen senast inföll den 23 mars. Det   gångerna, så det får ingen som lever idag   med hjälp av Moa Axelsson vid datorn
         var 1913. Nästa gång den infaller samma
                                             vara med om.

        Det är roligt att kunna             även en älg. Döm om min rädsla. Efter en   det gick bra. Om jag minns rätt fi ck vi 1
        publicera ännu ett brev från        stunds beskådande vände älgen sig om och   krona i veckan.
        en av våra äldsta läsare.           fl ydde.  Den  blev  nog  lika  rädd  som  jag,   En helg fi ck jag julklapp, en påse nötter.
                                            tack och lov.                        Jag  hade  aldrig  sett  såna  tidigare.  så  jag
        Till Kolbulletinens läsare.         Det talas mycket om att det var bättre förr.   kunde  inte  stilla  min  nyfi kenhet  tills  jag
                                            I många avseenden är det väl diskutabelt.   kom hem. Jag tog första sten och krossade
                                            Vi var ju fyra syskon, vi bar posten i byn   ett par stycken. Tänker på dem än i dag.Det
        Jag har fallit in i minnernas tid på Mars-  över till Marsholm. Det blev ju efter skol-  var gamla goda tider. Beror väl på vad man
        holm.
                                            tidens slut. Jag var många gånger rädd. En   jämför med.
        Vid ett tillfälle skulle jag hämta korna ute   gång  låg  en  berusad  man  vid  sjökanten,    Utvecklingen har gått framåt i vår tid.
        på Udden, det var ju inte precis närmsta   han  skrek  och  gapa.  På  sommaren  fanns
        väg.  När  jag  väl  funnit  dem  mötte  jag   det  alltid  en  massa  ormar  på  bron.  Men   Minns även en gång när jag gick hem från
                                                                                 skolan. Vi fl ickor hade ju slöjd efter lek-
                                                                                 tionerna. Kunde bli mörkt på vinterkvällar.
                                                                                 Det fanns en odling, där mötte jag ett starkt
                                                                                 sken. I mina barnsliga fantasier blev jag så
                                                                                 rädd, hade aldrig sett ett så starkt sken. Vis-
                                                                                 ste inte om jag skulle gömma mig i skogen.
                                                                                 Jag  hade  en  bra  bit  till  Korsbacken.  Det
                                                                                 dröjde inte så länge innan jag förstod att det
                                                                                 var en bil. Fantasin växer fort vid rädsla.
                                                                                 Dagens barn är ju uppvuxna med bilar.
                                                                                 Utvecklingen går fort i våra dagar, på gott
                                                                                 och ont. När jag tänker tillbaka tycker jag
                                                                                 att  jag  måste  väl vara  tusen år!  Men  jag
                                                                                 undrar om vi inte var lyckligare då.
                                                                                 Nu måste jag sluta, ni får väl se om ni kan
                                                                                 tyda alla kråkfötter.
























                                                                                   Med hälsningar till alla agunnarydsbor från
                                                                                                   Anna-Greta Aronsson






        16
   79   80   81   82   83   84   85   86   87   88   89