Page 124 - AA2009

Skräddarfamiljen på Skogen

Liatorp Älmhult
Öppettider
Liatorp
Torsdagar 10:00-18:00
Älmhult
Mån, Tis, Ons, Fred kl 10:00–15:00
Tors kl 10:00 – 18:00
Andra tider efter överenskommelse på
telefon 0476-536 50

Camilla Tel: 0476-53675
camilla.a.johansson@swedbank.se
Emma Tel: 0476-53663
emma.nilsson@swedbank.se
Ulrika Tel: 0476-53667
ulrika.truedsson@swedbank.se
Johan Enoch Karlsson i yngre år
Margareta Tel: 0476-53662
margareta.c.johansson@swedbank.se
Johan Enoch Karlsson föddes 1880 på Välkomna!
Södra Skogen under Hyltan, numera kallad
Skogatorp, där han var ett av nio syskon. Södra Skogen under Hyltan, numera kallad Skogatorp, där Johan Karlsson föddes. På bilden besöker Bild tagen omkring 1947. fr. vä. Irene, Alma, Helga Albert, Edvin, morfar Henning, samt Klas. Sitttande Arbete och grannsamverkan
Föräldrarna var Karl Johan Johannesson och sonen Albert sitt farföräldrahem i mitten av 1950-talet. Torsten och Arvid.
Maria Petersdotter. Familjen flyttade 1892 till Vi barn fick ju hjälpa till mycket hemma
Byvärma som statare och stannade där i fem samt hos Anders Wilhelmsson på Nyatorp i föddes, året efter flyttade makarna till Ny- och var inte främmande för arbete, som att
år, varefter de från 1897 arrenderade ett torp Romarehyltan. dala där Karl föddes 1909. Från 1910 blev Det fanns en gammal ladugård med trampat bodde kvar hos morföräldrarna, men flyttade dra tröska för hand, skära hackelse eller
på Plangatan under Fåglasång. Skogen under Prästnäs det nya hemmet och jordgolv, här hade man två kor som var efter några år som fosterbarn till Annie och köra kvarnskjuts med korna till Bråna. Det
Tage Johansson i Ryd, där hon fick det bra
tämjda som dragdjur för åkerbruket. Man
Johan som hade en lätt hälta efter barnför- År 1907 gifte Johan sig med Karin Magnus- märkligt nog hade det samma namn som odlade råg och vete till husbehov, potatis och trivdes gott. Ingegerd bor kvar i Ryd med var även småsysslor som bärplockning,
till exempel rensades och såldes lingon
lamning bestämde sig för att bli skräddare. dotter (f. 1877) från Nydala under Marsholm Johans barndomshem. och grönsaker. sin make Ingemar Berg. i Samings affär. Arvid var duktig på att
Han hade gått i skräddarlära bland annat hos och makarna bodde först i Smedstugan hjälpa far, han slog med lie och körde ofta
skräddare Johan August Lönn på Fridhem, Lönshult där deras första barn dottern Ebba På Skogen fanns en gammal och dålig bostad Johan var också biskötare, tidvis med hjälp av Skräddare Johan Karlsson dog 1946 och
och Johan fick börja planera för en ny. Han grannen Karl Andreasson på Nyhem. morfar Henning Åberg, som tidvis bodde på de tämjda korna och harvade bland annat.
kilade sten och lade själv grunden, varefter Skogen på äldre dar dog 1949. Att plocka klappersten var också något
han fick hjälp att bygga huset 1910. Även la- Dottern Berta dog tragiskt 1943 i samband som vi hjälpte till med.
dugården var gammal med stampat jordgolv, med en tågolycka. Hennes dotter Ingegerd Gunvor Karlsson När det var stark åska på natten väcktes vi
men den fick duga till kreaturen. och fick klä på oss så att vi fort kunde ta oss
Familjen utökades med ytterligare fyra barn, ut om åskan slog ned. En som inte var rädd
döttrarna Ester och Rut, samt två söner, som för åskan var grannen Gustav Romberg på
dog späda. Även hustrun Karin dog 1916 i Österås. Han ville ha fönstret öppet när det
barnsäng och Johan stod ensam med sina åskade, för att kunna höra Guds allmakt.
små barn. När Gustav gått bort ville hans syster Betty
inte vara ensam på nätterna så hon bad mig,
Helga Åberg Alma, att ligga hos henne. När det blev
Helga Constantia Åberg kom då dit som hus- kväll traskade jag dit med min skolväska
och fick frukost på morgonen innan jag
hållerska, med sig hade hon sin son Edvin. gick till skolan. Efter skoldagen gick jag
Johan och Helga gifte sig 1918 och makarna hem några timmar innan det var dags att
skulle få sju barn tillsammans. gå till Betty igen. När jag tröttnat tog min
Det var Albert, Berta, Klas, Alma, Irene, Johans stolthet, en lätt skålad plåtskylt uppsatt syster Iréne vid. Betty var snäll och ibland
Arvid och Torsten. på gaveln på Smedstugan, som visade att det gav hon oss någon godisbit, som var kvar
Skogen var en kär och välkänd plats för fanns ett skrädderi i huset. ”Skylten fann Edvin sedan Gustav hade affär i hemmet. Men så
småningom blev det slut på ”nattskiftet”.
Helga då hennes far Henning Åberg tidigare och jag i ladugården på Skogen och den fick
varit torpare här. ett nytt användningsområde. Utan att veta att Ingegerd (Inga) skulle hjälpa mormor
vi uppfunnit ’tefatet’, hade vi så hjärtans roligt i Helga att dra hem ved. Då sa mor om
Skräddare och Torpare. snödrivorna ända till vi blev upptäckta. Då var vedklabben att det var en riktig ”batting”.
Johan var ofta iväg en till två veckor för att texten uppsliten och skylten bucklig och den kunde Inga kom lite efter så mor undrade var hon
sen aldrig nyttjas mer”, berättade Albert.
sy kläder. Under tiden sköttes hem, lantbruk (Bild utformad i enlighet med Alberts minne) blev av, då svarade Inga: ”Jag kommer med
Albert framför Skogens gamla ladugård omkring 1952 och djur av hustru och barn. Skomakare Henning Åberg med barnbarnsbarnet min ’sating’”; hon tog fel namn.
Ingegerd (Inga) omkring 1944. Alma Kullberg, född på Skogen

8 9