Page 128 - AA2008

I samband med arrangemang eller efter över-
enskommelse visas också gården invändigt.
Inredning och möbler är från senare delen
av 1800-talet.
För visning, tag kontakt med någon av
stiftelsens lokala representanter: Marianne
Jönsson, tel. 0372-650 43, Barbro eller Kurt
Johansson, 0372-640 37. Möjligheter fi nns
också att efter beställning få en kopp kaffe.
Vid visningen presenteras öns och gårdens
historia.
Foto: Tommy Andersson Heurlinska Stiftelsen
Välkommen till Marsholm Marsholm kom 1819 i släkten Heurlins ägo.
Den siste ägaren till gården var Eric Heurlin
Marsholm är en stor ö i norra delen planterats. Sedan 1983 fi nns ett 50 hektar som dog 1959. Då bildades enligt hans testa-
av sjön Möckeln. Gården Marsholm stort reservat i södra delen av ön samt ett in- mente Heurlinska Stiftelsen, som sedan dess
omfattar 350 hektar varav 300 hektar terimistiskt reservat på 65 hektar skog. Inom förvaltar hela gården. I testamentet föreskrevs
är god skogsmark. Genom testa- dessa reservatsområden ligger stormskogen dels att stiftelsen skulle ha en styrelse på fem
mente tillhör Marsholm sedan 1959 dock, mot stiftelsens vilja, kvar i ogenom- personer, dels hur dessa personer skulle utses.
den Heurlinska stiftelsen. Den bästa trängliga brötar. Avkastningen från gården skulle gå till att
och vackraste skogen vräktes omkull främja religiösa, kulturella och humanitära
av stormen Gudrun den 8 januari Alla välkomna till Marsholm ändamål i Agunnaryd.
2005. Alla är välkomna att gå eller åka runt på vä- Årligen delas ut cirka 150 000 kronor fördelat
garna, vandra i skogen och titta på byggnader, mellan kyrkan, studerande ungdomar och
Totalt fälldes på Marsholm 35 000 kubik-
meter. Inom det område stiftelsen disponerar torpruiner och annat. Längs vägarna fi nns ett andra ändamål inom Agunnaryds socken.
har stormskogen tagits tillvara och hyggena antal informationstavlor. Mitt på öns västra Text: Heurlinska stiftelsen
sida fi nns också en liten badplats.

Blåsippebacken Ramsåshuvud

Ramsås blåsippebacke är numera Backen ligger på en grönstensås med utsikt
ett naturreservat som invigdes april över norra delen av sjön Möckeln. Söderso-
2007. Länsstyrelsen övertog då len skiner på backen vilket
området, där Ryssby pastorat stod gör att blomningen tidigt
för ägandet medan Växjö stift var kommer igång. Vad mer
förvaltare. I samband med överta- kan man önska sig än att på
gandet framhölls i ett kyrkostämmo- våren ta med en kaffekorg
protokoll vikten av att bland annat och bege sig till Ramsås
blåsippebacken bevaras och sköts, blåsippebacke?
då den är ett fl itigt besökt turist- och
strövområde. Njut av naturen och fågel-
sången medan ni går upp till
Ambitionen var hög. Strövstigarna utökades toppen. Väl uppe har man,
och badplatsen snyggades upp samtidigt som innan alla löven slagit ut,
det röjdes på blåsippebacken. en svindlande vacker utsikt
över Möckeln. Vill man röra
Enligt Annika Bladh på Länsstyrelsens miljö- på sig fi nns det markerade
vårdsenhet ska även i fortsättningen åtgärder strövstigar runt backen och
för området och badplatsen vara sådana att ner mot sjön. Förutom blå-
allmänhetens möjligheter till rekreation främ- sippor och vitsippor fi nns
jas. Röjningsåtgärder ska utföras på ett sådant här liljekonvalj, gullvivor,
sätt att blåsippor och andra förekommande blåsuga, skogsbingel, vår- Margit Carlsson har bott på ecklesiastikbostället som tillhörde Ramsås
blommor gynnas. Däremot är det inte något fryle, glansnäva, teveroni- blåsippebacke. Hon var då den tredje generationen där. Margit minns
specifi kt mål att man ska kunna se Möckelns ka, skogsviol, pyrola, dagg- backen som då om vårarna såg ut som ett blått hav, men hon har
vattenspegel från utsiktsplatsen, men vissa kåpa och mycket mera. också minnen av allt arbete och slit på backen. Det var en naturlig
åtgärder kan rymmas inom de skrivningar ängsskötsel som gjordes varje år. Här skulle man rishämta, hålla efter
som fi nns i gällande skötselplan. Text: Malte Jönsson hasseltelningarna, slå ängshö och ta vara på detta.
Arkivbild

16