Page 248 - AA2009
P. 248
På väg med julmat till Ekenäs i Granhult
Erik Pettersson, 1907-1997), född
i Åståkra, förmedlar minnesbilder
från sin barndom. Året är omkring
1918, då han blev skickad med
julmat till Maria och Elin i Ekenäs.
På vägen passerar han många
torp och gårdar och filosoferar om
dess invånare.
Ett viktigt uppdrag
Det var i början av detta sekel. Alltså en
bit in på 1900-talet – och nu är det i slutet
av samma århundrade så det har gått några Karl Johannesson, vanligen kallad Karl Smed,
dagar sen dess. hade här sin verkstad. Inventarierna är skänkta
Några dagar före julafton blev jag beordrad, till Agunnaryds Hembygdsgård.
befalld av mor att gå till Maria och Elin på
Ekenäset med en korg med ”smake”, julmat. Britta Jönsdotter utanför sin specerihandel. Många arbetare vid Granhults berg var hennes kunder. Britta samt barnen John och Ingrid.
Mor hade tagit fram en spånkorg och höll på blev änka 1873. Av hennes åtta barn blev bara sonen Carl Johannesson boende i Agunnaryd. Han var Nu hade jag gått halva vägen till målet det
att fylla den med slaktmat efter julgrisen. Det mjölnare vid Strömma kvarn, där familjen bodde. visste jag, det var 1 km, vi skolungar hade Hembygdsvännen Erik Petersson med egenhändigt tillverkade träredskap. Under sin tid på Västanå i
var en korvbit, några paltar, en liten fläskbit på vägkanten. Det eldhärjades lite år 1923 På höger sida av vägen mot Målaskog låg mätt sträckan till smedjan. Ryssby skrev han ner minnen och funderingar om livet i sin hembygd.
eller kanske något mer i matväg, eller ett men fick göra tjänst till 1927. nästa hus, här bodde snickaren, fiolspelaren
hemstöpt ljus, vad vet jag? I denna läroanstalt hade jag för något år sedan m.m. August Svensson med fru Martina, Vägen gick nu genom lite dålig skog på en polkagris, om de var uppfunna då, minns
Vädret var just inte det bästa, en snålvind från påbörjat min vetenskapliga förkovran och jämte en kull snorungar om sju stycken av båda sidor och nordanvinden kändes inte så jag inte. Erik Petersson, som i ungdomen gick på
kall längre.
lantbruksskola i Markaryd, var under sin
olika märken, samt ett par getter med kil-
nordan med några minusgrader, men det var det blev där att slita några byxbakar framåt lingar. Någon skön Elin såg jag inte till, men något levnad mycket intresserad av hembygden.
bara lagom med ”harasnö”, spårsnö, så det i tiden. Knappt mer än 75 meter från skolan Snart skymtade en bondgård på höger sida år efter fick jag höra ett ord eller två om ett Han och hustrun Anna bodde med sin fa-
skulle nog gå bra att gå. fast på andra sidan av vägen mot Målaskog Jag knatade på och kom plötsligt på en liten 250 meter fram. Det var Pettsingens August tragiskt öde som hänt Elin i Ekenäset, tro- milj i Lammakulla. På äldre dagar vistades
med fru och en skock ungar som bodde här.
Jag drog på mig träskostövlarna, ”Masse låg nästa hus. Här bodde Axel Persson, ladugård på vänstra vägkanten, den kallades En gammal linbasta passerades innegärd i ligen ett svartsjukedrama, där en revolver Erik på Västanå i Ryssby och fördrev tiden
för Britte-lo, längre fram låg stugan Slättahult
bergsprängare m.m. i Granhults granitberg.
Varg” hade gjort dem hemma i Åståkra, hem- Han var gift med Ingrid, där fanns också två på höger sida av vägen. Där bodde Britta en backslänt på vägkanten, utan att några avlossats och gjort slut på hennes liv. Elin med att skriva flera små berättelser av vilka
stickade ullstrumpor, av Farmor, stortröja, odågor Tage och Folke, ”folkaskiten” kallad Jönsdotter som var specerihandlare i dag- gastar eller andar visade sig och jag bara skulle ha varit så vacker och då kunde det ju vi nu får höra en om juletiden i Granhult
pälsmössa och vantar. i skolan ibland, mobbning förekom även för ligvaror, det var en snabbköpsaffär på grund gick och gick. gå så. Vem som hållit i kolven var dunkelt för 90 år sedan.
Så tog jag korgen på högra armen, det låg en 75 år sedan. av varornas ringa mängd, kanske var det Sen blev det att gå förbi Mellan Granhult men namnet Lindholm nämndes i sam- Med ledning av Eriks beskrivning kan bil-
manhanget.
bländvit handduk ovanpå maten, och gav mig Axel Persson gav upphov till ett lustigt ett 20-tal, så det tog inte lång tid att handla. som låg på vänster sida av vägen, här bodde der av människor och byggnader knytas till
av. För en 11-12-årig liten knatte som jag var, ordspråk, genom att trampa i skulespannen Hon hade fått handelsrättigheter 1895 och patriarken Anders Jonasson med långt rött Västanå den 26 februari 1994 historiken, vilket kanske kan kännas igen
kändes det inte så lätt. i Åståkra kök, vilken stod innanför köksdör- kunde på detta sätt försörja sig sedan hon helskägg och barnen Annie, Johan, Emmy Erik Petersson av våra läsare.
Första ”husmötet” på min vandringsväg när ren, och utbrast i hastigheten: ”Si på Fan”. blivit änka. Britta kunde varken läsa eller och Edit. Ett litet stycke till sen visste jag att Gunvor Karlsson
skriva, men räkna kunde hon. Ett knepigt
jag gått cirka 400 meter, blev Trekantens Sedan dess sa vi ofta när vi råkade ut för sätt att skaffa sig vedbränsle var att hon gick jag skulle gå till höger på en gärdesväg och
gamla skolhus, byggt 1878, det låg vid ett tre- någon malör, alltså när vi trampat i klaveret, till Granhults såg, cirka 300 meter bort, tog jag kunde nu också se stugan där korgen
vägskors, Agunnaryd, Vislanda, Målaskog, ”Si på Fan, sa Persson när han trampa i slub- där en träribba, kant av en planka, som hon skulle lämnas.
alldeles utmed vägen med trappstenen ute baspannen”. släpade efter sig hem. Ekenäs
Men ännu hade jag långt att gå i motvind Framkommen knackade jag på dörren, tror
och nordlig vind var det och jag tyckte jag - jag vet inte. Den öppnades av en liten
nästan synd om mig att bli utskickad i detta rultig och färggrann gumma med ett runt äp-
hundväder och så långt också, det var drygt 2 pelansikte och lite rynkor och grå hårstrån i
km. Men så tänkte jag att detta var ju ett bevis pannan. ”God dag”, sa jag, får jag väl hoppas.
på att man var duktig och STOR, det var ju ”Mor skickade en korg till Maria”, sa jag.
ett ansvarsfullt jobb man fått sig anförtrott, ”Åh så snällt”, sa Maria, ”tack, tack, men
så jag morskade upp mig och var stolt över kom in lite”. Jag var nyfiken och gick in och
uppdraget. såg att allt var som jag trodde, för jag hade
Nu gick min väg över Lilla Helige-ån vars varit hos Stina på Åbo som bodde i en nästan
vatten har dragit kvarnar och sågverk vid likadan stuga. Det fanns ett ”stort” rum på
Långhult, Granhult, Strömma och Tjurkö ena gaveln och ett litet kök och kammare på
förr i tiden, alla är nedlagda nu. den andra gaveln.
Jag ser Granhults såg och kvarn, 300 meter I storstugan var det tre fönster med blommor
bort, sedan låg ”smedens Fridhem” på högra och gröna växter i varje, på en vägg hängde Ekenäs var målet för Eriks vandring med julmaten. Maria f. 1858, som var yngsta dotter till Sven och
sidan av vägen med smedjan till vänster. en brokig färgplansch av Kungliga 1800- Martha Johansson, gifte sig 1893 med Anders Bengtsson i Granhults kvarn sedan han blivit änkling. De
Smeden hette Karl Johannesson, frun Ingrid, talshuset, har sett den på fler ställen. På andra
väggen hängde en inramad tavla med bild fick tillsammans barnen Ellen Martina f. 1894 och Signe Johanna f. 1897. När Anders äldste son Bengt
Trekantens gamla skola 1878-1927. Den och kors. Det fanns granna färgsprakande Salomon Andersson övertog mjölnarsysslan i Granhults kvarn, köpte Maria och Anders Bengtsson
brandskadades 1920, men efter reparation trasmattor på golvet och en målad gipskatt Ekeboda gård under Stockhult. När Anders dog 1911 flyttade Maria tillbaka till Ekenäs till sin syster Elin
fungerade den till 1927 då ny skola byggdes. Efter på en byrå. Jag stannade nog inte så länge som var ogift. Elin dog här 1929, enligt uppgift av slaganfall. Elin och Maria hade en äldre bror Peter
ett åskväder brann nya skolan ner till grunden. och om jag fick något, en pepparkaka eller Johan Svensson Jernberg f. 1842, som flyttade till Stora Tuna i Kopparbergs län och blev soldat.
16 17