Page 84 - AA2012

”Agunnaryds - Gille”

Det började som en spännande
resa, där man upplevde ”Småland
på riktigt”, en resa i tiden genom
Agunnaryds natur och kulturhisto-
ria, kryddad med IKEA:s rötter.
Vi som agerade ”provgäster” intog våra sitt-
platser i församlingshemmet, där vi lovades
en tänkt ”bussguidning” från Älmhults IKEA
mot okänt mål.
Anders Johansson, vår värd, samt Jonas
Svensson välkomnade oss och stämningen
var förväntansfull när ”resan” startade. Vi
passerade nya, okända trakter med främ-
mande namn, men ett namn, Råshult, med
blomsterkungen Linné, var nästan lika be-
kant för de flesta av oss, som det i vars anda
vi nu besökte Älmhult.
Vi fick veta att sjön Möckeln låg nära res-
vägen, en skön oas mellan Älmhult och
Agunnaryd, där det berättades om fina
fiskevatten och rikt friluftsliv, värt att testa
någon gång. Nu passerade vi Bölsö gård och
snart närmade vi oss slutmålet, Agunnaryd
och IKEA :s ursprung.
Anders hade tillsammans med Jonas analyse- Kocken Pelle lägger sista handen vid det tilltalande buffébordet
rat den tid då IKÉA:s varumärke blev till och Vi intog våra platser vid borden, medan ljuv- första snapsvisan under ledning av ”Snickare
undersökt trakten där dess grundare hade sina liga dofter spreds från köket, där kocken Pär Åkesson”, än så länge okänd.
rötter. De satte verkliga ord på den rådande Fransson och hans team lade sista handen vid
tidsandan mellan jordbruks- och industritid, den njutbara Smålandsbuffén, som fägnade Nu tog Jonas Svensson plats vid mikrofonen
vilket påverkat agunnarydsbornas kynne och både öga och gom, förväntningarna om en och berättade en intressant historik om Agun-
mentalitet, symboliserat med A;et i IKEA. god matupplevelse infriades till fullo. Allt naryd då och nu.
I byns centrum passerade vi kyrkan och en var tillagat med lokalproducerade råvaror, det Vi bjöds till nytt besök vid buffébordet för
ny, fräsch lanthandel och snart var bussen mesta inköpt genom Agunnaryds lanthandel. avsmakning av varmrätt med bl. a. småländ-
framme vid Agunnaryds Bygdegård, med Festgeneralen Ingmar Nilsson, med sitt ska isterband och många andra typiska rätter,
ortens gemensamma samlingssal, avsedd att professionella restauranglag, såg till att gäs- alla lät sig väl smaka och stämde lydigt in i
användas för och av folket i bygden, som den terna hade någonting att äta på sin tallrik och snapsvisor och skålande, under Åkessons
beskrevs för oss på resan. någonting att dricka i sina glas och snart ljöd ledning.
Vi välkomnades vid entrén av trevlig serve-
ringspersonal, som frestade med frisk väl-
komstdrink, med smak av lingon och blåbär.
Nu startade den utlovade festen!
Vi anträdde en ”nygammal” bygdegård med
fräsch färgsättning, ny belysning och trevlig
dukning, vilket allt gav en positiv inramning
åt festsalen. Stämningen var trivsamt varm
och gemytlig och sorlet ökade.

Välkomstdrink serverades utanför
Bygdegården av Annie Johansson och
Heidi Kristiansson Här ser ”snickare Åkesson”,(en man från Dacke drängar), till att stämningen stiger, genom
att ta ton med första snapsvisan och alla gästerna hänger gärna på

12