Page 24 - AA2011
P. 24

Minnen från en röd liten stuga i Elmtåsa                                                                                                                                                       tacksam att Rolf fick stanna kvar på lasaret-
                                                                                                                                                                                                       tet i Ljungby. Han har många gånger berät-
                                                                                                                                                                                                       tat hur ompysslad Rolf blev av personalen.
        Det är snart 70 år sedan jag bodde                                                                                                                                                             Jag fick följa med Far och hälsa på honom,
        i denna stuga, så bilderna därifrån                                                                                                                                                            vi cyklade säkert till Ljungby. Lite minne
        är diffusa, dock dyker det upp olika                                                                                                                                                           från besöken hos lillebror minns jag, som
        händelser som jag skall försöka                                                                                                                                                                när Rolf döptes på lasarettet. Far höll ho-
        återge.                                                                                                                                                                                        nom till dopet och syskonen Margit och Al-
        Mina föräldrar hette Edit och Carl                                                                                                                                                             bert Aronsson i Romarehyltan var faddrar.
        Johansson, Mor var född i Södra                                                                                                                                                                Ett par veckor efter Mors begravning, blev
        Elmtåsa och Far i Virestad, de                                                                                                                                                                 Far inkallad, kriget var nära och blev man
        arrenderade en liten gård i Norra
        Elmtåsa.
        Ägare var Oskar Gustafsson i Grännaforsa,
        en broder till Johan Gustafsson, som bodde
        i det stora vita huset bredvid.
        Troligtvis brukade Far en del av gården och
        Johan en del, för det var två ladugårdar. Jo-                                                                         Bröllop i S. Elmtåsa 1933 mellan Carl och Edit. Med på bilden är Edits syskon från vänster
        han var också handlare och hade en ”bod”                                                                              Gustav, Elsa, Herbert och Ragnar, samt föräldrarna Emilia och Carl Törnkvist sittande
        i huset, dit man gärna sprang med en liten
        slant,  5-öreskola  fanns  på  den  tiden  och                                                                        Mor hade två mycket nära vänner. Den ena   som var med om att ordna mjölktransport
        1-öres med för den delen.            Johan Gustafssons hus till höger, som även inrymde affär, till vänster det hus som   var  Gulli  Johansson  i  Södra  Elmtåsa  och   till mejeri, samt djurförsäljning till K.L.S.
        Detta var åren 1936- 1941, arrendet var på   berättelsen handlar om.                                                  den andra var kusinen Anna på Rosenlund.  Han berättade att han höll med tjur, det var
        fem  år  och  flyttdag  för  lantbrukare  alltid                                                                      Lite  svagt  minns  jag  den  stora  manövern   före seminörernas tid. Han var femtio öre
        den 14:e mars.                                                                                                        1940, då hela ladugårdsbacken var full av   dyrare än Heldt, så en del av Elmtåsabön-
                                            Mor  och  Far  hade  tidigare  en  liknande   lehanda ”stenmursfynd” där. På den tiden
                                            gård  i  Blädinge.  Mor  var  säkert  glad  att   användes stenmurar som soptipp. Det som   ”beväringar” som låg och sköt. Alla dessa   derna gick förbi ”vårat”, när de ”ledde till
                                            komma hem till Elmtåsa igen, där hon hade   inte  kunde  eldas  upp  eller  gå  tillbaka  till   tomhylsor  som  vi  barn  samlade  på.  Jag   tjurs”.
                                            sina föräldrar och många goda vänner. Jag   djuren, kastades där.                 kommer ännu ihåg mörkläggningen, dessa   Före  traktorernas  tid  hade  man  hjälp  på
                                            minns  huset,  köket  på  vänstra  framsidan,                                     träramar gjorda till alla fönster var klädda   gårdarna, Far hade dräng som ”staddes” på
                                            sängkammaren innanför och två små rum   Jag lekte med Maj-Lis, som bodde hos sin   med svart papp. Blomkvist i Nockarp gick   ett år. Harry Granat från Ottersnäs i Ryssby
                                            på andra gaveln. Ett rum var även inrett på   ”Momma” (mormor) på andra våningen i   runt och inspekterade. Han kom till oss en   var dräng hos oss i Elmtåsa och även senare
                                            övervåningen. Uthus, som vedbod och dass   Johans  hus.  Ofta  lekte  jag  med  Maj-Britt   kväll och sa att det lyste från ett fönster i   hans yngre bror, Ingemar.  Rolf med en barnsköterska medan han
                                            var gemensamt med Johan, där hade vi var   och Kerstin i Ängarna, men dit kunde jag   förstugan när köksdörren var öppen. Jag var                          ännu bodde kvar på Lasarettet
                                            sin ända av uthuset.                 inte gå själv. Doris och Mor var goda vänner   så rädd för kriget som alla pratade om.   Jag  minns  väl  tiden  runt  min  Mors  bort-
                                                                                 så det blev nog täta besök. När jag var hos                                      gång, Mor sittande på en stol i sängkam-
                                            Det  fanns  en  ”farlig”  källartrappa  under   Mormor var det Marianne i Mellangården,   En julafton minns jag att tomten kom och   maren med Ingvar och mig på varsitt knä
                                            tvisten. På gården stod en stor oxel och i den   så jag hade många lekkamrater.   ställde en sparkstötting till mig utanför dör-  medan Far knöt slipsen framför spegelby-  inkallad,  som  de  flesta  utan  särskilda  be-
                                            hängde en vällingklocka som man ringde i   På söndagarna gick vi i söndagsskola hos   ren, med den åkte jag sedan upp och ner i   rån i väntan på taxibilen, är mitt sista minne   friande  kort,  var  det  bara  att  inställa  sig.
                                            när det var middag.                  Margit och hennes bror Albert Aronsson i     backen mot mossen. Jag sparkade även till   av henne. Då skulle Rolf födas i mars 1940.   Många, många gånger har Far berättat hur
                                                                                                                              mormor, men då var nog någon vuxen med.
                                            Jag hade en lekstuga som inte var av trä,   Romarehyltan. Min bror Ingvar föddes när   Elsa,  min  moster,  var  ofta  hos  oss  så  jag   Jag minns Fars förtvivlan när det stod klart   han i förtvivlan cyklade till prästen Bäck-
                                                                                                                                                                                                       man och bad honom om hjälp med frise-
        Mor Edith med sina två äldsta barn, Sigbrit   som barnen har i dag, utan en stor flat sten   jag  var  nästan  fyra  år,  detta  har  jag  inget   följde väl med henne hem ibland.  att inget kunde rädda vår Mor. Begravnings-  del.  Det  kunde  inte  ordnas  så  Ingvar  och
        och Ingvar                          som jag gjorde ren och fin, så samlades al-  minne av. Vår Mor, som gick bort så tra-                                 dagen kommer jag ihåg. Jag trodde att min   jag skickades i all hast till Mormor. Farfar
                                                                                 giskt påskhelgen 1940, fem dagar efter att   Far  har  på  senare  år  berättat  mycket  om   Mor  skulle  komma  hem.  Det  byggdes  en   från Verpeshult tillkallades, Sture var säkert
                                                                                 lillebror  Rolf  föddes,  har  jag  några  min-  Elmtåsa-tiden. Han var en engagerad man   grankammare i trädgården minns jag, hack-  också inkallad, men Ester fanns i Elmtåsa
                                                                                 nesbilder kvar från. Jag minns aftonbönen                                        ades  granris  som  lades  på  vägen.  Många   och så hade vi som alltid när vi var små,
                                                                                 vi läste tillsammans som började; ”Skydda                                        människor  som  lagade  mat  och  rustade.   moster Elsa.
                                                                                 Gud min barnasjäl”, och så minns jag hur                                         Mina fastrar hade sytt en vit sjömansklän-
                                                                                 hon sjöng sången om ”Svarta Sara”, en av                                         ning till mig och en mörkblå sjömanskos-  Väl i Alvesta för mönstring och vidare be-
                                                                                 Lapp-Lisas sånger. Även sången, ”I en sal                                        tym till Ingvar.                     fordran  ut  i  landet  uppmärksammade  en
                                                                                 på lasarettet”, minns jag.                                                       Vi fick låna Johans hus för att rymma alla   sköterska denna ledsna man i väntsalen. Far
                                                                                 Ett minne jag har, är när Mor bakade och                                         gästerna. Mors goda vän Gulli hade skrivit   fick tillfälle att förklara sin situation och via
                                                                                                                                                                                                       doktor Västerlund, blev han utvisad bakvä-
                                                                                 förde handflatorna mot varandra, då bilda-                                       en  vacker  dikt  som  jag  senare  hittat.  Det   gen på tingshuset i Alvesta, där mönstringen
                                                                                 des små goda degkavlingar som jag smas-                                          måste varit en förstämning i Elmtåsa, när en   skedde och fick ta tåget hem igen. Då var
                                                                                 kade på. Jag hade en emaljerad ”tupptall-                                        så ung mor går bort från tre små barn. Som   det nog glädje mitt i all bedrövelse.
                                                                                 rik”, som jag åt på och denna tupp kunde                                         femåring  förstod  jag  inte  innebörden  då,
                                                                                 ibland ”värpa” något gott. Det kunde vara                                        saknaden har jag fått känna senare i livet.   En  kusin  till  far  från  Lysekil  var  hemma
                                                                                 torkad blandad frukt, russin eller ibland en                                     Min  farbror  Sture  och  hans  fru  Ester  var   hos oss den här sommaren. Han hette Sven
                                                                                 liten slant. Jag tittade ofta i skåpet på denna                                  räddande änglar för vår familj. De väntade   Strömberg och finns på ett foto med våra två
                                                                                 tallrik, men det fordrades att jag varit extra                                   både sitt första barn och en gård att tillträda   hästar på ladugårdsodlingen i Elmtåsa.
                                                                                 snäll. Samma egenskap hade tuppen i min                                          i Virestad. Under tiden flyttade de hem till   Det har berättats för mig att min Mor bruka-
                                                                                 ABC-bok, så jag hade två ställen att bevaka.                                     oss i Elmtåsa. Jag minns inte hur länge de   de be Seth Gustafsson stanna och leka med
                                                                                 Mor och Far gifte sig den 20:e maj 1933                                          bodde hos oss, men kusin Lennart är född i   mig när han gick hem från skolan. Seth och
                                                                                 och då var det stort bröllop till ”Törnkvis-                                     augusti och då bodde de kvar.        jag brukar skoja om detta, jag var så petig
                                                                                 tas”.  Man  hade  byggt  upp  en  lövsal  ute                                    Lille Rolf fick ej komma hem till oss förrän   med maten, så Seth skulle äta tillsammans
                                                                                 där många av gästerna satt, hoppas det var                                       han var ett år. Han har bott en dag i Elmtåsa,   med mig. Även Ingvar Ingemarsson stan-
        Sigbrit och Ingvar på gårdsplanen med ett nytt dockskåp att leka med     vackert väder.                               Mormor Emilia var till stor hjälp och tröst  som vi lämnade den 14 mars 1941. Far var   nade och lekte på vägen hem från skolan.
        8                                                                                                                                                                                                                              9
   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28   29