Page 209 - AA2015

Skolkort från läsåret 1941-42

Bakre raden: Kantor Malmqvist, Ivar Nilsson, Erik Magnusson, Egon Johansson, Åke Saming, Folke Linnér, Stig Svensson, Paul
Gunnarsson, Gustav Lundgren och Emma Viberg.
2:a raden bakifrån: Elsa Magnusson, Berit Nilsson, Asta Johansson, Gunnar Karlsson, Allan Svensson, Pelle Malmqvist, Kurt Lindgren, Rune
Johansson, Sten-Axel Axelsson, Tage Tranquist, Britta Johansson, Vera Magnusson, Karin Bergkvist och Inga Malmqvist.
Sittande på 3:e raden: Egon Johansson, Torsten Nilsson, Sven Tranquist, Karl-Erik Johansson, Tage Johansson, Erik Karlsson, Teuvo
(Malmqvist), Maj-Britt Svensson, Myrtel Fredriksson, Ingrid Linnér , Karin Andersson, Vera Nyberg och Emmy Karlsson.
Främre raden: Stig Karlsson, Göte Johansson, Göran Gunnarsson, Erik Karlsson, Nisse Nilsson, Malte Johansson, Johan Lundgren och
Rune Axelsson.

Ungdomstiden därefter Margit i Passagården en liten tid och
I slutet på 40-talet när vi ungdomar skulle ut sen Inger ”möllare” de sista åren. Därutöver
och dansa, ja då var det cykeln som gällde, (bi- var syster Anna den som alltid ställde upp för
lar var det inte många ungdomar som hade). mor när det fanns behov.
Jag minns när vi cyklade till Sunnerfors, Vuxentiden
Enebacken, Bjökö eller Bokhultet. Tänk så
roligt vi hade både på cykelturerna och dan- 1957 gifte jag mig med Nisse och
sen. På onsdagskvällarna var det ofta logdan- flyttade då till Ryssby, (inte långt
ser på olika ställen, bl.a Linderås, Hallatorp bort, men jag saknade Bråna). Så
och Målensås. föddes våra barn, Thomas -58,
Roland -60, och Leni -65. Jag vika-
När det var vinter åkte vi mest till Eneborg, rierade på Lanthushållsskolan några
men då fick det bli taxi med Carl Olsson el- år. Sista 20 åren innan pensionering-
ler buss. Resan kostade då 4.50 och inträdet en hade jag anställning i köket på
till dansen 4.50. Någon gång var vi i Södra Dagis här i Ryssby, en härlig tid med
Ljunga, Linkullen eller Bokehill. Bäst var det barnen och personalen där.
dock i Eneborg, alltid ordning och reda och
bra orkestrar. 1964 byggde vi vårt hus på Storgatans
ändstation. Här vill vi gärna se våra
Ja, jag tänker ofta på Agunnaryd, särskilt barn och barnbarn men även alla
Bråna, och alla goda vänner där. Tyvärr är goda vänner.
många borta, men jag tycker alltid det är så
roligt att komma ”hem” och träffa dem jag Kram till Er alla från Myrtel
känner.
När jag var 21 år 1954 gick far bort i cancer,
det var ett hårt slag för mig. Mor hade tele-
fonstationen kvar till 1963 då den automatise- Stafettpinnen skickas vidare till
rades. Hon hade god hjälp av duktiga flickor Maj-Britt Andersson
att sköta den. Först Britt-Marie på Sjöliden, Jag och Nisse på guldbröllopsdagen år 2007

17