Page 100 - AA2010

Examensresa i Japanland
Snabbmatsrestaurangerna fun-
kar såhär: att fota på Shibuya Crossing, vilket är värl-
dens största övergångsställe. Så vi gick dit,
Jag är klädd efter nordiskt klimat, så jag svet- kostar 100 Yen. (100 Yen är ca. 7 SEK) Där Utanför restaurangen finns det det var inte så långt borta.
tas otroligt mycket. När jag går ut ur bussen köpte vi stora plåster som skulle täcka upp en liten apparat som ser ut som När vi väl kom fram så var det hur mycket
möter jag Malin, den enda personen jag har hela tatueringarna. Dock upptäckte jag att det en vanlig automat. Man matar människor som helst! Verkligen sjukt myck-
sett den senaste timmen med västerländskt var onödigt i princip så fort jag kom tillbaka in pengar i den och trycker på et! Övergångsstället var inte direkt litet hel-
utseende. Väl ute ur bussen så är det är otro- till hotellet då jag gick omkring i t-shirt, gav en knapp med den maträtten ler! Så när det blir grön gubbe springer jag,
ligt mycket folk överallt. min väska till personalen, med handlederna man önskar köpa. Ut kommer Malin som håller i en trådlös blixt och bandet
”Välkommen till Tokyo!” hälsar Malin glatt uppåt. Personalen brydde sig inte om det över en liten lapp där det står vad du ut! Det udda var att alla flyttade på sig så att
huvudtaget. Dom fattade väl att jag inte är
och kramar om mig. något Yakuza-material. vill ha. Du går in i restaurangen dom inte gick i vägen för bilderna, folk tog
och ger kocken lappen. Sen la-
bilder på mig och bandet när vi fotade och
”Hej och tack!” hälsar jag tillbaka med värl- Så när jag väl gick till tvättrummet så ser jag gar han till det åt dig. Medan vissa försökte till och med vara med på bilder
dens största leende på läpparna. att dom har bubbelpool, vanlig varmvatten- han gör det sätter du dig vid ditt genom att stå och hoppa bakom bandet! Det
”Hur känns det då?” undrar Malin. pool och en massa duschar, fast man sitter bord. När maten kommer så är var en helt otrolig upplevelse!
det en djup tallrik i gjutjärn som
”Overkligt...” ner på en liten plastpall när man duschar. står på ett träunderlag. Maten Någon dag efter gick vi fyra till Harajuku,
Vilket jag tyckte var väldigt bekvämt. Man
ett område i Tokyo som har väldigt mycket
”Förstår det! Du skulle sett mitt leende när kunde även passa på att raka sig och borsta steks fortfarande i tallriken när klädaffärer och där brukar man hitta folk som
du får maten. Så du får vänta
jag först kom hit!” tänderna samtidigt som man gjorde sig ren, innan du kan äta den! klär upp sig speciellt när dom är ute och går.
”Ska vi leta upp ditt hotell?” - så effektivt! Sen gick jag, Malin och Åsa Klädstilarna heter bland annat Lolita, Gyaru,
Efter jag tvättat mig så går jag tillbaka till mitt Mamba, Visual Kei, och Cosplay. (Se bild)
Efter 20 minuter hittade vi hotellet. Malin skåp. Tar på mig sovkläderna i beige som jag omkring lite. Vi åkte bland annat
berättar att hotellet ligger i området Kabuki- fått av hotellet. till ett ställe där det finns väldigt Innan jag åkte till Japan fick jag i uppdrag av
cho. Det är känt för sina barer, affärer, rest- mycket som har med manga/ flicktidningen Julia att fota tjejer i Harajuku!
auranger och nattklubbar. Området kallades Jag fick kapsel nummer 6005. Insidan av kap- anime att göra (japansk teck- Kvällen innan jag skulle åka hem igen åkte
tydligen ”den sömnlösa staden”. seln är blekt gul. Madrassen 10-15cm tjock, nad film/serie). Dockor, kläder, jag, Malin och Åsa till Tokyo Tower. Det ser
Malin Nilsson studerar i Tokyo och vill bli hård. Men jag bryr mig inte, så fort jag lagt handdukar, statyer osv.
röstskådespelerska i Japan. Hotellet jag hade bokat kallas kapselhotell, mig ner somnade jag direkt. ut som Eiffeltornet i Paris. Vi åkte upp till
det är vad det låter som. Man får en kapsel På kvällen träffar jag Malins 150 meters höjd för att beundra Tokyo från
Jag ska göra sista arbetsproven att sova i på cirka1,5 x 1,5 m och 2 m djup. Jag sov hela natten, drömlöst. När jag vak- andra vän som hon bor med. ovan. Det var otroligt vackert! Allt ljus från
för min utbildning på fotoskolan i Det finns även radio och tv i ’lådan’ . nade satte jag på tvn. Nu på morgonkvisten Madeleine. På kvällen åker vi byggnaderna och bilarna såg ut som stjärnor!
Viebäck, har alltid varit intresserad var det mest nyheter. Men annars på kväl- fyra till en karaokebar. Man sit- Morgonen efter steg jag upp kl 4 för att åka
av Japan så jag tänkte: Varför inte I hissen på väg upp till receptionen på tredje larna är det väldigt mycket mat på tv. Mat, Cosplay i Harajuku, man klär ut sig och ter i ett rum med vännerna, sjunger karaoke, hem. Malin hade också stigit upp tidigt för
åka dit och försöka fotografera lite våningen ser vi att det är NO ENTRY with talkshows och gameshows. går på stan. dricker och äter. Himla trevligt var det! Det att krama mig adjö vid busstationen till To-
till mitt examensarbete? Jag hittade TATTOO! Vilket är förståeligt med tanke på Jag vaknade av larmet vid nio, jag var tvung- visade sig att Madeleine var en rackare på att kyos flygplats!
en svensk tjej (Malin) som studerar den japanska maffian, Yakuza, som oftast en att vara utcheckad varje dag klockan tio Jag hittade fyra gallerior inom 700 meters sjunga och att hon hade ett eget band som var
i Tokyo via Internet som jag skulle har stora tatueringar över axeln och armen. eftersom dom började göra i ordning alla radie, kändes lite småroligt i kontrast till precis nyformat. Hon undrade om jag kunde Det var första gången jag åkte till Tokyo, men
porträttera. Hur som helst, ”-Jäkla skit också,” säger jag sängar då. Agunnaryd/Ljungby. Tiden gick och klockan fota hennes band nu när jag ändå var där! absolut inte sista!
blev halv 2. Jag mötte Malin utanför hotellet
Tog tåget från Alvesta till Köpenhamn. Där eftersom jag har tatueringar på varje handled. Först hade jag tänkt att åka med Malin till som bestämt dagen innan. Min mobiltelefon ”Självklart” säger jag. Tycker det är allmänt Mer bilder från min fotoresa i Tokyo finns
väntade direktflyget som skulle bli mitt Jag vet att jag inte har en privat dusch utan hennes skola för att fota där. Men så innan funkar inte i Japan eftersom dom använder häftigt att fota ett band i Japan! att se på www.fotoadam.se
transportmedel till Tokyo de nästkomman- på hotellet är det ett stort duschrum som alla jag åkte ångrade sig lärarna på skolan, så att sig av ett annat nät där. Så några dagar senare fotar jag bandet, det Text och foto: Adam Linnér
de 11 timmarna. Från Narita, (flygplatsen i delar på. ”Vafan ska jag göra nu?” jag inte längre fick besöka hennes klass. Nu var svårt att hitta ett snyggt ställe att fota på
Tokyo), till centrum är det 1½ timmes resa. Själv kan jag väldigt lite japanska och i Japan hade jag cirka fyra timmar att döda varje dag Nu hade Malin även med sig en av sina vän- som inte har fotograferingsförbud (vilket var
ner som hon delar lägenhet med, Åsa. En tjej i
”Shinjuku. Shinjuku nästa.” ropar högta- är det få som kan engelska. När vi väl kom innan Malin kom hem från skolan. Vilket inte samma ålder som oss med asiatiskt utseende. lite överallt av någon mysko anledning). Men
larna ut ur bussen. Min station. Jag är i To- upp till receptionen hjälpte Malin mig att är så svårt när man befinner sig i centrala Hon berättar att hon är från Hong Kong efter till slut hittar vi ett ställe. Efter att ha tagit lite
kyo och har ca 14 miljoner människor runt checka in eftersom hon kan japanska. När jag Tokyo och är fotointresserad som jag är, så att vi har hälsat på varandra. Sen gick vi och bandbilder och porträtt av medlemmarna så Tokyo by night! Panoramavy från Tokyo
omkring mig. väl hade lagt av mig väskorna var det första vi fotar jag allt jag ser. åt japansk snabbmat. föreslår en av dom att det hade varit häftigt
gjorde att gå till en 100 Yen-shop där allting Tower 150 meter upp.

12 13