Page 58 - AA2016

-94 och -07 levde jag livet i tre faser. Studier
på militärhögskola, tjänstgöring på Gotland
och tjänstgöring utomlands.

Marc Lindahl, uppväxt i Tjurkö: Efter två års studier i Östersund återvände
jag till Gotland, nu som ungkarl och Fänrik,
- Jaha, att man aldrig lär sig att säga mycket dans blev det! Mitt sug efter att tjänst-
nej,,, göra utomlands hade inte minskat utan när det
var mitt regementes tur att bemanna Bosnien
Nu sitter jag här på Gotland, i köket -97 var jag redo.
på gården Puser 755 i Fröjel socken,
20:00 en lördagskväll med deadline Att beskriva mina upplevelser under tjänst-
för texten vid midnatt. Varför jag inte göringarna på Balkan skulle fylla en bok och
den skriver jag senare. Men efter den första
tagit tag i det tidigare lär ni förstå i missionen blev jag rekryterad till en insats-
slutet av min berättelse. styrka med 10-30 dagars beredskap att sättas
Född i Åkersberga 1972-03-06. Efter ett miss- in där regeringen behagade, 1999 gick vi in i
lyckat flyktförsök på trehjuling i treårsåldern Kosovokrisen och där lärde jag mig mycket
(som min mor minns med fasa än idag) så om mig själv och andra.
flyttade familjen äntligen ut på landet. 2001 bar det av till skolbänken igen, först ett
Pappa Leif, mamma Birgitta, jag och min halvår i Stockholm och sedan direkt ett år i
bror Jon som då precis fyllt ett år landade in i Östersund. Det var ett stolt ögonblick när jag
”Gamla affären” i Tjurkö. Vilka beslut/slump gick ut som kursetta på kaptenskursen (ja, lite
som förde oss dit har jag nog aldrig frågat ef- får man väl skryta mamma?)
ter. Men jag är idag glad att jag fick en trygg Lina träffade jag i maj -97, strax före min för-
och hälsosam uppväxt. sta vända utomlands. Att hon stått ut alla dessa
Ganska snart byggdes vårt nya hem i Tjurkö, år är imponerande. Lagom tills vi började fun-
precis hitom Inger & Leif i Östregård. Där derade på familj, köpte gården och jag skulle
växte jag och brorsan upp. Många år fyllda iväg på nästa skola så kom beskedet att rege-
med äventyr. Hur många mil vi avverkade mentet på Gotland skulle läggas ned 2005.
till fots och på cykel vet jag inte men det Jag blev helt enkelt förbannad och kände mig
var tillräckligt många för att skapa en robust sviken efter allt jag offrat. Och nu skulle vi be-
grundfysik. Att vi sedan aldrig fick solsemes- höva flytta runt och vänta på nästa försvarsbe-
ter utan skulle cykla runt en Ö eller vandra i Vi hade en lång och härlig relation ända tills sked? Det är möjligt att jag kan vara en aning
fjällen gjorde sitt. ”syltryggarna i Rosenbad” tvingade oss att gå tjurskallig men nu fick det vara nog. Jag för-
Det byggdes kojor långt in i de mörka sko- skilda vägar. Ja, jag är bitter ;-) Och nu byg- handlade till mig ett års uppsägningstid utan
garna, det fiskades ute på sjöarna, det spela- ger de upp försvaret på Gotland igen, suck. arbetsplikt mot att jag åkte utomlands 3 måna-
des fotboll och någon enstaka gång vill jag Efter värnplikten, -94, stod jag med två pap- der på en vakans som akut behövde tillsättas.
minnas att vi ställde till med otyg,, per i handen som skulle avgöra min fram- 2006 använde jag till att renovera vår gård och

Jag minns gemenskapen, främst med Lars tid. I vänster hand ett antagningsbesked till läsa juridik på högskolan i Visby. Konstigt
D och Tobbe S med värme och hoppas att ni Bosnien som minröjare. I höger hand ett an- nog började försvaret sakna kompetenta of-
båda har fått ett bra liv. tagningsbesked till Officershögskolan för ficerare. Så 2007 blev det en sista tjänstgöring
P18 Gotland. Efter en kort utvärdering vill i Kosovo. Det visade sig bli ett bra avslut på
Jag undrar om dagens ungdomar också cyk- jag minnas att jag tänkte att utlandstjänst kan karriären och när det började närma sig hem-
lar från Tjurkö till Agunnaryd för att spela jag säker göra senare,, resa ringde en personalchef på Gotland och
fotboll? Ett stort och försenat tack till alla de frågade om jag behövde ett jobb.
tränare och övriga som kämpade med AIF! Nu följde en intensiv period i mitt liv. Mellan
Nåväl, efter en gymnasietid på naturveten-
skaplig linje, som jag upplevde som tämligen
oengagerad både från min och många lärares
sida, var det dags att bestämma sig för vad jag
ville med mitt liv.
Jag hade känt en dragning åt det militära
livet (eller den romantiserade bilden av det)
under en tid. Lite efterforskningar visade att
jag behövde komplettera några ämne i syfte
att kunna söka officershögskolan.
Sagt och gjort, nu bar det av till folkhögsko-
la i Önnestad där jag raskt läste upp det som
behövdes. Jag upplevde en viss skillnad på
studieresultaten när jag var motiverad. Här
träffade jag även en gotländska och emigre-
rade till ”Öjn”.

I augusti -93 förändrades mitt liv, jag ryckte
in i lumpen på I 12 i Eksjö. Det var kärlek vid
första ögonkastet mellan mig och soldatlivet.
10