Page 189 - AA2012
P. 189
Marsholmsdagen 2012
Årets Marsholmsdag anordnades gemensamt av Länsstyrelsen
och Heurlinska Stiftelsen.Förutom gudstjänst ledd av prosten
och Heurlinska Stiftelsens ordförande Jan Frithiof invigdes
Marsholms naturreservat av Jan Frithiof och landshövding
Kristina Alsér. Efter flera års heta diskussioner har nu Läns-
styrelsen och Stiftelsen rökt ”fredspipa” och reservatet är invigt.
Efter gudstjänsten och invigningen bjöd Stiftelsen på korv, bröd
och kaffe med kaka.
Inger Johansson
Gudstjänsten omringades av mycket musik
ledd av kantor Oskar Janner med hjälp av
Lars-Olof Johansson och Christer Nilsson,
båda med blåsinstrument. De spelade även
på blåsinstrumenten ”Inbjudan till Bohuslän”
när reservatet var invigt.
Bilden visa när landshövding Kristina Alsér
invigningstalar. Därefter pratade ekolog
Jonas Hedin om de speciella naturvärden
som finns i reservatet.
Naturstig på Marsholm
Efter invigningen av reservatet
fanns möjlighet att titta närmare
på invånarna i naturen under
ledning av biolog Jonas Hedin
Länsstyrelsen och vår egen ”in-
sektsnörd” Peter Rolfsson.
Nu har naturen fått en egen fristad på
en del av ön Marsholm. Små och stora
organismer får leva fritt i symbios och i
konkurrens för att äta och bli ätna. Visst
fanns det mycket intressant att hitta och
höra om för den grupp som samlades efter
invigningen för att guidade av Jonas och
Peter bese markerna söder och öster om
mangårdsbyggnaden längs den markerade
stigen. Backar såväl som fuktiga områden
nära sjön. Blandad olikåldrig skog med
det mesta från jätteekar till rankiga trängda
träd och buskage.
Deltagare på exkursion med ledarna Peter Rolfsson och Jonas Hedin
Artrik miljö
Kvarliggande döda ruttnande träd (som experterna kallar lågor) är särskilt hemvist för en mång-
fald arter - däribland en del sällsynta. De är också lätthackade för hackspettar. Förhoppningen
var bl.a. att få se den sällsynta svartoxen, men i stället såg vi en mängd andra kryp. Vildsvin har
också flyttat in, som inte direkt ingår i de skyddsvärda arterna. Det var heller ingen sensation
att finna skalbaggar i gruppen kortvingar då det finns närmare 50 000 arter, men intressant att
höra om deras olika anpassning till naturmiljön. De har korta täckvingar som lämnar mer än
Sven Wardhoff, Jan Folkesson (som kunde hälften av bakkroppen bar och är vanligen 2-8 millimeter långa. Tickor, som det fanns gott
namnen på alla tickor) och ledaren Jonas om, är särskilt bra bostäder för dessa och andra insekter.
Hedin granskar upphittade småkryp
En inte särskilt krävande vandring, väl värd att rekommendera. 5
Text, bilder Krister Lindkvist