Page 243 - AA2010

Praktisk ”Käll”-forskning i Agunnaryd Malen i Rönnebo vattenkälla 1947

Agunnarydssonen Sigurd, alias Seth Gustafsson berättade en häp-
Alfred Hedenstierna, som har skrivit nadsväckande fiskehistoria där en
sången Hjärtats saga, visste bety- vattenkälla hade stor betydelse.
delsen av källors kraft. Källan låg i norra tomtgränsen på
Källinventering pågår i Småland där gamla Rönnebo där hans bror Verner
källor söks upp och dokumenteras. Läs mer byggt sitt hus.
på www.kallakademin.se Under sin militärtjänst 1947 var den unge re-
Källor har sedan urminnes tider nyttjats kryten Seth Gustafsson, hemma på Myrboda
för vattenförsörjning och som hälsokällor från värnplikten i Kallinge. Han beslöt sig
och används så på många håll även i dag. för att fiska i Helge å och fick en mindre mal
Källkult kan spåras ända från hednisk tid på kroken, efter ytterligare ett försök kunde
(offerkällor, önskekällor) över katolsk tid Ett bra exempel på en väl vårdad och Ett väl format lock till skydd mot nedsmuts- han hala in en bjässe på hela 7,8 kilo. Vad
(dopkällor, heliga källor). Källor har inspi- ständigt använd källa är Sköldsboda-källan ning noteras skulle han göra med dessa?
rerat diktare, konstnärer och tonsättare till från forna källor att höra av sig, så att vi kan domens källor och användningssområden. Jo utanför broder Verners tomt på Rönnebo
fascinerande verk. slutföra arbetet under nästa vår. i Myrarås fanns en vattenkälla. Här släpptes
För människor i alla tider har vattentill- Det är inte helt lätt att i skogar hemsökta Källan på Sköldsboda användes på 1930-ta- malarna i. Efter 14 dagar var de fortfarande
let, liksom i dag för allt dricks- och hushålls-
gången varit av livsavgörande betydelse av stormar finna de gamla källorna. Inga vatten. Viola Johansson minns att mor Gerda kvar och välmående. Mat fanns det gott om
och för att inte glömma bort platserna där upptrampade stigar finns kvar, rotvältor har tog ner tvätten till källan. Man eldade mel- som grodor och småkryp.
de viktiga källorna är belägna och för att ödelagt källorna och våra moderna skogs- lan några stenar och tvättgrytan placerades Seth kom på att han kunde fråga på Malmö
ta hand om och vårda resterande källor har maskiner förstör kanske resterna av dessa. ovanpå elden.
Sveriges Hembygdsförbund tagit hjälp av Många av de äldre som använt källorna är nu Gustav Fredriksson, en glad chaufför bland mjölkkrukorna 1947. Han hjälpte gärna Seth att
de lokala hembygdsföreningarna för att borta och yngre generationer har inte vetskap Varje vår när brunnen sinade östes och ren- få träkaret med malen till järnvägsstationen i Liatorp
inventera och GPS- bestämma platserna. om var dessa varit belägna eller hur viktiga sades källan från grenar och nedskräpning.
Under sommaren och hösten har en omfat- de var före modern tid. För att belysa källans Källan som aldrig sinade, klarade hela vat- ansåg nödvändigt. Det var inte vanligt med Vattenreservoar
tande sökning pågått i Agunnaryd. Arbetet är betydelse för hushållen och boskapen i början tentillgången för två familjer året om. Man kylskåp och frysboxar på den tiden, men Seth
blott påbörjat och fortfarande hoppas vi på till mitten av 1900-talet har vi fått del av var aktsam om källan och fick inte spilla vid fann på råd. Godsägare Crona på gården By- Rönnebo vattenkälla var inte endast för-
hjälp från skogsägare och de som har minnen personliga minnen och berättalser om barn- hämtning. värma brukade ha isupplag, som förvarades varing för malar. Vid en kraftig torrperiod
i en sågspånshög under sommaren. På så vis på 1950-talet sinade vattnet i brunnen på
hade man tillgång till is för glasstillverkning, fastigheten Rönnebo. Verner Gustafsson lade
Personliga ”käll” - minnen från 1930 - 1940-talet nog så nödvändigt på en stor herrgård. Han då ner en vattenledning från källan till egna
lämnade så mycket is att vattnet skulle hålla brunnen och kopplade på en pump, varefter
sig kallt under tågresan. Seth hade vidare talat vatten pumpades upp till brunnen och kunde
Vattenkällan. med Gustaf Fredriksson som körde mjölkbi- förse huset med friskt och gott källvatten.
De som inte hade tillgång till en å eller vat- len och det stora träkaret kunde transporteras Gunvor Karlsson
tendrag i närheten var beroende av källan till Liatorp på flaket bland mjölkkrukorna för
för att hämta hushållsvatten, ta upp vatten vidare tågfärd till Malmö.
till kreaturen, samt för stortvättarna på som- Det var inte snabbgående tåg på den tiden
maren. Brunnen var man aktsam om, den och om det fylldes på nytt vatten i karet
fick inte missbrukas så att den sinade. Då under resans gång förtäljer inte historien,
var källan ett gott och kanske enda alternativ. men malarna kom fram till Malmö slutsta-
I en hage på Ryaledet fanns det en vattenkälla tion, där personal från museet väntade. Man
med friskt, gott och klart vatten. När korna konstaterade att den stora fisken såg en aning
var på bete däromkring brukade far ta upp medtagen ut, den hade vänt buksidan upp och
vatten till dem från källan. Här kunde också hoppet om överlevnad var ringa.
tvätt utföras. Om en sådan stortvätt berättar Men efter byte till mer tjänligt och friskt vat-
Anna-Lisa Andersson, född på Ryaledet. Seth Gustafsson 1947 med malen, bilden ten och i passande miljö kvicknade den till
Anna-Lisa minns sin mor Hanna på Ryaledet i arbete vid stukebrädan nere vid vatten- var tyvärr dubbelexponerad men man ser och simmade omkring i akvariet.
källan. Hon minns barndomens tvättdagar som ett roligt äventyr. att det var tyngd i fisken.
Seth fick betalt med 50 kr för den stora och
Teckning Anna-Lisa Andersson 2004 museum om de var intresserade. Han läm- 25 kr för den mindre. Ett nog så bra pris för
Sommartvätt nade tel. nummer till militärförrådet, där en värnpliktig utan lön. Enligt Seth lär den
han tjänstgjorde och några dagar efter ringde ha levt i flera år och blev slutligen uppstop-
På somrarna, när mor skulle tvätta, så tog far de minsann från museet och frågade efter
ner bykgryta och balja till källan, så att mor rekryten Gustafsson. Han beviljades extra pad för visning.
kunde tvätta där. skördepermission och reste hem. Vid förfrågan i november 2010 till akva-
Tvättlinan hängde hon upp mellan björkarna. Seth fick goda råd om hur han skulle förfara rieförman vid Malmö Museer, Katarina
Solen sken och fåglarna kvittrade och tvätten för att transportera fiskarna den långa vägen Lingehag-Ekholm, som verkligen blev in-
blev ren och fin. Vittvätten blev extra vit med till Malmö. Med hjälp av sin pappa Oskar tresserad och gjorde djupa efterforskningar,
lite blåelse i sista sköljvattnet. på Myrboda hopsnickrades ett tätt kar av framkom dock inga spår eller dokumentation
efter malarna från Rönnebo källa. Den hade
En vacker syn med gnistrande rena lakan och trä. Detta skulle fyllas med vatten så malarna kanske sedan mer än 60 år fallit i glömska. Naturvännen Seth Gustafsson visar
handdukar fladdrande för vinden på tvättlinor klarade resan. Men hur skulle man få tag i Dock får vi nöja oss med att det ändå var var gärna vägen till källor, kulturplatser och
spända mellan björkarna. is mitt i sommaren, vilket museipersonalen en ganska häftig fiskehistoria. fornminnen i Agunnaryd

14 15