Page 149 - AA2009

Långt borta och nära Torpvandring i Nockarp

Det är förvånansvärt vad mycket kan få oss fyllt 100 år men i mina tankar finns hon fort- Tänk vilken rikedom att kunna tänka i nuet, Söndagen den 21 juni var det dags
att i våra tankar vistas långt tillbaka eller farande i alla åldrar. Om jag hör någon spela långt tillbaka eller långt fram. Jag är nog en för den årliga torpvandringen, denna
långt fram eller i nuet. på en tramporgel, tänker på hur jag satt vid zebra, för ränderna går aldrig ur. gång förlagd till Nockarps rote.
I Elmtåsa för cirka 50 år sedan, sprang Olle fars tramporgel när jag var 10 år. I umgänget Vid kaffekoppen ”Elmtåsabarnet” Sonja Ring Willy Uvebrant anlände med balvagn med
först och jag efter ut för att se och höra när med barnbarnen ger de mig ingen chans att bänkar och sittdynor till affären i Bråna.
J29:orna (flygplan) svepte förbi över gran- tänka bakåt eller framåt, för då gäller bara Snart var skjutsen packad av glada resenä-
topparna. Idag är jag 63 år men än idag så här och nu. Under en rer och färden anträddes mot Nockarp. Där
fort jag hör ett flygplan är jag lika ivrigt ute kaffestund kan man väntade Karin och Börje Axelsson. Några
och kollar planet, precis som när Olle och i fantasin vinna en torp valdes ut att besöka, andra talade vi om.
jag var barn. (Kanske var det Olle som flög efterlängtad miljon, Ett av dessa var Broholmen, som omnämns i
förbi?) fiska stora abborrar i berättelsen av Sonja Ring. Hennes mor Elsa
sjön Viren vid stugan
Reser jag idag i Sverige eller utomlands i Linneryd, resa runt i Pettersson föddes på Broholmen för jämt
möts jag ofta av skyltar som det står IKEA världen, stå på ”stora 100 år sedan denna dag den 21 juni 1909.
på. Genast är jag tillbaka i tankarna på väg stenen” i Elmtåsa, åka Men nu gick resan vidare mot Plangatan i
mellan Elmtåsa och Elmtaryd. Långt borta på sillarör (skridskor) Fåglasång. Denna plats var en gång central-
blir helt plötsligt nära. på Elmtasjön. ort i Agunnaryd och en ny skola var tänkt att
Doftjasmin får mig att minnas våren i vår Man kan önska att livet byggas här. Dock ändrades det till platsen för
trädgård i Elmtåsa. Då det är åskväder tänker blir som mitt barnbarn nuvarande församlingshemmet vid Agunna-
jag på farmor Emma som sa ”att det lynge” Ida 5 år, skrev i ett låt- ryds kyrka. Man förstår att det fanns många
d v s det blixtrar. Hon kom ned till oss med sasbrev till mig: ”Kära barn i Nockarp och angränsande byar när
sina viktigaste tillhörigheter i sin handväska. mormor, du ska alltid man planerade en skolbyggnad där. År 1897
Vi barn skrattade i smyg åt henne. Idag sitter leva livet, vi kommer kom t ex torpare Karl Johan Johannesson
jag själv där med min handväska när ”det och hälsar på en dag och Maria Petersdotter dit med sex barn.
lynge”. annan”. I fantasin kan Nu när skogen är borta kan man ana varför Gemenskap från start till mål, så kan man beteckna våra torpvandringar. Tack Willy för skjutsen!
I år 21/6 2009 skulle min mor, om hon levt, det vara så enkelt. man ville bosätta sig på denna höjd, där Vi passerade Deranäs och Viken ”Över- Vi transporterades nu långt in i skogen till
man hade så vidsträckt utsikt åt alla håll. bäcks” torp, där kakelugnsmakare Nils Peter just Norra Skogen, där soldat Sven Johan
En gammal ladugårdsgrund finns kvar som Överbäck från Ystad (1836-1908) bodde Fyhr bodde med hustru och tolv barn, elva
vittnar om bebyggelse. med hustru Ingrid (1848-1920) och nio barn. flickor och en pojk. Sonen Gunnar Fyhr var
Berättelse av Emma Ring Vi vände och passerade Ängaholm, ”Skea- Överbäck tillverkade bl a lerkärl som hustru den siste att bo på torpet med sin familj. Han
Jons” torp, där vävskedsmakare Jon Peters- och barn sålde, för en del av förtjänsten köp- köpte i början av 1940-talet en gård i Boaryd
älskade sitt hem. Lördagsdans med åska son Castell 1833 - 1904, bodde med hustrun tes starkvaror till fadern. Fadern var sträng av Noak och Ingrid Juhlin.
och barnen fick inte sitta med till bords förrän
Marias far var soldaten Peter Nilsson Vulkan, Peter Magnus, min mors halvbror övertog Karin som gick omkring och sålde mannens de konfirmerats. Han var även ovanlig på På det andra torpet, Södra Skogen eller Sko-
född 1792 i Hjortsberga, han hade deltagit i föräldrahemmet Västergård i Södra Vare. vävskedar. sin tid genom att prenumerera på en tidning. gatorp, var den siste hyresgästen familjen
Finska kriget. När han dog 1840 gifte hen- Han var bygdespelman och hade spelmans- Numera är huset permanentbostad för da- Hustrun Inga blev blind och fick sina sista år Wik med tolv barn. Kvar fanns rester av båda
nes mor, Stina Magnidotter, om sig med blodet i arv efter sin far. gens torpvärd Karin Axelsson. vård hos Anna Nyberg i Holmen. grunderna, men det är svårt att förstå hur så
Jonas Nilsson och de fick tre barn tillsam- många kunde finna sin bärgning i skogarna
mans, Marias halvsyskon. Berättelsen om På lördagskvällarna samlades bygdens långt från annan bebyggelse. Det inger stor
Lördagsdansen handlar om Marias yngste ungdomar till Västergård. Det dansades respekt för deras möda.
broder Peter Magnus Jonasson. flitigt i gården till tonerna av morbrors Text och bilder Gunvor Karlsson
fela. En lördagskväll blev det ett våldsamt
Olof Samuelsson, min far, brukade tidigare åskväder, det våldsammaste som varit över
sitt föräldrahem i Vislanda, därefter flyttade bygden i mannaminne. Musiken tystnade
han till Södra Vare i Blädinge. Här dog hans och dansen stannade av. Brasan brann i den
första hustru. öppna spisen.

Olof delade gården med en man som hette Förskräckta kröp ungdomarna intill var-
Ring (ej av samma släkt som min make). Det andra. Ovädret tilltog bara i styrka, blixtar
delade jordbruket vållade dock far mycket korsade varandra som ett enda eldhav. Hela
obehag och då Olofs syster, Catharina Samu- bygden bävade.
elsdotter och maken Magnus Håkansson
ägde en gård i Södra Elmtåsa, fick Olof höra Under tiden mognade ett beslut hos mor-
att Bygget var till salu och köpte denna gård. bror. Sakta reste han sig, gick fram till
Då mor fick veta det sa hon. - Jag flyttar inte spisen och med ett kraftigt slag krossade
Emma och Sven Johan Ring i Södra Elmtåsa med Er till Elmtåsa! han felan mot spismuren och kastade den
på elden.
När släkten firade Emmas 82-årsdag På grund av den stora åldersskillnaden dem
den 16 juni 1953, berättade hon föl- emellan kallade hon alltid far för Ni. Hennes Långsamt drog ovädret bort, ungdomarna
jande historia från sitt barndomshem mor försökte övertala henne men Maria grät gick hem, var och en till sitt. Från den
i Södra Vare Blädinge. och sade, jag flyttar aldrig från Södra Vare. dagen dansades det icke mer i Västergård.
Hennes föräldrar hette Maria Petersdotter Flyttdagen kom och när flyttlasset var lastat, Morbror spelade aldrig mera fiol. Han hade
under åskvädret fattat ett beslut. Han hade
gick hon ändå och satte sig på lasset.
Vulkan född 1838 och Olof Samuelsson född blivit religiös och det höll han fast vid till
1818, som ni ser var han 20 år äldre. Det De stora fruktträden som nu finns hemma sin död. Det är skönt att röra på benen efter traktorfärd djupt in i mörkaste Småland och inget smakar väl så gott Med torpboken i hand berättar hembygdsvännerna
berättas att Maria gifte sig med änkemannen på vår gård har far burit på ryggen ända från som kaffe och saft en stekhet sommardag. Efter vilopausen kunde vi utforska Skogens små boplatser Karin och Börje Axelsson om folket i Nockarps rote
Olof för att slippa flytta från Blädinge, då hon Södra Vare till Elmtåsa. Emma Ring som rymt så stora familjer in på mitten av 1900-talet. i gången tid och visar oss de gamla boplatserna.
8 9