Page 220 - AA2016

Halta-Cajsa kom till Marsholm

-Tänk att ja ha blett bjuen på meraft- blev upptäckt av folklivsforskaren Hylten- Nöjda och kanske uppskrämda gick var och
anskaffe te en så fine stua, å så Cavallius. Halta-Cajsa var mycket duktig på en hem till sitt, måhända att en och annan
möe fölk hä va. Ja, så började Halta- att berätta och fick följa med Hylten-Cavallius funderade på tider från förr. Det var nog inte
Cajsa, alias Saga (i Lammakulla) till Stockholm där han tecknade ner mycket bättre förr!
Alexandersson, sin berättelse om av hennes berättelse. Text: Inger Johansson. Bild: Eva Axelsson
Halta-Cajsa. När Saga hade skildrat Halta-Cajsas liv var
det dags för meraftonskaffe med grova kring-
Till Marsholm hade det en hösteftermiddag lor och ett par andra goda kakor.
kommit ca 40 personer för att höra när Saga
berätta om Agunnaryds egna ”sagogumma”. Strax därefter kom Halta-Cajsa igen och drog
Halta-Cajsa eller Kajsa Andersdotter, som sina hemska sagor om benrangel på kyrko-
hon egentligen hette, var född i Kalvsnäs. Hon gårdsmuren och trollen som kunde byta bort
hade bott på ett flertal platser i socknen bl.a på våra bebisar. Hon ställde även några kluriga
Udden under Marsholm. Det var dock när hon frågor till åhörarna. De flesta var omöjliga att
bodde på Havastuträan under Ryd som hon klara av då de syftade på 1800-talets vardag.
Halta-Cajsa gjorde starkt intryck på Cavallius

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius var fat en qvinna med rikare poetisk uppfattning
en stor hembygdsforskare och att än denna obemärkta qvinna ur folket. Hon
han kom i kontakt med Cajsa var egde i sitt minne en outtömlig skatt af gam-
egentligen inte så konstigt. Han la visor, sagor och sägner, och var in i vår Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
besökte nämligen Elmtaryd rätt ofta tid en lefvande typ ur vår skogsbygds längst
försvunna medeltid. Jag egnade ock all min
där Lars Johan Cavallius reside- till buds stående ledighet år studier af denna Cajsa flyttade med Cavallius till Stockholm
rade, som han för övrigt var farbror rikt begåfvade varelse, och då hennes tradi- 1848 och för en fattig kvinna i den små-
ländska myllan måste detta ha varit ett stort
till. tionella förråder syntes outtömligt, tog jag äventyr.
Och det var här han fick höra talas om denna henne framdeles såsom barnpiga i mitt hus Att Cajsa stod högt i kurs hos Cavallius ser
kvinna och som kom att bli en värdefull käl- i Stockholm. Mycket af hvad jag forskat har man i ett brev från 1855. Då han skriver att
la för Hyltén-Cavallius att ösa otaliga sagor jag lärt af henne, och jag tycker mig ännu ofta han hoppas ha sitt manuskript färdigt om
och sägner ur. hos min äldsta dotter Anna igenkänna käns- Wärend och wirdarna när han kommer hem
lostämmningar och uppfattningssätt, lånade
I sin självbiografi skriver han bland annat: från den fromma qvinna, som skötte hennes till Vislanda för att pappa, (som var präst) gam-
”Det var vid detta tillfälle, jag gjorde min barndom”. la Cajsa och andra sakkunniga skulle kunna
granska det hela.
bekantskap med ”Halta-Cajsa”, en 50- å 60 Så skrev Hyltén-Cavallius om sitt möte med
årig fattig enka, boende i Hagastugan under Halta-Cajsa som han första gången hade den Text Jan Björk
Ryd. Denna bekantskap var för mig ovärder- 14 juni 1843.
lig; ty jag har under hela mitt lif aldrig träf-

4