Page 181 - AA2008
P. 181

Elmtåsa ängslada  Återuppbyggnad           Mötesplats

       För att inte glömma bort en betydelsefull   På många sätt är vår ängslada olik det äldre
 Historiken om ladans tillkomst ligger   epok i vår bygdehistoria, beslöt vi oss för   originalet. I stället för hö har vi nu egentill-  Ta en fika- eller grillpaus vid ladan, eller sök
 flera år bakåt i tiden. Lantmäteriet   att återuppbygga en ängslada i vår närhet.   verkade bord och bänkar. Ladgolvet bestod   upp några ladgrunder, njut av stillheten och
 lät 1994 meddela att traktnamnen   Mycket skulle förberedas innan den första   förr oftast av kluvna, hela trädstammar som   vårda byggnaden och naturen.
 Elmtaryd och Elmtåsa, samt den   grundstocken kunde läggas på plats. De   var svåra att gå på. Nu har vi stadigt plank-  Kontaktinfo för besök eller beställning av
 mellan byarna liggande Elmtasjön   ekonomiska och materiella förutsättningarna   golv, sammanfogade med trätappar.   broschyr: Tfn. 0372-610 32, 0372-133 62
 skulle stavas med Ä i inledningen,   skulle först klarläggas med hjälp av bidrags-  Den höga marknivån utanför dörren var   eller e-post gunvor@agunnaryd.se. Besök
 inte med E som ortsbefolkningen i   ansökningar och sponsorer.   heller inte vanlig. Nu ger den alla tillträde   oss även på www.agunnaryd.se under Fören-
 alla tider gjort.   Efter löfte om projektstöd från Länsstyrelsen   till byggnaden.   ingar/Hembygdsförening/Ängsladan.
 Följden blev protester i form av namnun-  och Ljungby kommun, men även sponsring   Följ även länken till Sveriges Hembygdsför-
 derskrifter och överklagande från boende   och gåvor från Hushållningssällskapet,   Idéer om bruket av ladan har vuxit fram un-  bund. http://www.hembygd.se/apps/nyheter/
 i området, vi fick även stöd av Ljungby   privatpersoner och lokala företagare, har   der arbetets gång och här såg vi en möjlighet   las_mer.asp?
 kommun och Sveriges Hembygdsförbund.   byggnaden vuxit upp enligt idén att lära sig   att låta många ta del av en ny mötesplats i
 Efter att frågan överklagats i olika instanser,   byggnadstekniken, samt att bevara och visa   Agunnaryd.
 fastställdes och avslutades ärendet 2004.   en kulturbyggnad från 1800-talets Agun-  Grillplatsen utanför ladan tillhör också vår
 Det hade därmed pågått under en tioårspe-  naryd.   tid. Att elda så nära det värdefulla vinter-
 riod och läget var status quo. Lantmäteriet   fodret hade förr i tiden, varit helt orimligt.   TACK!
 stavar med Ä, ortsbefolkningen med E.   Målet med projektet har varit att i möjli-  Nu kan den ge en stund av gemenskap och   Till  offentliga  bidragsgivare,  Länsstyrelsen
       gaste mån återskapa ladan utifrån dåtidens   avkoppling nära naturen.
 Det positiva var att vi bildade ”Cirkeln runt   förutsättningar och med den tidens verktyg.   i  Kronobergs  län,  Ljungby  kommun,  samt
 Elmtasjön”, en studiecirkel i hembygds-  Ladans plats valdes ut på grund av dess läge,   Vi hoppas att många skall hitta vägen hit   Hushållningssällskapet  Kronoberg-Halland-
 föreningens regi, där målet initialt var att   med närhet och tillgänglighet till byvägen,   och frestas att upptäcka ängsladorna i vårt   Blekinge, Studieförbundet Vuxenskolan, privata
 hävda vår rätt till stavningen. Genom flera   befintlig intakt grund, samt dess ”eldfängda”   kulturlandskap. Dessa minnesmärken eller   sponsorer, liksom företagssponsorer.
 års forskning i gamla kartor, lantmäteri-   historia.   i många fall bara spåren efter dem kan lätt   Det har varit bidrag i kontanter, material av
 kommun- och kyrkoarkiv hade vi samlat      falla tillbaka i glömska om inte någon upp-  olika  slag,  som  byggnadsmaterial,  grus,
 på oss en mängd kunskap om vår bygd   Timmerkunskap förbereddes med ledare som   märksammar dem. När du nästa gång pas-  körslor  med  maskiner,  röjning  omkring
 och dess människor. Vi nedtecknade då en   initialt sponsrades av länsstyrelsen, Kjell   serar den vita ängsladeskylten vid infarten   platsen, liksom tryckning och uppsättning av
 minneshistorik om byarna runt Elmtasjön,    Gustafsson, ordförande i Kronobergs läns   till Elmtåsa, väg nr 124, mellan Ljungby
 Romarehyltan, Elmtaryd, Stockhult, samt   hembygdsförbund, samt Erik Hjärtfors, känd   - Liatorp, tveka inte utan sväng in och låt   informationsbroschyr på anslagstavla.
 Myrarås och Elmtåsa.   timmerbyggare. Efter ett par inspirerande   dig fascineras av ett stycke landskapshisto-  För tryckning av Broschyren i störra skala, samt
       dagar i maj 2006, fortsatte kursdeltagarna
 Lador och ladgrunder  Ängsladorna  Räddningsaktion  arbetet på egen hand. Alla som ville med-  ria. Även om vi i dag lever ett annorlunda   uppsättning,  svarade Bo-Thomas Nilsson,
                                            liv så har vi alla mer eller mindre rötterna
                                                                                 NIHAG Reklam i Ystad.
 Som ett av många delprojekt inom studie-  Ängsladorna representerar ett minnesmärke   En av ladorna, nr 17, är just denna som   verka var välkomna till byggprojektet, detta   i myllan.   Dessutom helt ideell arbetstid av deltagarna,
 från en svunnen tid då naturahushållningen
 nu är nyuppförd. År 1973 var ängsladan
 cirkeln inledde vi år 2002 inventering och   dominerade. Traktens befolkning var bero-  bortglömd och hårt ansatt av tidens tand.   hörsammades av flera personer även utanför   inkl. resekostnader m.m.
 markering av gamla ängs- och sjölador.   ende av vad jord och djurhållning kunde ge.   Dåvarande ägaren, hade just tänt på för att   sockengränsen.   Anslagstavlan
 Dessa lador är förknippade med starka   På 1800-talet blev sjösänkningar och utdik-  elda upp virket. Naturvännen Gösta Rose-  Med hjälp av många flitiga händer kunde   På den vackra anslagstavlan, även den   Vi vill rikta ett varmt tack till alla för bidrag,
 minnen, inte minst bland cirkeldeltagarna   ningar av våtmarker lösningen på den allt   gård passerade förbi i bil och såg röken runt   timmerväggarna successivt höjas, varefter   byggd i timmer, vid infarten till ladan finns   gåvor, intresse, samt för det fantastiska arbete
 själva, flera av platserna var fotodokumen-  mer växande efterfrågan av odlingsmark.   ladan. Han skyndade till platsen och bad   det blev en viloperiod under vintern, då tim-  en karta med lador och grunder markerade,   som utförts av byggarna, hälsar Cirkeln runt
 terade på 1930-talet.   att få köpa timret, vilket medgavs och de   ret skulle ”sätta sig”, men så fort vårens ljus   liksom en mängd fotodokumentation av   Elmtssjön, genom
 Ängsladorna med dess strategiska lägen   hjälptes åt med att släcka elden. Rosegård   hade värmt upp väggarna så hördes skratten   hela byggprojektet. Samma kartinformation
 utanför gårdarna blev förvaringsutrymmen   fotograferade samt gjorde en ritning av   och verktygens klang igen. Spånen skulle   finns i en färgbroschyr, med denna med sig   Gunvor Karlsson
 för skörden tills den kunde transporteras hem   byggnaden innan den monterades ned. Detta   tillverkas, takstolarna resas och taket läggas   kan man utforska terrängen på egen hand.
 under vinterhalvåret på frusen mark.   innan taklagsfesten kunde gå av stapeln. Den
 Ängsladan kunde i många fall demonteras,   blev senare underlag för nybyggnation.   22 september 2007 kunde man så stänga den
 flyttas och återanvändas. Även om ängs-  Text/bild:   vackra dörren till ladan. Nu väntade den
 ladorna inte alltid markerades på kartor   Gunvor Karlsson  första hösten då stormar och regn skulle testa
 förrän på 1800-talet så   ladans hållbarhet.  Samlade runt grillplatsen är
 finns det tecken som   Trivsel och arbetsglädje  från vänster: Ingvar Johansson, Gunnar Karlsson, Annica och Anders Aronsson, Tage Tranquist, Orvar
 tyder på att bruket av                      Thellsson och Erik Karlsson
 ängslador har en gam-  Det har varit en fantastisk tid, där alla har
 mal tradition bakom   ställt upp ideellt mot ett gemensamt mål. Att
 sig. Ängsladorna har   på gammalt vis, med kunskap, erfarenhet och
 också mött förändring-  känsla för god hantverkstradition uppföra en
 ens vindar inom jord-  gedigen kulturbyggnad ger påtagliga värden
 brukssektorn och när   och minnen som berikat oss i arbetslaget.
 Ingrid och Tage Tranquist, samt Erik Karlsson   deras guldålder hade   Kamratskapet, den goda stämningen, de gla-
 skyltmarkerar grunderna  passerat så föll många   da skratten tyder på trivsel och arbetsglädje,
 Vi sökte upp grunderna, femtiotvå stycken,   av dem i glömska.  vilket har följt oss under hela byggtiden och
 samt markerade dem med märkta enekäppar   goda minnen bär vi med oss.
 i väntan på metallskyltar. Därefter kom stor-
 men och landskapet förändrades. Nu 2008   Bygglädjen räckte även
 börjar en ny vandring för att finna platserna   till  en  timrad  ladgavel  i
 igen och ersätta käpparna med metallskyltar.   miniatyr,  vilken  rymmer
 Att i vänners sällskap, med fikakorg och karta   informationsskylt och karta
 vandra ut i naturen för att finna gamla min-  över området.   Från vä: Erik Karlsson, Anders Aronsson, Gunnar Karlsson, Tage Tranquist.
 nesmärken anser vi är god friskvård.    På taket Orvar Thellsson och Ingvar Johansson


 4                                                                                                              5
   176   177   178   179   180   181   182   183   184   185   186