Page 86 - AA2015
P. 86

fick jag spela altblockflöjt istället.
                                            Det var roligt att få musikläxor
                                            eftersom jag älskar musik. Var
                                            även med i barnkören som var i
                                            församlingshemmet. I fyran bör-
       Jag, Ida Gunnarsson föddes den 5 juli 1976.   jade jag spela fiol. Ville egentli-
       Tyvärr blev jag en tjej, enligt min bror, Ulf,   gen spela piano eller gitarr för  att
       som så gärna ville ha en lillebror, för han   alla andra gjorde det. Men mam-
       hade redan två lillasystrar, Maria och Nilla.   ma och pappa övertalade mig till
       Men Uffe blev lika stolt över mig ändå. Han   att spela fiol istället vilket jag är
       såg mig som en lillebror med namnet Björn i   glad över idag. Jag fick en fan-
       alla fall.  Så fort vi kom hem från BB kidnap-  tastisk fiollärare. Spelade myck-
       pade Ulf mig och skulle visa upp mig för sina   et folkmusik. Min lärare och jag
       vänner. Snacka om att mina föräldrar, Sivert   hade tävling varje vecka om vem   Vinga, internatet jag bodde på, som var en gammal  flytbåt
       och Karin, blev oroliga. Jag och Ulf har nå-  som kunde spela låten snabbast.   dörren fick jag en chock. Rummet var på ca
       got speciellt band även fast vi inte träffades så   Pappa och jag brukade spela tillsammans på   fyra kvadratmeter. Där fanns en säng som var
       mycket under min uppväxt. Har alltid varit en   lite olika evenemang. Han spelade dragspel   inbyggd i väggen, ett miniskrivbord och ett
       pojkflicka. Är mycket intresserad av ”killgre-  och jag fiol. Kom ihåg att vi var med i Radio   handfat, gick knappt att vända sig i rummet.
       jer” som motorcyklar, bilar, snickerier, tek-  Kronoberg en gång. Jag minns att jag tyckte   Så mamma och pappa fick åka hem med näs-
       nikprylar m.m. Tror det är mycket tack vare   det var något jättestort.   tan alla mina grejer.
       honom och pappa.
                                                     Tonåren kom och jag börja-  Denna tid är nog den bästa i mitt liv hittills.
                                                     de på Astradskolan i Ljungby.   Fick spela varje dag och nu ville jag helst
                                                     Jennie och jag fortsatte att um-  lägga fiolen på hyllan och lära mig så många
                                                     gås. Vi åkte till Balders Hage   andra instrument som möjligt. Den linjen var
                                                     i Häradsbäck, Silverdalen i   på två år och varje år avslutade vi med en li-
                                                     Älmhult och ibland Idhults loge   ten turné runt i Sverige.
                                                     utanför Älmhult. Jag var inte
                                                     hemma så mycket. Sen kom den
                                                     tiden man skulle välja vad man
                                                     skulle jobba med livet ut, välja
                                                     vad man skulle gå för linje i gym-
                                                     nasiet. Vet att jag tänkte, hur ska
                                                     man veta det? Jag valde att gå
                                                     Barn och ungdom. På den tiden
                                                     var den linjen bara två år. Visste
                                                     att om man skulle plugga vidare
                                                     så måste man ha treårigt gymna-
       Syskonen Gunnarsson. Ulf övervakar systrarna Nilla, Ida   sium, så efter gymnasiet flyttade
       och Maria                                     jag till Värnamo och pluggade in
                                                     tredje året med inriktning på mu-
       När jag var två år flyttade vi till Nybo i Tjurkö.   sik på Värnamo Folkhögskola. Kunde ju inte
       Fantastisk miljö att växa upp i. Jag behövde   bli mer än perfekt eftersom musik är min stora
       aldrig gå på dagis eftersom min mormor Vivi   passion. Det blev en stor vändning i mitt liv.
       bodde hemma hos oss. Vi tog hand om var-  Äntligen började mobbingen mot mig avta.   Bild från vår turné. Så här såg jag ut
       andra. När min mormor började bli dålig be-  Det fanns otroligt trevliga människor på den   precis innan operationen
       hövde hon lite hjälp med att ta sina sprutor   skolan. Jag fick bättre självkänsla och själv-
       för sin diabetes. Hade inga problem med det i   förtroende. Skönt att inte flytta så långt hemi-
       början, men en gång råkade jag sätta sprutan i   från i början. Är otroligt familjekär och det   På skolan fanns även en båtbyggarlinje. Det
       en åder och det började blöda ganska mycket.   tog inte så lång tid med bussen innan man   var ju många snygga män som gick där och
       Jag trodde mormor skulle dö.         var hemma igen. Fortsatte med mina fiol-  jag tillbringade många kvällar i deras verk-
       Då jag var fem år började jag på lekis i   lektioner. Tog även sånglektioner och pia-  stad, delvis då för att de var snygga, men
                                                                                 även för att de var trevliga och att jag gillade
       Agunnaryd. Det var kul att träffa nya kom-  nolektioner. Utöver musiken hade jag även
       pisar. Jag gick även i söndagsskolan. Fanns   dramalektioner. Några i vår klass dramatise-  att snickra. Så efter de två musikåren sök-
       även något som kallades för måndagstim-  rade ”frieriscenen” i Hemsöborna. Den spe-  te jag till båtbyggarlinjen och kom in. Den
       men och torsdagsklubben, om jag inte minns   lades in på video. Jag spelade madam Flod.   linjen var också två år. Första året var vi ute
       fel. Minns att vi sjöng och lekte mycket där.   Hela scenen blev så äkta för min del för jag   och fällde våra egna träd som vi skulle bygga
       Under den tiden träffade jag min bästa kompis   var på riktigt lite förtjust i honom som spelade   båten av året efter. Vi sågade upp träden till
       Jennie Sträng, som fortfarande är min ”bästis”.   Karlsson. Vår dramalärare tyckte att vi skulle   plankor och släpade upp dem på vinden för
       Hon har varit mitt stora stöd. Jag var mycket   skicka in filmen till ett tävlingsprogram på tv i   att de skulle torka. Lärde oss bl.a. att sy se-
       mobbad för jag har alltid varit kraftig. Jag var   Stockholm, vilket vi gjorde. Vi kom med och   gel, hyvlade åror. Denna skola inriktade sig
       väldigt blyg, men Jennie vågade alltid säga till   jag och ”Karlsson” åkte till Stockholm för att   på nordiska allmogebåtar. Jag och min båt-
       de som var elaka mot mig. Jennie var populär   provspela. Där fick vi skådespela med Börje   byggarkompis, Peter, tog ett beställningspro-
       bland killarna så när jag var med henne fick   Ahlstedts son och Solveig Ternströms dotter.
       jag också vara med i det ”coola gänget”. Som   Det var nog då jag fick mersmak för   jekt. En skötbåtsförening på Gräsö, en ö norr
       hon nämnde i förra Allehandan cyklade vi till   Stockholm för året efter började jag på mu-  om Stockholm, ville ha en skötbåt. Skötbåt
       varandra var och varannan dag. Vi fick starka   siklinjen på Skeppsholmens Folkhögskola i   är en öppen, bred båt med åror och sprisegel.
       benmuskler, eftersom det en bit från Tjurkö   Stockholm. Bodde på deras internat vilket   Användes oftast till fiske förr i tiden. I tvåan
       till Agunnaryd där Jennie bodde.     var en gammal fyrbåt som hette Vinga. Mina   byggdes själva båten. Jag och Peter lade ner
       I trean började vi spela blockflöjt fast eftersom   föräldrar och jag hade packat bilen full med   all vår fritid på båten. Det krävdes för att den
       jag redan hade spelat igenom blockflöjsboken   massor av mina prylar. Jag gick in på skolan   skulle bli klar i tid. Vi gjorde allt för hand,
                                            och fick min hyttnyckel. När jag öppnade   hyvlade, gängade våra egna bultar och smidde

            Den som fått stafettpinnen berättar intressanta saker från sitt liv, samt lämnar vidare till någon som man tror har mer att berätta. Det
            kan vara en här boende, inflyttad, utflyttad eller med annan relation till Agunnaryd. Avlämnaren förankrar först med stafettmottagaren.
        18
   81   82   83   84   85   86   87   88   89   90   91